Frivilligt barnlös/fri

Trodde du?
Jag trodde tråden handlade om att TS brottas med ett svårt och personligt dilemma, något hon önskade stöd i att reflektera kring. Som hjälp har flera andra blottat sina egna personliga funderingar kring frågan, inte för att någon ska "diskutera" dem utan för att hjälpa TS i sina tankar.

Att en del användare sen inte kan låta bli att spinna vidare på minsta lilla spår är ju bara tröttsamt. Skulle önska att det fanns lite större inkännande..
Och jag hör till dem som blottat sina personliga funderingar, eftersom jag har många års perspektiv på att vara frivilligt barnlös.

Vad som är relevant att spinna vidare på är nog väldigt subjektivt.
 
Eftersom det miljövänligaste beslut man kan fatta som kvinna i ett i-land är, att INTE skaffa barn håller jag inte med dig. Alla, dvs de med barn och de utan, tjänar på mindre miljöbelastning. Rent krasst är det så att barnlösa kan fortsätta att resa till Thailand varje år, och deras miljöskuld kommer ändå att vara mindre än en biologisk förälders från västvärlden.

Nu finns det absolut andra fördelar med att det föds barn, men rent miljömässigt är barn som föds i i-länder stora minusposter.

Fast fortfarande, så länge man inte aktivt väljer att avstå barn för miljöns skull, trots att man egentligen skulle vilja ha barn, så är det beslutet precis lika egoistiskt.

Jag argumenterade inte för att alla borde skaffa barn. Jag lägger ingen värdering i beslutet att inte skaffa barn, och jag hävdar verkligen inte att det är mindre egoistiskt att skaffa barn.

Däremot ställer jag mig väldigt frågande till att det skulle finnas massa människor som trots sin egen önskan väljer att avstå barn av solidaritetsskäl för samhället och miljön och därmed inte fattar ett egoistiskt beslut. Tvärtom tror jag att de som väljer att avstå barn gör det på grund av att barn inte passar in i deras valda livsstil, deras intressen eller deras prioriteringar. ABSOLUT inget fel med det utan helt rätt beslut att följa sin egen vilja. Men man behöver ju inte sätta på sig någon solidaritetshjältegloria för det.

Sen tycker jag iofs att din Thailandsjämförelse är mycket märklig. Men det är ju en helt annan diskussion som definitivt är för off topic för den hör tråden.
 
Eftersom det miljövänligaste beslut man kan fatta som kvinna i ett i-land är, att INTE skaffa barn håller jag inte med dig. Alla, dvs de med barn och de utan, tjänar på mindre miljöbelastning. Rent krasst är det så att barnlösa kan fortsätta att resa till Thailand varje år, och deras miljöskuld kommer ändå att vara mindre än en biologisk förälders från västvärlden.

Nu finns det absolut andra fördelar med att det föds barn, men rent miljömässigt är barn som föds i i-länder stora minusposter.
Allvarligt talat så är det nog lika vanligt att man inte har barn för att man uppoffrar sig för miljön som att man har barn med tanken att uppfostra dom till att förändra världen .

I mina ögon är beslutet förhoppningsvis själviskt på ett eller annat sätt vare sig man har barn eller inte .
Hästar är oxå miljöbovar men det är nog få som inte har egen häst av just det anledningen.
 
Själv gillar jag barn. Särskilt i förskoleåldern. Det är ju då en variant på det du finner så motbjudande. Men min erfarenhet är entydigt att jag får en mer omedelbar och ärlig kontakt med barn i allmänhet, även främmande barn, än med vuxna. De gånger sådan kontakt INTE uppstår, är det i stort sett alltid barnets förädrar som förhindrar det.

Nja, lika konstig inte lika motbjudande. Det är dömandet på förhand pga grupptillhörighet jag motsätter mig . Ett gillande brukar dock mer sällan skapa problem för individer ur gruppen. Då får chansen, utrymmet att visa sig som individer. Är man på förhand ogillad, får man sällan det utrymmet.

