Gud, bibeln, Jesus...

[Narcissa]

Och varför skulle vi anta att något är sant om det inte går att belägga på något sätt alls?

Varför ska vi anta att det inte är sant när inga belägg finns?

 

[sjoberga]

Varför ska vi anta att det inte är sant när inga belägg finns?

Det skrev jag inte. Däremot är det rimligt att det är viktigare att förhålla sig till sådant som sannolikt är sant än sådant som sannolikt är osant. Fast det är ju också ett val, i vilken utsträckning man vill leva i felaktiga föreställningar om världen eller inte.

 

[Narcissa]

Det skrev jag inte. Däremot är det rimligt att det är viktigare att förhålla sig till sådant som sannolikt är sant än sådant som sannolikt är osant. Fast det är ju också ett val, i vilken utsträckning man vill leva i felaktiga föreställningar om världen eller inte.

Felaktiga föreställningar?

 

[tanten]

Lite knapplån...

Jag tror att jag behöver höra av mig till den lokala begravningsbyrån och kolla borgerlig begravning. Tråden har varit full av så många olika påståenden att jag är helt förvirrad.

Jag har föreställt mig att det är enkelt. Ser ju frekvent notiser i tidningen om borgerliga begravningar och har levt i tron att eftersom det är så pass vanligt så är det enkelt.

Vill inte på några villkors vis ha religiösa inslag. Egentligen vill jag inte ens ha en begravning men det lär väl inte vara min sak att bestämma. Helst vill jag att avkomman och vännerna har "avskedsfest" och träffas under trevliga former.

 

[svea]

Det skrev jag inte. Däremot är det rimligt att det är viktigare att förhålla sig till sådant som sannolikt är sant än sådant som sannolikt är osant. Fast det är ju också ett val, i vilken utsträckning man vill leva i felaktiga föreställningar om världen eller inte.

Jag tänker så här, att man kan inte välja om man vill tro på Gud eller inte, utan det är något man gör. Ens världsbild måste på något sätt utgå ifrån om man tror eller ej och det ena är inte mer fel eller rätt än det andra så länge det inte finns solklara belägg. Däremot kan man välja hur man utövar sin religion och vilken tilltro man sätter till prästers utsagor och till heliga skrifter. Man kan inte välja om man vill tro, men man kan välja om man vill vara en rövhatt.

 

[Problematisk]

Lite knapplån...

Jag tror att jag behöver höra av mig till den lokala begravningsbyrån och kolla borgerlig begravning. Tråden har varit full av så många olika påståenden att jag är helt förvirrad.

Jag har föreställt mig att det är enkelt. Ser ju frekvent notiser i tidningen om borgerliga begravningar och har levt i tron att eftersom det är så pass vanligt så är det enkelt.

Vill inte på några villkors vis ha religiösa inslag. Egentligen vill jag inte ens ha en begravning men det lär väl inte vara min sak att bestämma. Helst vill jag att avkomman och vännerna har "avskedsfest" och träffas under trevliga former.

Hittar inte var i tråden det diskuteras borgerlig begravning, men hursomhelst.
För några år sedan var jag med och planerade en borgerlig begravning för min pappa. Det var verkligen inga konstigheter, vi var i en lokal som ofta används för borgerliga och andra icke-kristna begravningar, begravningsförrättaren pratade inget om Gud eller uppståndelse eller nåt annat sånt. Det var väldigt enkelt och lättsamt, både planerandet och själva begravningen. Så min erfarenhet är att det inte är nåt att bekymra sig för alls

 

[sjoberga]

Felaktiga föreställningar?

Ja, det är ju sannolikare att man har en mer korrekt föreställning om världen om den kan beläggas än om den inte kan beläggas, utan är baserade på fria fantasier av människor i en viss tidsperiod. Sannolikheten att den är felaktig är nästan 100 procent om den inte kan beläggas alls.

 

[sjoberga]

Jag tänker så här, att man kan inte välja om man vill tro på Gud eller inte, utan det är något man gör. Ens världsbild måste på något sätt utgå ifrån om man tror eller ej och det ena är inte mer fel eller rätt än det andra så länge det inte finns solklara belägg. Däremot kan man välja hur man utövar sin religion och vilken tilltro man sätter till prästers utsagor och till heliga skrifter. Man kan inte välja om man vill tro, men man kan välja om man vill vara en rövhatt.

Fel och rätt är väl varje individs sak att bedöma. Jag är en anhängare av logik, precis som exempelvis begreppet vanföreställning hänvisar till. Skulle man tro på varje utsaga som sann bara för att den existerar som utsaga tror jag risken för svårigheter är stor. Andra kan väl vara anhängare av annat, utan att de behöver blanda in mig i sina ritualer?

