Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Titta dig omkring på stan en helt vanlig dag. Jag har sett folk gå i långkalsonger gående i cowboyboots, jag har sett gråhårig tant i hudfärgad BH och jeans på stan. Om man går till affären i mjukisbyxor, idag 2019 känns som en märklig fråga. Jag har nog själv inget i min garderob jag inte skulle kunna visa mig för folk i, och jag klär inte upp mig för att gå till affären.
.
Jag jobbar i en mindre affär i england och där kommer folk i allt möjligt från pyjamas och morgonrock till tränings och ridkläder till glittrigaste festblåsan och frack. Nyduschadmed blött hår går precis lika bra att gå ut i som stylat i värsta frisyren. Mest intressant och varierande var i december.
Ribbing skulle aldrig shameat folk för deras klädval.Bara för att det idag är mer okej att gå ut i det offentliga iklädd i princip vad som helst (med små gränser), går det självklart att fråga o debattera vad som egentligen är okej och varför, varför inte osv.
Personligen går jag ut i mjuksbyxor och även i ridbyxor i ica-butiken, men jag skulle aldrig gå dit i cowboyboots o långkallingar o vad du tog upp för exempel. Jag studsar när ungdomar kommer in i minikjol, stilettklackar o bh-liknande topp för att köpa cigg innan de ska ut (kan man se ut så??? ) men förmodligen tecken på att jag börjar bli gammal o lyssnat på magdalena ribbing på radio ett par gånger för mycket hehe.
Självklart kan man gå ut o se ut lite hur som, men får väl ställa frågan till sig själv, med vilken bild av sig man vill ge till folk och hur man själv vill vara. Påklädd helst, åtminstone. "Hel o ren" som tanterna brukar säga.
Självklart ska man ifrågasätta det mesta här i livet, annars hade vi inte utveckling. Just mjukisbyxor i affären eller inte kan jag tycka, är som att fråga om har du kläder på dig när du går till affären eller inte, typ.Bara för att det idag är mer okej att gå ut i det offentliga iklädd i princip vad som helst (med små gränser), går det självklart att fråga o debattera vad som egentligen är okej och varför, varför inte osv.
Personligen går jag ut i mjuksbyxor och även i ridbyxor i ica-butiken, men jag skulle aldrig gå dit i cowboyboots o långkallingar o vad du tog upp för exempel. Jag studsar när ungdomar kommer in i minikjol, stilettklackar o bh-liknande topp för att köpa cigg innan de ska ut (kan man se ut så??? ) men förmodligen tecken på att jag börjar bli gammal o lyssnat på magdalena ribbing på radio ett par gånger för mycket hehe.
Självklart kan man gå ut o se ut lite hur som, men får väl ställa frågan till sig själv, med vilken bild av sig man vill ge till folk och hur man själv vill vara. Påklädd helst, åtminstone. "Hel o ren" som tanterna brukar säga.
*spinoff på Hemmakläder”
Jag går inte på stora Ica i mjukisbyxor. Däremot har jag några gånger gått till lilla närmare affären i dem. Det ser visserligen lite sjukskrivet ut men då har jag väl också varit sjukskriven
Jag klär mig också likadant om.jag jobbar hemma som på jobbet. Jag vaknar liksom inte om jag inte klär på mig.Nej. Jag klär mig vettigt för att jobba hemma till och med (inte kostym, men det jobbar jag inte i heller). Det är nåt med självbild och att komma igång, går jag i pyjamas dagtid känner jag mig typ sjuk. Det är bara då det händer.
Jag klär mig också likadant om.jag jobbar hemma som på jobbet. Jag vaknar liksom inte om jag inte klär på mig.
@Hyacinth Och jag har alltid undrat varför man sover i pyjamas . Kan inte föreställa mig nåt värre än att sova med pyjamasbyxor på.
Hyacinth är typ min idol när mamma ringer brukar jag svara som hon görJamen typ. Men inte sån hatt.
Jamen nattlinne förstår jag fastän jag själv sover helt utan, likaså t-shirt och trosor. Men pyjamas? Yl vad hemskt att sova i.För att jag känner mig så NAKEN annars. Och det kan börja brinna.
Jag hör hur det låter