Om en ska bo en period hos någon som har en hund som är väldigt olikt fostrad jämfört ens egen, hur ska en få det att fungera på bästa sätt?
Vi har tidigare umgåtts med bägge hundar men bara kortare perioder, tex en helg ibland. Det är såklart mkt bus mellan hundarna, det lugnar ner sig efter ett dygn eller två och kan umgås utan att alltid busa och behöva avbrytas, men sedan umgås vi ju aldrig så länge att det fått en chans att bli vardag sas. Hundarna kommer överens men leker väldigt olika, min har varit valp och den andra är 3 år. De umgås aldrig obevakat och jag avbryter alltid innan de varvat upp för mkt, de är olika i stl och den andra stor och stark och min är liten på 8 kg, så jag vill inte ha några onödiga skador.
Men, det finns alltid ett men, de är väldigt olika fostrade i vardagslivet. Och det är här jag tror att det kan bli ett bekymmer. Jag är stenhård på att min hund inte ska springa fram till andra människor/djur/whatever, vänta på sin tur när det kommer gäster, dvs i mina ögon vardagshyfs. Det gäller inte i den andra hundens liv. Den springer lös på gården och rusar på alla som kommer dit varesig det är inomhus eller ute. Den går ej att få bort från folk genom tillsägelser utan en får alltid gå dit och lyfta bort den sas, om en ens får tag i den vill säga. Det är alltid ett spektakel att skåda och en orsak till att jag undvikit att umgås för mkt med bägge hundar.
Min fråga: Hur ska jag lyckas upprätthålla regler och ramar för min hund när vi umgås längre perioder? Vi talar om ett antal veckor/månader. Dvs det kommer hända att det kommer gäster och liknande sociala situationer, och jag vill Inte att min hund ska ta efter dessa beteenden. Är det ens möjligt eller är enda sättet att ha dem separerade då en vet att det väntas gäster resp aldrig ha dem ute samtidigt ifall nån oanmäld kommer in på gården?
Vi har tidigare umgåtts med bägge hundar men bara kortare perioder, tex en helg ibland. Det är såklart mkt bus mellan hundarna, det lugnar ner sig efter ett dygn eller två och kan umgås utan att alltid busa och behöva avbrytas, men sedan umgås vi ju aldrig så länge att det fått en chans att bli vardag sas. Hundarna kommer överens men leker väldigt olika, min har varit valp och den andra är 3 år. De umgås aldrig obevakat och jag avbryter alltid innan de varvat upp för mkt, de är olika i stl och den andra stor och stark och min är liten på 8 kg, så jag vill inte ha några onödiga skador.
Men, det finns alltid ett men, de är väldigt olika fostrade i vardagslivet. Och det är här jag tror att det kan bli ett bekymmer. Jag är stenhård på att min hund inte ska springa fram till andra människor/djur/whatever, vänta på sin tur när det kommer gäster, dvs i mina ögon vardagshyfs. Det gäller inte i den andra hundens liv. Den springer lös på gården och rusar på alla som kommer dit varesig det är inomhus eller ute. Den går ej att få bort från folk genom tillsägelser utan en får alltid gå dit och lyfta bort den sas, om en ens får tag i den vill säga. Det är alltid ett spektakel att skåda och en orsak till att jag undvikit att umgås för mkt med bägge hundar.
Min fråga: Hur ska jag lyckas upprätthålla regler och ramar för min hund när vi umgås längre perioder? Vi talar om ett antal veckor/månader. Dvs det kommer hända att det kommer gäster och liknande sociala situationer, och jag vill Inte att min hund ska ta efter dessa beteenden. Är det ens möjligt eller är enda sättet att ha dem separerade då en vet att det väntas gäster resp aldrig ha dem ute samtidigt ifall nån oanmäld kommer in på gården?
Vet dock inte riktigt hur jag ska få till det att fostra en ouppfostrad vuxen bjässe samtidigt som jag vill upprätthålla och repetera uppföranderegler med min unghund. Tur jag hinner gå en till lydnadskurs med min innan det blir aktuellt 
