J
Jossan
Jag har återbesök på klinik onsdag nästa vecka för hältutredning, men blir efter att ha läst Joneyas tråd nyfiken på åsikter om vad min häst lider av.
Hästen är 3 år och en egen uppfödning. Ända sedan födseln har jag upplevt henne som stel/knackig och ofräsch i perioder, men har bara fått till svar (upprepade gånger, av både min fd. klinik, som jag iofs har noll förtroende för, och hemmavet.) att hon är inne i upprepade tillväxtfaser.
I ärlighetens namn har jag nog känt att allt inte står rätt till, men eftersom ingen annan sett något onormalt har jag inte fullt ut litat på min magkänsla, eller vetat hur jag ska gå vidare.
För 1,5 år sedan såldes hästen, och skoddes som 1,5-åring av dåvarande ägaren, för att hon, precis som jag, upplevde henne som väldigt öm i hovarna. Hon skoddes bara fram och såg kanske något bättre ut i rörelsemönstret, men när jag var där på besök tyckte jag att hon såg öm/stel ut bak (iofs på grusigt underlag).
Av olika skäl kom hästen tillbaka till mig och skoddes av, mot mitt bättre vetande (av hennes fodervärd, som inte tyckte en så ung häst behövde skor).
I höstas fick hon ett fult sår i kronranden v.f, som gjorde hoven något deformerad och nu i vår har "bucklan" kommit ända ner.
Anledningen till första besöket på kliniken (för ca 2 veckor sedan) var att hon försämrats så pass att det var tydligt för fler i stallet samt vår stall-equiterapeut att hon inte var okej. Hon gick helt enkelt skit-illa och var tydligt allmänpåverkad, men det var inte helt lätt att avgöra var hon var halt. Hela bakdelen såg nästan stelopererad ut och hon hade svårt att vända (trampade inte under sig). Dessutom markerade hon på v.f, benet med den fula hoven. Men vart hältan kom ifrån var väldigt svårt att se, om det var ömhet från hovarna eller smärta högt upp bak (knäna eller över) eller en kombination av båda.
Det såg ut som pajade bakknän och tydligen gick hon som en stallkompis häst, som nyligen togs bort för cystor i bakknäna, fast värre.
Dessutom hade hon puls i alla hovar, vilket gjorde att både hovslagaren och kliniken ropade fång.
Dagen innan besöket blev hon blockhalt v.f, vilket gjorde det omöjligt att utreda mer än just det benet (hon gick alldeles för illa för att se övriga hältor/smärtor).
Den hoven röntgades efter hålväggar/hovbölder och fångtecken, men inget hittades. (Hovslagen på kliniken harde för övrigt undersökt flera tusen hästar, men bara haft ett fall av fång på en så ung häst.)
Vi skickades hem med boxvila, butta och antibiotika och den akuta hältan blev bättre på några dagar. Antagligen var det en hovböld, men jag vet inte.
Nu ska vi alltså på besök nr. 2, för att undersöka helheten och resterande hältor.
Min magkänsla säger mig att de inte kommer att hitta något, men jag har fått tips om både lösa benbitar, cystor och diverse annat roligt....
Hur kommer det sig att en så ung häst är så öm i hovarna, om det nu är det hon har varit större delen av livet?
Hon har alltid berömts för sina hårda, fina hovar, men det säger kanske inget om sulans styrka?
Kan hon ha utvecklat ett stört rörelsemönster om hon varit öm i hovarna hela livet, och kan det i så fall ha missats av så många (hovslagare, vet., kliniker)?
Vad gör annars en häst så fruktansvärt spänd över rygg/bakdel? Kan det sitta i musklerna?
Som det är nu går hon och skruttar med sin mamma i en rasthage, hade inte hjärta att ha henne på total boxvila längre än 1 vecka, när hon blev så bra som hon varit innan första besöket. Hon är vid gott mod, alltid lika glad och tillgiven, men jag tror att hon är en så levnadsglad och tacksam häst, att hon inte riktigt visar fullt ut hur jobbigt hon tycker det är.
