Frivilligt barnlös/fri

[mandalaki]

Jag håller inte med dig, ser inte alls det nödvändiga i att dissekera folks anledningar.

Och jag ser det inte som onödigt alls, utan trodde tvärtom att det var vad tråden skulle handla om.

 

[Niyama]

Det blir ju rätt platt som diskussion betraktat med 37 inlägg på raken om För att jag inte vill.

Fast folk har ju skrivit orsaker också, men dessa anses ju vara fel på vilken orsak som än anges. Så det bara måste huggas på.

 

[mandalaki]

Fast folk har ju skrivit orsaker också, men dessa anses ju vara fel på vilken orsak som än anges. Så det bara måste huggas på.

Tycker du? Jag har inte lusläst tråden men inte fått den bilden alls. Det är ju synd om det är så.

 

[stjarnhimmel]

Ja, varför inte? Om motivet är att umgås med en annan människa så är det väl bra att hitta en som redan finns än att behöva starta ett nytt liv för det. Det senare är liksom en massa ansvar att ta på sig utöver att man kan umgås på olika sätt.

Men jag förstår inte relevansen alls av din fundering i frågan.

Jag har överhuvudtaget inte diskuterat "skaffa barn", utan bara synen på barn som en homogen grupp som beter sig på ett visst sätt, och tycker det är märkligt att man ska behöva motivera ett sådant livsval för någon alls. Särskilt med att man ogillar eller hatar medmänniskor av en viss ålder.

Vi kom ju in på det då vissa inte ville skaffa barn pga hur barn är och att man inte tyckte det var kul att umgås med barn. Och det tyckte du var fel att säga.
Jag tycker man får tycka att det inte är roligt med barn på samma sätt som vissa inte tycker det är kul med hundar.

 

[supercalifragilistic]

Ja, varför inte? Om motivet är att umgås med en annan människa så är det väl bra att hitta en som redan finns än att behöva starta ett nytt liv för det. Det senare är liksom en massa ansvar att ta på sig utöver att man kan umgås på olika sätt.

Men jag förstår inte relevansen alls av din fundering i frågan.

Jag har överhuvudtaget inte diskuterat "skaffa barn", utan bara synen på barn som en homogen grupp som beter sig på ett visst sätt, och tycker det är märkligt att man ska behöva motivera ett sådant livsval för någon alls. Särskilt med att man ogillar eller hatar medmänniskor av en viss ålder.

men nu får du väl ändå ge dig! det är absolut 100 % okej att inte skaffa barn för att man inte gillar Gruppen Barn i allmänhet. det är ju bara fakta att barn är en homogen grupp - ju yngre människor är desto färre och mer basala, strikt mänskliga behov har vi. ju äldre vi blir desto mer formas vi till individer. står du verkligen på barrikaden och ropar "stoppa barnhatet!" på grund av detta?

det är ett så jävla märkligt grepp på och en perversion av företeelsen åldersdiskriminering, och en extremt irrelevant parallell till grupper i samhället som faktiskt far illa av generaliseringar (som inte ens stämmer, till skillnad från barn, som alla går igenom olika faser och faktiskt är den enda samhällsportionen där åldern spelar en jävligt stor roll för... exakt allt i deras liv). att du börjar prata om en "skrämmande människosyn" när folk berättar om varför de är ointresserade av barn eller att skaffa dem är typ det sjukaste jag har läst på länge.

 

[Bison]

Jamen precis! Tänk om fler föräldrar faktiskt INNAN de skaffade barn insåg detta! Att ha barn handlar precis som du skriver om, väldigt mkt arbete och egna behov som hållas tillbaka. Så klokt av dig att inse detta och välja ett liv som just passar dig.

Jag skulle nog tycka det skulle kunna vara rätt festligt med en unge.
Men så tänker jag på allting som känner med på köpet så att säga och då inser rätt snabbt att det inte passar mig och min livsstil alls.

Jag skulle våga mig på att påstå att många barnfria tänkt igenom sitt beslut mer än många med barn just på grund av normer och hur samhället ser ut.

