Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Om det är TS-halt du är ute efter så får du räkna om så du får jämförbara värden mellan silage och löv. Näringsmässigt är det gissningsvis lägre halt i löven framförallt om du har en kvist med i spelet. Är kvisten med och hästen äter den så får den i sig väldigt mycket fibrer att bearbeta i grovtarmen.Jag som inte är så duktig på att räkna kanske kan få lite hjälp.
Om jag ska byta ut ca tre kg hösilage mot löv i vinter (troligtvis mest sälg och rönn) hur mycket ska jag då ge?
Det tycker jag. Bladen på de olika arterna ser rätt olika ut.Vågar man ta lönn tro? Google säger att en del fått korsförlamning av Tysklönn, och jag har ingen aning om vad det är för lönnar vi har.
Det tycker jag. Bladen på de olika arterna ser rätt olika ut.
Vanlig Lönn
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/acera/acer/acerpla2.jpg
Tysklönn
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/acera/acer/acerpse1.jpg
Personligen hade jag skippat lönn. Tycker att det är lite riskabelt med tanke på hur giftig tysklönn är, i fall det skulle bli fel:Vågar man ta lönn tro? Google säger att en del fått korsförlamning av Tysklönn, och jag har ingen aning om vad det är för lönnar vi har.
Jag som inte är så duktig på att räkna kanske kan få lite hjälp.
Om jag ska byta ut ca tre kg hösilage mot löv i vinter (troligtvis mest sälg och rönn) hur mycket ska jag då ge?
man ska nog inte underskatta näringsinnehållet i lövJag tror inte det är möjligt att ”räkna” på det sättet. Du kan knappast byta ut grovfodret mot löv/bark näringsmässigt, men däremot får du ut mättnadskänsla, tuggtid, sysselsättning och fiber vilket gör att du kan dra ner på någon giva hö/silage. Näringsinnehållet /balansen i foderstaten i sig får du dock täcka med ev kompletterande tillskottsfoder, vilket jag försökte illustrera i min tidigare kommentar.
man ska nog inte underskatta näringsinnehållet i löv
Nedanstående bild är en skärmdump från http://www.ksla.se/anh/files/2012/06/1993-Curman-J.pdf med jämförbara analysvärden...
Visa bifogad fil 17270
man ska nog inte underskatta näringsinnehållet i löv
Nedanstående bild är en skärmdump från http://www.ksla.se/anh/files/2012/06/1993-Curman-J.pdf med jämförbara analysvärden...
Visa bifogad fil 17270
utan att räkna efter, så ser ju värdena ganska likvärdiga ut som ett bra hösilage, per kg torrsubstans. Men det är ju då själva löven. Åtminstone jag kommer skörda drygt meterlånga kvistar och då är det ju svårt att räkna i kg...Såg också den tabellen, men är inte så duktig på att räkna. Har ett par extremt lättfödda islänningar som mycket väl skulle kunna få halva sin ranson hösilage utbytt mot löv, men hur många kg ska jag räkna med är ungefär ekvivalent med ett ”medelbra” hösilage.
Behöver ju ha ett hum om hur mycket jag behöver hamla för att klara vintern. Blir det väldigt mycket kanske det inte är görbart ändå pga lagringsmöjligheterna.
Skulle tro att man behöver testa sig fram, svårt att jämföra mängder och uppskatta torrvikt mm. Skulle tro det går åt stora mängder med enbart löv eller späda kvistar med löv. Däremot om man lägger in en hel asp (kan ju dela upp den i delar men att man får med hela stammen och hela kronan) har de nog att göra ett bra tag. De brukar älska att skava av barken på asp, och det kan ta ett tag. Sen beror det ju på om det finns annat att pilla med eller om lövet blir deras enda sysselsättning. När vi lägger in en hel mindre gran i hagen på vintern så räcker den länge, men så finns det också träd där att gnaga på redan om de vill, samt gräs att skava på. Och de får ju hö, granen är bara extra underhållning och pill. Om de hade gått in en rasthage kanske en gran vore förbrukad på några dagar. Hästen preferens spelar ju också in. Vissa gillar kanske helt enkelt inte sådant och äter i nödfall, andra älskar och äter upp direkt även om det finns tex hö.Såg också den tabellen, men är inte så duktig på att räkna. Har ett par extremt lättfödda islänningar som mycket väl skulle kunna få halva sin ranson hösilage utbytt mot löv, men hur många kg ska jag räkna med är ungefär ekvivalent med ett ”medelbra” hösilage.