Jag gillar romer.
Jag ogillar romer.

Samma sortering , inte lika motbjudande.
 
Ordet egoist har ju oftast en negativ klang men när det kommer till barnfrågan ser jag det som något positivt att tänka egoistiskt. Jag önskar att alla ska vara egoistiska i den frågan och bara och enbart tänka på vad de själva vill. Att de som skaffar barn gör det av egoism och att de som inte skaffar barn gör det av egoism. Att alla gör valet av fri vilja utan tvång, påtryckningar eller påverkan från något håll. Nu är det tyvärr inte så i världen idag och faller man inte inom normen så anser vissa att de har rätt att tycka en massa oavsett om det är att få barn som ung, som äldre, inte alls eller "fel" antal barn men vi har iallafall ett val idag. Ett val som inte har varit självklart ens i Sverige så länge.

Jag blir glad när jag hör/läser om de som funderar på vad de själva vill istället för att följa normen om "hur det ska vara" och jag blir lika ledsen varje gång jag hör påtryckningar om att "leva konventionellt". Okonventionella lösningar är inte alls fel. Det viktiga är att de som lever i det trivs.
 
Nja, lika konstig inte lika motbjudande. Det är dömandet på förhand pga grupptillhörighet jag motsätter mig . Ett gillande brukar dock mer sällan skapa problem för individer ur gruppen. Då får chansen, utrymmet att visa sig som individer. Är man på förhand ogillad, får man sällan det utrymmet.

Jag gillar romer.
Jag ogillar romer.

Samma sortering , inte lika motbjudande.
Förutom att förskolebarn faktiskt har egenskaper som tex sällan låter sig förväxlas. Jag misstar aldrig förskolebarn för äldre/yngre, eller omvänt annat än på marginalen ( kanske ett halvår i ålder räknat).

Romer har inga egenskaper som skiljer dem från goj, eller omvänt, och romska förskolebarn kvalar in i gruppen Förskolebarn som jag vanligen gillar oavsett om de är romer eller inte.

Jämfört med kategorier ur samma kategoriska system, så HAR vi faktiskt åldersrelaterade egenskaper. Det är därför det är okej att göra skillnad på grundval av ålder, tex erbjuda förskola till en viss åldersgrupp, skola till en annan, och att vi blir myndiga vid en viss ålder oavsett andra egenskaper.

Olika etniska grupper har inte egenskaper som gör kategorierna rimliga på samma vis. Och det är heller inte ok att särbehandla på olika vis pga etnicitet, men det ÄR DET JU när det gäller ålder. (Även tex barnbidrag och ålderspension.)

Så jag tycker inte att dina jämförelser håller.

Jag gillar alltså barn, även romska, och jag är neutral när det gäller både romer och goj.
 
Fast fortfarande, så länge man inte aktivt väljer att avstå barn för miljöns skull, trots att man egentligen skulle vilja ha barn, så är det beslutet precis lika egoistiskt.

Jag argumenterade inte för att alla borde skaffa barn. Jag lägger ingen värdering i beslutet att inte skaffa barn, och jag hävdar verkligen inte att det är mindre egoistiskt att skaffa barn.

Däremot ställer jag mig väldigt frågande till att det skulle finnas massa människor som trots sin egen önskan väljer att avstå barn av solidaritetsskäl för samhället och miljön och därmed inte fattar ett egoistiskt beslut. Tvärtom tror jag att de som väljer att avstå barn gör det på grund av att barn inte passar in i deras valda livsstil, deras intressen eller deras prioriteringar. ABSOLUT inget fel med det utan helt rätt beslut att följa sin egen vilja. Men man behöver ju inte sätta på sig någon solidaritetshjältegloria för det.