 

[Skjøldur]

Jag kan inte förstå detta synsätt. Bara för att vi människor inte har bevis så finns det inte? Människans fattningsförmåga är så starkt begränsad att om det ens finns högre väsen så fattar vi det inte ens.
Jag tycker det är sådan hybris att tro att vi människor vet och kan allt. Jisses...vi vet inte ens hur universum kan expandera. Expandera i vad om det redan är oändligt?

Gud är stor och obegriplig för oss och bland annat därför sände han Jesus som var Gud och människa på samma gång. Gud blev ett nyfött barn i en krubba som skrek - jag älskar er, älska mig tillbaka❤

 

[skogaliten]

Jag tänker så här, att man kan inte välja om man vill tro på Gud eller inte, utan det är något man gör. Ens världsbild måste på något sätt utgå ifrån om man tror eller ej och det ena är inte mer fel eller rätt än det andra så länge det inte finns solklara belägg. Däremot kan man välja hur man utövar sin religion och vilken tilltro man sätter till prästers utsagor och till heliga skrifter. Man kan inte välja om man vill tro, men man kan välja om man vill vara en rövhatt.

Det här citerade låter rätt märkligt.

Det är klart att man väljer att tro - lita på olika utsagor eller ej. T.ex. på utsagor utsagda av olika former av auktoriteter på att det finns gudar.

Indoktrinering är en process, som gör att man inte reflekterar och använder vare sig sunt förnuft eller vetenskap för att granska auktoriteters utsagor, utan accepterar utsagorna fullt ut.

Efter en sådan process väljer man inte längre vad man ska tro på.

 

[Narcissa]

Ja, det är ju sannolikare att man har en mer korrekt föreställning om världen om den kan beläggas än om den inte kan beläggas, utan är baserade på fria fantasier av människor i en viss tidsperiod. Sannolikheten att den är felaktig är nästan 100 procent om den inte kan beläggas alls.

Men vi kan belägga så lite att det nästan är obefintligt sett ur universums perspektiv.
Jag är själv skeptiker men att tvärsäkert uttala sig om saker som vi inte vet något om är för mig totalt ologiskt och naivt.
Jag tänker att vi diskuterar gudom här och inte en specifik religion. Hur vet människan att vi inte är ett experiment av högt stående Aliens, dvs en gud för människan.

 

[skogaliten]

Men vi kan belägga så lite att det nästan är obefintligt sett ur universums perspektiv.
Jag är själv skeptiker men att tvärsäkert uttala sig om saker som vi inte vet något om är för mig totalt ologiskt och naivt.
Jag tänker att vi diskuterar gudom här och inte en specifik religion. Hur vet människan att vi inte är ett experiment av högt stående Aliens, dvs en gud för människan.

Såklart vet vi inte en hel massa saker.

Men tiden är sedan länge förbi när vi trodde att jorden var platt, eller att svalor övervintrade i dyn på botten av sjöar, och nöjde oss därmed.

Men bara för att vi inte vet allt om allt i universum, bevisar det inte existensen av några gudar.

Så länge ingen har vetenskapligt visat att det finns gudar, så kan man ju inte gå omkring och påstå att sådana finns.

Om det skulle dyka upp några hyperintelligenta aliens, så är ju dessa inte gudar, de är just aliens.

Något som verkar vara karakteristiskt för gudar i de religioner jag tittat på, är att det finns ett slags magi involverat, naturens lagar upphävs på olika sätt av gudarna.

Det är inte så inom religionerna att gudarna har större kunskap om naturlagarna och en mer utvecklad teknologi, utan gudarna kan utföra olika sorters "under", där naturlagar och teknologi inte är involverade.

T.ex. förvandla vatten till vin, eller påverka vädret genom att skapa åska och blixtar när man slår med sin hammare.

 

[Narcissa]

Såklart vet vi inte en hel massa saker.

Men tiden är sedan länge förbi när vi trodde att jorden var platt, eller att svalor övervintrade i dyn på botten av sjöar, och nöjde oss därmed.

Men bara för att vi inte vet allt om allt i universum, bevisar det inte existensen av några gudar.

Så länge ingen har vetenskapligt visat att det finns gudar, så kan man ju inte gå omkring och påstå att sådana finns.

Men hur tydlig ska man behöva vara? Nu vet vi ja men vi visste inte då. Ska man bara lägga sig ner och acceptera sin inställning utan utveckling? Då hade vi fortfarande trott att jorden var platt.
Vad vet du om 3000 år kanske de sitter och tittar tillbaka på oss och skratta åt hur vi kunde vara så korkade att vi inte kunde se alla bevis som fanns. Saken är att vi vet inte! Varken åt ena eller andra hållet. Du måste skilja det ifrån vad du tror.