Tar tacksamt emot idéer medans jag väntar på att tiden ska gå...
/Jossan
Hästen är 3 år och en egen uppfödning. Ända sedan födseln har jag upplevt henne som stel/knackig och ofräsch i perioder, men har bara fått till svar (upprepade gånger, av både min fd. klinik, som jag iofs har noll förtroende för, och hemmavet.) att hon är inne i upprepade tillväxtfaser.
I ärlighetens namn har jag nog känt att allt inte står rätt till, men eftersom ingen annan sett något onormalt har jag inte fullt ut litat på min magkänsla, eller vetat hur jag ska gå vidare.
För 1,5 år sedan såldes hästen, och skoddes som 1,5-åring av dåvarande ägaren, för att hon, precis som jag, upplevde henne som väldigt öm i hovarna. Hon skoddes bara fram och såg kanske något bättre ut i rörelsemönstret, men när jag var där på besök tyckte jag att hon såg öm/stel ut bak (iofs på grusigt underlag).
Av olika skäl kom hästen tillbaka till mig och skoddes av, mot mitt bättre vetande (av hennes fodervärd, som inte tyckte en så ung häst behövde skor).
I höstas fick hon ett fult sår i kronranden v.f, som gjorde hoven något deformerad och nu i vår har "bucklan" kommit ända ner.
Anledningen till första besöket på kliniken (för ca 2 veckor sedan) var att hon försämrats så pass att det var tydligt för fler i stallet samt vår stall-equiterapeut att hon inte var okej. Hon gick helt enkelt skit-illa och var tydligt allmänpåverkad, men det var inte helt lätt att avgöra var hon var halt. Hela bakdelen såg nästan stelopererad ut och hon hade svårt att vända (trampade inte under sig). Dessutom markerade hon på v.f, benet med den fula hoven. Men vart hältan kom ifrån var väldigt svårt att se, om det var ömhet från hovarna eller smärta högt upp bak (knäna eller över) eller en kombination av båda.
Det såg ut som pajade bakknän och tydligen gick hon som en stallkompis häst, som nyligen togs bort för cystor i bakknäna, fast värre.
Dessutom hade hon puls i alla hovar, vilket gjorde att både hovslagaren och kliniken ropade fång.
Dagen innan besöket blev hon blockhalt v.f, vilket gjorde det omöjligt att utreda mer än just det benet (hon gick alldeles för illa för att se övriga hältor/smärtor).
Den hoven röntgades efter hålväggar/hovbölder och fångtecken, men inget hittades. (Hovslagen på kliniken harde för övrigt undersökt flera tusen hästar, men bara haft ett fall av fång på en så ung häst.)
Vi skickades hem med boxvila, butta och antibiotika och den akuta hältan blev bättre på några dagar. Antagligen var det en hovböld, men jag vet inte.
Nu ska vi alltså på besök nr. 2, för att undersöka helheten och resterande hältor.
Min magkänsla säger mig att de inte kommer att hitta något, men jag har fått tips om både lösa benbitar, cystor och diverse annat roligt....
Hur kommer det sig att en så ung häst är så öm i hovarna, om det nu är det hon har varit större delen av livet?
Hon har alltid berömts för sina hårda, fina hovar, men det säger kanske inget om sulans styrka?
Kan hon ha utvecklat ett stört rörelsemönster om hon varit öm i hovarna hela livet, och kan det i så fall ha missats av så många (hovslagare, vet., kliniker)?
Vad gör annars en häst så fruktansvärt spänd över rygg/bakdel? Kan det sitta i musklerna?
Som det är nu går hon och skruttar med sin mamma i en rasthage, hade inte hjärta att ha henne på total boxvila längre än 1 vecka, när hon blev så bra som hon varit innan första besöket. Hon är vid gott mod, alltid lika glad och tillgiven, men jag tror att hon är en så levnadsglad och tacksam häst, att hon inte riktigt visar fullt ut hur jobbigt hon tycker det är.
Tar tacksamt emot idéer medans jag väntar på att tiden ska gå...
/Jossan