 

[sjoberga]

men nu får du väl ändå ge dig! det är absolut 100 % okej att inte skaffa barn för att man inte gillar Gruppen Barn i allmänhet. det är ju bara fakta att barn är en homogen grupp - ju yngre människor är desto färre och mer basala, strikt mänskliga behov har vi. ju äldre vi blir desto mer formas vi till individer. står du verkligen på barrikaden och ropar "stoppa barnhatet!" på grund av detta?

det är ett så jävla märkligt grepp på och en perversion av företeelsen åldersdiskriminering, och en extremt irrelevant parallell till grupper i samhället som faktiskt far illa av generaliseringar (som inte ens stämmer, till skillnad från barn, som alla går igenom olika faser och faktiskt är den enda samhällsportionen där åldern spelar en jävligt stor roll för... exakt allt i deras liv). att du börjar prata om en "skrämmande människosyn" när folk berättar om varför de är ointresserade av barn eller att skaffa dem är typ det sjukaste jag har läst på länge.

Du är ute och cyklar. Barn är ingen homogen grupp. Bara i urvalet egna barn har jag enormt olika personer, som i mycket inte alls passat in i de beskrivningar som förekommit här. Sådär från 3-årsåldern passar de inte in i den barnmall som beskrivs hör.

Och jag pratar om de som skriver att de hatar medmänniskor bara för att de inte uppnått en viss ålder. Det är sjuk läsning.

Det handlar inte om att skaffa barn. Bara om grundläggande respekt för medmänniskor.

 

[Niyama]

Tycker du? Jag har inte lusläst tråden men inte fått den bilden alls. Det är ju synd om det är så.

Ja! Här har Migo tagit upp lite i ett svar till dig:

Jag tycker det är ganska fräckt att tillskriva folk en massa åsikter och egenskaper. Jag gillar inte barn (dvs kommunikationssvårigheten/kladdandet/passandet/arbetet som följer med människor från födsel till de är stora nog att resonera med) Det betyder inte att jag är skiträdd för ansvar eller för att ge mig in på nya saker. Det betyder bara precis det det står. Det betyder heller inte att jag är otrevlig mot barn som individer!

Man får inte uttrycka att man är ointresserad av barn (för de är minsann inget intresse), man får inte uttrycka ogillande mot barn (för de kan inte hjälpa det), man får inte uttrycka ogillande runt mycket av det som följer med barn (för då är man egentligen en fegis som är rädd för ansvar/nya saker).

Säger man bara att man inte är intresserad/road av barn så är det fel. Säger man något skäl som oundvikligen kommer med att ha barn så är det fel, antingen för att barn minsann är individer eller så är man rädd för ansvar eller så är man barnhatare. Försöker man förklara att oavsett hur unikt varje barn är så är det vissa saker som kommer med barn för att det är just barn, och de kräver mer och helt andra saker än en vuxen - då är man jättehemsk som klumpar ihop alla barn.

 

[stjarnhimmel]

Du är ute och cyklar. Barn är ingen homogen grupp. Bara i urvalet egna barn har jag enormt olika personer, som i mycket inte alls passat in i de beskrivningar som förekommit här. Sådär från 3-årsåldern passar de inte in i den barnmall som beskrivs hör.

Och jag pratar om de som skriver att de hatar medmänniskor bara för att de inte uppnått en viss ålder. Det är sjuk läsning.

Vem har skrivit att den hatar medmänniskor för att de inte uppnått viss ålder?

 

[Niyama]

Jag skulle nog tycka det skulle kunna vara rätt festligt med en unge.
Men så tänker jag på allting som känner med på köpet så att säga och då inser rätt snabbt att det inte passar mig och min livsstil alls.

Jag skulle våga mig på att påstå att många barnfria tänkt igenom sitt beslut mer än många med barn just på grund av normer och hur samhället ser ut.

Jag tycker det skulle vara intressant att följa en liten människas utveckling på nära håll. Men sen tänker jag på allt annat som kommer med det och inser att en hundvalp är mer passande .

 

[supercalifragilistic]

Du är ute och cyklar. Barn är ingen homogen grupp. Bara i urvalet egna barn har jag enormt olika personer, som i mycket inte alls passat in i de beskrivningar som förekommit här. Sådär från 3-årsåldern passar de inte in i den barnmall som beskrivs hör.

