Gluten? Finns nivåer?

[95johsv]

Då vänder jag mig återigen till Buke för att försöka reda ut min fundering! Kan man vara glutenkänslig, eller måste man vara helt glutenintolerant? Jag har fått lära mig att är man glutenintolerant förstörs tarmen och det kan ta många månder innan det läker och man kan aldrig äta gluten igen utan att känna av det. Men stämmer det? Kan gluten ge känslig mage och inte förstöra tarmen så fullkomligt? Om man tål gluten och inte äter det på länge, kan man bli intolerant då?

Förvirrade funderingar!

 

[Angua]

Officiellt så har man celiaki eller så tål man gluten.
Men inofficiellt finns det personer som forskar kring celiaki att de har börjat tala om två varianter, dels vanliga celiaki men också glutenöverkänslighet, en mildare form där tarmen inte förstörs men där man får magproblem (ex ibs) av gluten. Är man utredd och fått negativt på celiaki men problemen kvarstår kan man ju testa glutenfritt och se vad som händer.

 

[95johsv]

Tack! Finns det någon teori om att den mildare formen kan uppkomma av tex kost utan gluten under längre tid?

 

[tjenixen]

Jag tvivlar på att en överkänslighet skulle uppkomma av att vara utan gluten en längre tid om det tidigare har ingått i ens vardagliga kost. Däremot kan det göra en uppmärksam på överkänslighet, då en blir uppmärksam på att kroppen reagerar när det återinförs i kosten.

 

[cewe]

Mitt problem med gluten sitter inte direkt i mage/tarm (eller jo men inte så att jag blir dålig i magen)
På mig sätter det sig i muskler och leder.
Men om jag varit glutenfri ett tag och sen äter typ bröd så reagerar magen med att svullna upp och bli gasig. Är jag dum nog att fortsätta (händer) så lugnar magen ner sig men muskler och leder värker i stället

 

[stjarnhimmel]

Jag har varit till läjare under många år pga IBS.
Det läkare har sagt till mig är att man dels kan vara glutenintolerant. Men - man kan också enligt läkaren vara känslig mot gluten utan att detta syns på några prover och utan att det förstör tarmarna.
Det bästa är ju att du blir utredd om du har dessa symptom/ funderingar. Om man inte är glutenintolerant utan känslig så kan det ju ändå vara bra att fundera över sin kost, och vad man mår bra av. Men jag tror inte man ska sluta gluten helt innan man blir testad av läkare.
lycka till!

 

[Lejonelle]

Kan man vara glutenkänslig, eller måste man vara helt glutenintolerant?

Celiaki är ju en specifik sjukdom med sin speciella patologi. Men många med IBS och andra tarmsjukdomar vet att deras symptom lindras om man undviker spannmål med gluten, framför allt vete. Jag undviker själv gluten av den anledningen. Det funkar för mig och då behöver jag kanske inte veta exakt varför. Det finns inget i vete som man inte kan få i sig på andra sätt vad jag vet. Jag får inte en allergisk reaktion av vetemjöl, jag tål små mängder t ex i en sås men blir orolig i magen.

 

[EmmaW]

Jag visar negativt på prov men uteslöt gluten och laktos i ett desperat försök att må bättre. tillsatte efter ca 1,5 månad när jag äntligen mådde bra för första gången på flera år laktos och det fungerade. Tillsatte lite senare även gluten men fick som influensa symptom och blev sjuk och sängliggandes. Har även testat gluten 2 gånger till och samma sak även då. Hos mig sätter det sig mest på att jag blir onormalt trött och orkar absolut ingenting och blir liggandes. Ont i muskler och leder och känner mig trögtänkt. Sen pajar magen. Så jag äter inte gluten längre alls och upplever stor skillnad i mitt mående

 

[95johsv]

Åh buke är så bra!

Jag funderade eftersom min kost naturligt är låg på gluten, men efter utlandsresa så rasade magen totalt. Jag var då borta ca 5 veckor, kom hem förra veckan. Det som skiljt sig denna resan och förra 5 veckorsresan till samma ställe var att jag åt bröd till frukost/lunch och middag denna gången. Förra gjorde jag det inte för jag ville gå ner i vikt efter graviditeten. Efter en - två veckor vad jag svullen och veckan efter det kom magsmärtor. Tyvärr kunde jag inte utesluta allt gluten men allt som var tillagt (brödet, ev sås med mjöl mm). Förutom brödet och såsen är nog maten ganska spannmålsfri där.