 

[skogaliten]

Men hur tydlig ska man behöva vara? Nu vet vi ja men vi visste inte då. Ska man bara lägga sig ner och acceptera sin inställning utan utveckling? Då hade vi fortfarande trott att jorden var platt.
Vad vet du om 3000 år kanske de sitter och tittar tillbaka på oss och skratta åt hur vi kunde vara så korkade att vi inte kunde se alla bevis som fanns. Saken är att vi vet inte! Varken åt ena eller andra hållet. Du måste skilja det ifrån vad du tror.

Nu förstår jag verkligen inte vad du menar?

Min uppfattning är att naturvetenskap och forskning är något av det viktigaste vi människor kan ägna oss åt.

Skulle det då vara så att naturvetenskapen via forskning bedriven i enlighet med naturvetenskaplig metodik, kan visa att det finns gudar, ja då omprövar jag min ståndpunkt, som fram tills att det är vetenskapligt bevisat, är att inga gudar finns.

Annars tror jag, liksom de flesta av oss sådär lite i vardagen på en del saker som inte är formaliserade på ett ordentligt sätt.
T.ex. tror jag, att unga hästar (föl) bör läras vissa saker (t.ex. bli ledda i grimma, lyfta fötterna för hovvård, stå uppbundna m.m.) under sitt första halvår, eftersom det då blir lättare att utbilda hästen längre fram, när hästen ska köras eller ridas in.
Jag tror dessutom att ett jämställt samhälle, där män och kvinnor har lika rättigheter m.m., är ett bättre samhälle.

Däremot så är det vetenskapligt fastlagt hur vi ska förhålla oss till t.ex. Newtons lagar, så det är inget att tro något om.

 

[Sharpless]

Men hur tydlig ska man behöva vara? Nu vet vi ja men vi visste inte då. Ska man bara lägga sig ner och acceptera sin inställning utan utveckling? Då hade vi fortfarande trott att jorden var platt.
Vad vet du om 3000 år kanske de sitter och tittar tillbaka på oss och skratta åt hur vi kunde vara så korkade att vi inte kunde se alla bevis som fanns. Saken är att vi vet inte! Varken åt ena eller andra hållet. Du måste skilja det ifrån vad du tror.

Vem bryr sig om vad folk upptäckt om 3000 år, när vi har alldeles för många vetenskapsförnekare i världen, och ett ökande förakt mot vetenskaperna.

 

[gulan]

Så länge ingen har vetenskapligt visat att det finns gudar, så kan man ju inte gå omkring och påstå att sådana finns.

Och att ställa krav att alla andra ska visa exklusiv respekt för detta. Diskutera (kritisera) religiösa skrifter är inte att likställa med annan litteratur är ett argument som används flitigt . Det höjs pekfingrar hit och dit om att så där FÅR du inte uttrycka dig. Det är kränkande / stötande mot troende. Värre än VÄRST...…...Jag ska döda dig för att du sa /gjorde så där!!!!
Jag väljer att ha lika höga förväntningar på de som har religiös livsåskådning -att tåla kritik och diskussion kring religion som jag tänker att politiker ska ha när deras politik diskuteras eller kritiseras.

Vem bryr sig om vad folk upptäckt om 3000 år, när vi har alldeles för många vetenskapsförnekare i världen, och ett ökande förakt mot vetenskaperna.

Ja även forskare och vetenskapsmän har en tendens till att bli jävligt rabiata om någon liten plutt tittar upp bakom en lite sten och hävdar, att all tid de ägnat åt att komma fram till det "de nu har kommit fram till" är till ingen nytta. Alla miljarder de fått för att komma fram till "vetenskapligt beprövad slutsats", all berömmelse de slickat i sig samt Nobelpris och andra utmärkelser........inte alls stämmer och kan dessutom utmana dem i deras sanning.
Jo jag har faktiskt lite förståelse för att de blir rädda och inte alls vill ta diskussion och resonera nyktert utan hellre väljer att svartmåla den lilla plutten så denna kryper tillbaka bakom stenen och inte vågar sig fram igen. Det kan ju göras på väldigt sofistikerat sätt. Har personen någon form av licens kan man ge sig på den och få den indragen. Det är ju ett kännbart och smart drag för då har man även täppt till näbben på andra småpluttar som ligger på lur.

 

[Badger]

Nej verkligen inte. Du har missförstått mitt inlägg.

Ok det låter ju bra.

 

[Badger]

Det här citerade låter rätt märkligt.

Det är klart att man väljer att tro - lita på olika utsagor eller ej. T.ex. på utsagor utsagda av olika former av auktoriteter på att det finns gudar.

Indoktrinering är en process, som gör att man inte reflekterar och använder vare sig sunt förnuft eller vetenskap för att granska auktoriteters utsagor, utan accepterar utsagorna fullt ut.

Efter en sådan process väljer man inte längre vad man ska tro på.