Behöver ju ha ett hum om hur mycket jag behöver hamla för att klara vintern. Blir det väldigt mycket kanske det inte är görbart ändå pga lagringsmöjligheterna.
Om man inte är helt säker på vilken som är vilken bör man nog avstå. Vi har både Sykomor och vanlig skogslönn i parken till gården och en del är jag själv inte helt säker på, Sykomorlönnens blad är som visats mera rundflikiga, mörkare och med röda skaft men hur mycket som skiljer varierar från träd till träd.Oj det var ju stor skillnad! Jag googlade aldrig så långt får ta ett varv imorgon och klippa lite.
Hur stor är risken att man stöter på tysklönn i Sverige - hur långt från det ursprungliga planteringsstället är utbredningen? Vet man att det finns inplanterat i närheten så bör man kanske avstå helt från lönn - men hur stor är sannolikheten att man stöter på det i skogen (på sina egna marker där man inte har planterat in det)? I sydeuropa ser man dem överallt, men här? Finns det vissa trakter där de är vanliga?Personligen hade jag skippat lönn. Tycker att det är lite riskabelt med tanke på hur giftig tysklönn är, i fall det skulle bli fel:
http://www.sva.se/djurhalsa/fodersakerhet/giftiga-vaxter-a-o-fodersakerhet/tysklonn
utan att räkna efter, så ser ju värdena ganska likvärdiga ut som ett bra hösilage, per kg torrsubstans. Men det är ju då själva löven. Åtminstone jag kommer skörda drygt meterlånga kvistar och då är det ju svårt att räkna i kg...
Ser ofta tysklönn när jag är ute och inventerar natur. Den finns välmfrämst i södra Sverige, vet inte hur långt norrut den sprider sig. Skogslönn är effektiv på att sprida sig och tysklönn likaså. Kan finnas enskilda träd eller rena bestånd, skogslönn finns sällan i rena bestånd. Man får tänka på att små plantor som kanske känns smidiga att hugga ned kan ha annorlunda blad än det vuxna trädet, varför art utifrån blad på unga träd kan vara svårt att avgöra på såväl lönnar som andra lövträd.Hur stor är risken att man stöter på tysklönn i Sverige - hur långt från det ursprungliga planteringsstället är utbredningen? Vet man att det finns inplanterat i närheten så bör man kanske avstå helt från lönn - men hur stor är sannolikheten att man stöter på det i skogen (på sina egna marker där man inte har planterat in det)? I sydeuropa ser man dem överallt, men här? Finns det vissa trakter där de är vanliga?
Jag har shetlandsponnyer, new forest, halvblod och fullblod...Hur tänker du kring hur mycket du ska ta vara på och hur du kommer att fodra med det i vinter? Du hade shetlandsponnier va?
Jag har shetlandsponnyer, new forest, halvblod och fullblod...
Alla mina hästar är vana vid att gå på fri tillgång till hösilage, så det blir ju en viss omställning den här vintern.
Min plan är att ta vara på så mycket vi hinner och orkar, beroende på hur mycket hö vi lyckas skörda och ta in. (har nog ca halva vinterförbrukningen säkrad nu) Vi har, tackochlov, gott om förvaringsutrymme...
Sen kommer vi garanterat fälla träd efter hand, från åkerkanterna in i hagarna, så de har att knapra på hela vintern.