Jag har för 20 år sedan ätit mycket bröd och kan inte komma ihåg att jag då reagerade. Mitt minne ger mig att jag tål allt och har sk plåtmage...

Provade att äta bröd igen på slutet av resan när jag var bättre ett tag (blev bättre/nästan helt bra på två dagar) och då svullnade jag på en - två dagar...

Provade att äta lite bröd häromdagen vid utelunch, och magen svullnade och blev lös.

Har varit svullen/lös innan till och från men alltid sammankopplat det med mens eller väder. Nu var det så konkret och upprepningsbart.

 

[95johsv]

Bröd är min drog, så det är något jag unnar mig. Likaså pasta o dyl... Jag tar hellre en god bit bröd med riktigt smör än godis tex.

 

[Sassy]

@95johsv , jag är likadan (både brödknarkandet och magen). I mitt fall kom det (och laktoskänslighet) efter ett magsår. Min läkare sa att det inte är het ovanligt, men de har ingen egentlig medicinsk förklaring till det. Jag fixar små mängder vetemjöl (tex i redning) men kan reagera på glutenfri vetestärkelse om jag äter mycket (många glutenfria mjöler är ju tyvärr baserade på vetestärkelse), så det är nog inte gluten som är den verkliga boven.

 

[skuggi]

Mitt problem med gluten sitter inte direkt i mage/tarm (eller jo men inte så att jag blir dålig i magen)
På mig sätter det sig i muskler och leder.
Men om jag varit glutenfri ett tag och sen äter typ bröd så reagerar magen med att svullna upp och bli gasig. Är jag dum nog att fortsätta (händer) så lugnar magen ner sig men muskler och leder värker i stället

Samma här.

 

[Amanda_F]

Jag älskar bröd men min mage tål det inte. Trots att jag inte visar allergi på testen så är det tydligt det som påverkar min hälsa negativt. Jag blir svullen i magen, får en del gaser och blev deprimerad (av den kroniska inflammationen troligen). Nu när jag slutat äta gluten kan jag använda smycken igen... Mitt liv blev bättre på alla sätt, för utom matmässigt då kanske, utan gluten...

Så nog kan det ge överkänslighet på andra ställen i och med att immunförsvaret sitter i magen.

 

[95johsv]

Jag har varit stressad nu under längre tid över tre år. Kanske jag tål gluten/bröd bättre när det lugat ner sig? Aldrig haft magsår vad jag vet...

Frågan är vad som är bäst, att äta som jag brukar som inte innehåller mycket gluten i sig, eller om jag ska förska ta bort det sista glutenet? Givetvis ska jag inte äta mer än jag gjort innan...

Tack för alla svar! Ni är guld värda!!

 

[Angua]

Rekommenderar att baka eget naturligt glutenfritt bröd det finns många bra recept numera. Nillas kitchen tex finns bra och enkla recept. Bra glutenfri pasta av majs och ris också, överlag har det kommit massor av bra produkter sista typ två åren som är riktigt goda. Jag reagerar också på för mycket vetestärkelse så jag undviker mjölersättningarna också. Anväder mest havre och bovete, nyttigare än vetemjöl dessutom

 

[prinsessfeminist]

Det tar en evig tid att få diagnos. I snitt pratar man om nio år.

En familjemedlem har gjort alla tester man kan tänka sig. Det startade vid två års ålder och nu vid åtta så tror man att det är alla spannmål som utlöser allergi.

Symptomen är ledvärk, magont och irritabilitet.

Nu provar vi kost utan några spannmål alls. Men det är svårt.

Själv tillhör jag kategorin känslig. Utan gluten mår jag bra. Men prover är negativa så jag har ingen diagnos.

Äter jag gluten får jag orolig och öm mage och huvudvärk. Jag får också små blöder i huden.

Men åh så jag saknar tex surdegsbröd. Suck. .....