Det finns ju lite forskning på religion och hjärnor och det verkar som att forskarna tänker sig att det är lite skillnad. Om den skillnaden sedan berodde på att man trott länge eller att folk som hade skillnaden trodde mer är kanske inte riktigt klart. Men serotoninreceptorers mängd var fler hos de som inte trodde.

https://fof.se/tidning/2008/3/artikel/gud-pa-hjarnan

Det är möjligt att somliga människor har en medfödd öppenhet för andliga intryck. Men det kan också vara tvärtom, att ett liv med andlig inriktning lämnar spår i hjärnans kemi. Forskarna kan inte säga vad som är orsak och vad som är verkan, bara att sambandet finns.

Det är så jag tolkar inlägget du svarar på. Att vissa människor verkar tro helt enkelt.

Jag tror tex inte att jag kan välja att tro på någon gud som det är nu. Alltså såklart jag skulle göra grejen om någon hotade mig med döden och gilla ceremonierna eller danserna om jag hade blivit uppvuxen med det. Men jag tror inte att det riktigt finns i mig.

Men i övrigt håller jag med någon tidigare skrivare. Om det nu dök upp bevis för att gud fanns och var just den manliga kristna guden med vitt skägg och tendenser att slänga spädbarn utefter murarna, eller den lite yngre varianten som mördar fikonträd som inte ger frukt längs vägen eller slår folk som inte ger bort alla sina pengar med döden, så skulle jag nog skippa tillbeendet ändå. Man behöver ju inte hålla med någon bara för att han existerar.

Så det finns ju den möjligheten att vissa inte väljer att tro utan liksom bara gör det. Sedan iofs antar jag att man kan välja vad man vill tro på (och där skulle ju jag nog kört på ngn modergudinna eller ett träd hellre kanske). Men just nu för mig ligger hela alltet från trädandar till gudar i samma skål. (eller har alltid gjort, jag är konfirmerad frivilligt eftersom det är ju alltid kul att diskutera religion om inte annat (och vem vet om jag skulle blivit religiös på gamla dar) föräldrarna är lite mindre intresserade av religion än så.)

 

[sjoberga]

Så det finns ju den möjligheten att vissa inte väljer att tro utan liksom bara gör det. Sedan iofs antar jag att man kan välja vad man vill tro på (och där skulle ju jag nog kört på ngn modergudinna eller ett träd hellre kanske). Men just nu för mig ligger hela alltet från trädandar till gudar i samma skål. (eller har alltid gjort, jag är konfirmerad frivilligt eftersom det är ju alltid kul att diskutera religion om inte annat (och vem vet om jag skulle blivit religiös på gamla dar) föräldrarna är lite mindre intresserade av religion än så.)

Det är något jag har extremt svårt att förstå, att man deklarerar och konfirmerar sin tro i en ritual med en präst trots att man inte tror. I mitt perspektiv är det ett extremt respektlöst beteende mot dem som tror, men jag vet också att det är ganska vanligt. Sedan görs det ofta i en tid när man är ung och kanske inte reflekterat så noga över det och med påtryckningar och mutor från närstående (vilket också är respektlöst och märkligt mot alla inblandade).

(Alltså inte att delta i själva konfirmationsundervisningen för att man är intresserad - utan att fullfölja själva konfirmationen - bekräftelsen av sin tro i en ritual med prästen som representerar samfundet och kyrkan utan att faktisk dela tron med dem.)

 

[Sharpless]

Ja även forskare och vetenskapsmän har en tendens till att bli jävligt rabiata om någon liten plutt tittar upp bakom en lite sten och hävdar, att all tid de ägnat åt att komma fram till det "de nu har kommit fram till" är till ingen nytta. Alla miljarder de fått för att komma fram till "vetenskapligt beprövad slutsats", all berömmelse de slickat i sig samt Nobelpris och andra utmärkelser........inte alls stämmer och kan dessutom utmana dem i deras sanning.
Jo jag har faktiskt lite förståelse för att de blir rädda och inte alls vill ta diskussion och resonera nyktert utan hellre väljer att svartmåla den lilla plutten så denna kryper tillbaka bakom stenen och inte vågar sig fram igen. Det kan ju göras på väldigt sofistikerat sätt. Har personen någon form av licens kan man ge sig på den och få den indragen. Det är ju ett kännbart och smart drag för då har man även täppt till näbben på andra småpluttar som ligger på lur.

Det finns ju absolut en mänsklig faktor i det hela, och en ekonomisk. Exempelvis publicerades det för några decennier sedan en helt falsifierad studie som antydde att vaccin kunde orsaka autism. Denna studie publicerades i syfte att svärta ner ett visst vaccin, och helt få en annan tillverkare att få bättre försäljningssiffror... Tyvärr ledde det till ett enormt vaccinförakt överlag också...