Och jag pratar om de som skriver att de hatar medmänniskor bara för att de inte uppnått en viss ålder. Det är sjuk läsning.

jo, det är de, objektivt sett. de är fortfarande sina egna personer, och naturligtvis ser du det i dina egna barn mer än andra gör, men att påstå att det inte går alldeles utmärkt att klumpa ihop dem till en enda grupp är struntsnack, helt enkelt. du reagerar förstås annorlunda när någon säger att de vill ha barn för att de tycker om dem?

och vad du överdriver. ingen har skrivit att de "hatar sina medmänniskor" (ett ord jag också ställer mig kritisk till att du använder - naturligtvis är barn lika mycket människor som alla andra, men inte på det snyftiga, förtryckta sättet du verkar mena).

 

[sjoberga]

jo, det är de, objektivt sett. de är fortfarande sina egna personer, och naturligtvis ser du det i dina egna barn mer än andra gör, men att påstå att det inte går alldeles utmärkt att klumpa ihop dem till en enda grupp är struntsnack, helt enkelt. du reagerar förstås annorlunda när någon säger att de vill ha barn för att de tycker om dem?

och vad du överdriver. ingen har skrivit att de "hatar sina medmänniskor" (ett ord jag också ställer mig kritisk till att du använder - naturligtvis är barn lika mycket människor som alla andra, men inte på det snyftiga, förtryckta sättet du verkar mena).

Ja, det är en konstig utsaga även i positiva fallet. Istället bör man ju som förälder vara beredd på att få ett barn som man inte träffat. Ett barn med funktionshinder, ett barn med svåra problem. Den dagen man känner sig mogen för att ta hand om och älska ett barn, värre än det värsta exempel på människa man någonsin träffat. Då verkar det rätt att bli förälder.

Att ogilla grupper av människor som barn, romer, pensionärer, mörkhyade, homosexuella, muslimer, tonåringar är för mig en i grunden otäck människosyn. Att ogilla eller hata medmänniskor man aldrig träffat. Usch, kalla kårar.

 

[supercalifragilistic]

Ja, det är en konstig utsaga även i positiva fallet. Istället bör man ju som förälder vara beredd på att få ett barn som man inte träffat. Ett barn med funktionshinder, ett barn med svåra problem. Den dagen man känner sig mogen för att ta hand om och älska ett barn, värre än det värsta exempel på människa man någonsin träffat. Då verkar det rätt att bli förälder.

ajhdgagdsjajhf, jag blir helt förtvivlad, kan man inte bara få säga att man inte vill ha barn för att man inte gillar barn? det behöver verkligen inte vara så svårare än så.

Att ogilla grupper av människor som barn, romer, pensionärer, mörkhyade, homosexuella, muslimer, tonåringar är för mig en i grunden otäck människosyn. Att ogilla eller hata medmänniskor man aldrig träffat. Usch, kalla kårar.

NEJ NEJ NEJ, nu gör du dem igen, de extremt osmakliga jämförelserna.

 

[sjoberga]

ajhdgagdsjajhf, jag blir helt förtvivlad, kan man inte bara få säga att man inte vill ha barn för att man inte gillar barn? det behöver verkligen inte vara så svårare än så.


NEJ NEJ NEJ, nu gör du dem igen, de extremt osmakliga jämförelserna.

Du menar de högst relevanta jämförelserna om att gruppera ihop medmänniskor för att sedan döma ut dem på förhand?

Jag pratar enbart om existerande medmänniskor inte såna man "skaffar".

 

[supercalifragilistic]

Du menar de högst relevanta jämförelserna om att gruppera ihop medmänniskor för att sedan döma ut dem på förhand?

Jag pratar enbart om existerande medmänniskor inte såna man "skaffar".

du förstår eller lyssnar inte: om du på allvar jämställer barns ställning i samhället med t ex mörkhyades i samhället ifrågasätter jag hur fan du tänker kring den senare.

 

[sthu]

Hur ska man uttrycka sig då, för att inte trampa någon på tårna?
Jag har hittills inte gillat de barn jag träffat. (Sanning med modifikation, jag gillar min systerdotter på avstånd). Jag vill inte ha med barnskötsel och uppfostran att göra. Det är en stor anledning till att jag inte vill ha några barn, varken egna eller bonusbarn.
En annan anledning är att jag vill vara "fri att leva mitt liv". (Också sanning med modifikation, jag har ju djur som begränsar mitt liv).