 

[pepp]

Mitt problem med gluten sitter inte direkt i mage/tarm (eller jo men inte så att jag blir dålig i magen)
På mig sätter det sig i muskler och leder.
Men om jag varit glutenfri ett tag och sen äter typ bröd så reagerar magen med att svullna upp och bli gasig. Är jag dum nog att fortsätta (händer) så lugnar magen ner sig men muskler och leder värker i stället

Och jag får eksem när jag äter gluten! Sen ballar magen ur totalt också...

 

[Aliche]

Jag har UC och gluten är helt klart ingen höjdare men det verkar som olika glutenformer påverkar olika mycket, torrpasta (inte färsk) och pasta av sämre kvalitet ger mig galet ont i magen och sen blir det akut toalettbesök smärtan är fruktansvärd, känns som hela magen vrids om och sen har jag oftast som ömhet i själva tarmarna en dag eller två. Pasta av riktigt bra kvalitet kan jag äta i mindre mängder men det blir alltid värre i sammanhang med grädde (även laktosfri). Bröd går ganska bra, blir bara lite svullen i magen, kan bli väldigt svullen om jag klämmer i mig stora mängder. Men det är ju så svårt att låta bli nybakade surdegslimpor!

Bakverk som bullar är värre, tror det har att göra med att det oftast är tillsammans med smör, socker osv vilket verkar förvärra glutenpåverkan...

Jag är inte heller allergisk mot gluten men helt klart är jag ju intolerant då det är så tydligt och direkt att jag blir negativt påverkad av det. Så absolut det finns nog grader i helvetet!

 

[honung]

Det tar en evig tid att få diagnos. I snitt pratar man om nio år.

Var och varför skulle det ta nio år att få diagnos på glutenintolerans? Jag har inte hört talas om den siffran? Menar du från det att symptom uppträder eller från det att man själv söker vård för symptom? Jag menar, många går ju och lider länge i tysthet innan de söker vård?
Min dotter född -97 ingick i en studie utförd av forskare vid Linköpings universitet om glutenintolerans. Det står lite om den här: http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/allmanmedicin/barnceliaki/
Det var bara ett par prover som togs, en väldans massa frågor att svara på, sen fick vi papper på att dottern inte var glutenintolerant och var heller ej i...jag kommer inte ihåg hur de uttryckte det...men hon var inte i zon för att få det heller.
Jag var lite förundrad öer hur de kunde spika det så snabbt, på så lite, och tänkte att det nog gick snabbt och smärtfritt åt andra hållet också, så länge kvarnstenarna rullar vill säga inom vården, innan man kommit till den punkt när man ställer sig frågan om patienten är glutenintolerant eller inte - då borde det gå fort att ta reda på det tänker jag, grundat på ovanstående erfarenhet...

 

[Magzzan]

Var och varför skulle det ta nio år att få diagnos på glutenintolerans? Jag har inte hört talas om den siffran? Menar du från det att symptom uppträder eller från det att man själv söker vård för symptom? Jag menar, många går ju och lider länge i tysthet innan de söker vård?
Min dotter född -97 ingick i en studie utförd av forskare vid Linköpings universitet om glutenintolerans. Det står lite om den här: http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/allmanmedicin/barnceliaki/
Det var bara ett par prover som togs, en väldans massa frågor att svara på, sen fick vi papper på att dottern inte var glutenintolerant och var heller ej i...jag kommer inte ihåg hur de uttryckte det...men hon var inte i zon för att få det heller.
Jag var lite förundrad öer hur de kunde spika det så snabbt, på så lite, och tänkte att det nog gick snabbt och smärtfritt åt andra hållet också, så länge kvarnstenarna rullar vill säga inom vården, innan man kommit till den punkt när man ställer sig frågan om patienten är glutenintolerant eller inte - då borde det gå fort att ta reda på det tänker jag, grundat på ovanstående erfarenhet...

Kan det ha varit så att bland de tester de tog på din dotter var ett gen test? För har man inte genen som ger celiaki är det mycket ovanligt att man utvecklar celiaki. Kan varit de de menade med att hon inte var i farozonen för just celiaki?

Idag tar man nästan alltid gentest om man uppvisar symptom men gluten provet negativt om jag förstod sonens läkare rätt.