Jag har vid flertalet tillfällen varit tvungen att motivera mitt val att inte ha barn, både för privatpersoner, såväl närstående som okända, och yrkesutövare som psykolog och barnmorska.
Ytterst få har accepterat ett enkelt "jag vill inte". Nu hamnar jag inte i den här diskussionen särskilt ofta men det är lika jobbigt varje gång. Även om jag är säker på min sak och vet var jag står är det jobbigt att behöva ta diskussionen, speciellt med folk jag inte känner särskilt väl.

En helt annan grej. När jag träffade min sambo drömde jag att jag blev gravid. Jag fick inte panik utan vaknade med en känsla att "händer det så händer det". Kanske skulle jag reagera så i verkliga livet med, kanske inte. Vem vet? Jag har inte tänkt att testa.

 

[stjarnhimmel]

Ja, det är en konstig utsaga även i positiva fallet. Istället bör man ju som förälder vara beredd på att få ett barn som man inte träffat. Ett barn med funktionshinder, ett barn med svåra problem. Den dagen man känner sig mogen för att ta hand om och älska ett barn, värre än det värsta exempel på människa man någonsin träffat. Då verkar det rätt att bli förälder.

Att ogilla grupper av människor som barn, romer, pensionärer, mörkhyade, homosexuella, muslimer, tonåringar är för mig en i grunden otäck människosyn. Att ogilla eller hata medmänniskor man aldrig träffat. Usch, kalla kårar.

Fast det är ju skillnad. Barn är homogena till viss del. Med ditt resonemang ska vi inte ha åldersgränser i samhället eftersom det inte finns något gemensamt med barn i samma åldrar? Dvs en 3-åring kan enligt dig köra bil lika bra som en 18-åring? varför kan du inte bara låta barn vara barn och se att vissa beteenden beror på mognad. Inte umgås du likadant med en vuxen som en 3-åring?

 

[Magiana]

Du är ute och cyklar. Barn är ingen homogen grupp. Bara i urvalet egna barn har jag enormt olika personer, som i mycket inte alls passat in i de beskrivningar som förekommit här. Sådär från 3-årsåldern passar de inte in i den barnmall som beskrivs hör.

Och jag pratar om de som skriver att de hatar medmänniskor bara för att de inte uppnått en viss ålder. Det är sjuk läsning.

Det handlar inte om att skaffa barn. Bara om grundläggande respekt för medmänniskor.

Det handlar om mental mognad. Inte personlighet. De två har inte med varandra att göra.

 

[Vallmo]

Jag fascineras av dubbelbestraffningen som sker mot oss barnfria. Jag har hittils ALDRIG kommit undan med "jag vill inte ha barn", utan att avkrävas en motivering och/eller det nedlåtande "du kommer ångra dig när du blir stor". När jag då ger motivering, så klagas det friskt på att jag uttalar mig negativt om barn/föräldraskap så är jag hemsk, egoistisk och nedlåtande mot barn/föräldrar. Lite som att jag skulle tvinga alla att motivera sin avsaknad av hund, och sen bli jätteupprörd över att folk stör sig på att de luktar/fäller/låter/kräver tid.

Fy, vilken tråkig erfarenhet du har. Det är verkligen inte ok att du blivit bemött på det viset.
Personligen tycker jag det är upp till var och en att bestämma hur man vill utforma sitt liv. Vilka val man gör när det gäller boende, relationer, barn osv tycker jag är högst personliga val. Jag förstår ärligt talat inte varför annorlunda upplägg upprör så mycket.

Men jag vet att folk har mycket åsikter. Först ska det skaffas barn och sen måste man bo i hus när man väl har barn och sen ska man engagera sig i olika aktiviteter med barnen osv.... Det är en jäkla massa måsten hit och dit. Tröttsamt!

Själv uppfyller jag alla måsten och jag blir trött på mig själv när jag tänker på det.

 

[dobbis]

Jaha ! Här ser ni hur det blir när man säger att man inte vill ha barn och eller inte tycker om dom.