Sen tycker jag iofs att din Thailandsjämförelse är mycket märklig. Men det är ju en helt annan diskussion som definitivt är för off topic för den hör tråden.
Ditt resonemang håller inte eftersom ingen blir negativt påverkad om du INTE skaffar barn, medan det onekligen blir en miljöpåverkan om du gör det.
 
Barn är barn helt oavsett hudfärg, religion, samhällsgrupp osv, så att jämföra och jämställa barn med olika folkgrupper på så vis blir ju fel kan jag tycka.

Vill man inga barn ha, så vill man inte och det borde inte behöva motiveras på något vis men när krav på motivering ändå kommer från omgivningen så blir det nog lätt så att skylla på t ex bajsblöjor, kräk, skrik, att man blir låst osv för att det är enklare än att sätta ord på en icke definierbar ovilja att skaffa barn.

Tror jag i alla fall.
 
Fast fortfarande, så länge man inte aktivt väljer att avstå barn för miljöns skull, trots att man egentligen skulle vilja ha barn, så är det beslutet precis lika egoistiskt.

Däremot ställer jag mig väldigt frågande till att det skulle finnas massa människor som trots sin egen önskan väljer att avstå barn av solidaritetsskäl för samhället och miljön och därmed inte fattar ett egoistiskt beslut. Tvärtom tror jag att de som väljer att avstå barn gör det på grund av att barn inte passar in i deras valda livsstil, deras intressen eller deras prioriteringar. ABSOLUT inget fel med det utan helt rätt beslut att följa sin egen vilja. Men man behöver ju inte sätta på sig någon solidaritetshjältegloria för det.
Miljön är faktiskt ett av de tyngst vägande skälen till att jag betsämt mig för att inte skaffa några barn. Det finns självklart fler (rädsla för mobbning, problem med hästarna, ingen partner) men under det där halvåret då det sög i 'barntarmen' så var det miljön och ekosystemens framtid som var det absolut tyngsta skälet.
 
Ditt resonemang håller inte eftersom ingen blir negativt påverkad om du INTE skaffar barn, medan det onekligen blir en miljöpåverkan om du gör det.

Men jag för inget resonemang om miljöpåverkan över huvud taget. Jag har inte sagt emot dig om det. Jag har inte argumenterat för eller emot att skaffa barn. Alls.

Det jag har argumenterat emot är påståendet att beslutet att inte skaffa barn är något som många gör av solidariska skäl. Att det inte är något man gör utifrån sina egna intressen.

Att sedan det beslutet har positiva bieffekter har inget med just den saken att göra.
 
Förutom att förskolebarn faktiskt har egenskaper som tex sällan låter sig förväxlas. Jag misstar aldrig förskolebarn för äldre/yngre, eller omvänt annat än på marginalen ( kanske ett halvår i ålder räknat).

Romer har inga egenskaper som skiljer dem från goj, eller omvänt, och romska förskolebarn kvalar in i gruppen Förskolebarn som jag vanligen gillar oavsett om de är romer eller inte.

Jämfört med kategorier ur samma kategoriska system, så HAR vi faktiskt åldersrelaterade egenskaper. Det är därför det är okej att göra skillnad på grundval av ålder, tex erbjuda förskola till en viss åldersgrupp, skola till en annan, och att vi blir myndiga vid en viss ålder oavsett andra egenskaper.

Olika etniska grupper har inte egenskaper som gör kategorierna rimliga på samma vis. Och det är heller inte ok att särbehandla på olika vis pga etnicitet, men det ÄR DET JU när det gäller ålder. (Även tex barnbidrag och ålderspension.)

Så jag tycker inte att dina jämförelser håller.

Jag gillar alltså barn, även romska, och jag är neutral när det gäller både romer och goj.

Jag tycker att de håller, men givetvis inte i alla avseenden utan i det avseende jag anför hela tiden. Att gruppera och sedan ogilla medmänniskor på förhand, är ett problem, som gör att vanlig medmänsklig respekt för individen tappas bort. Oavsett vad grupperingen handlar om. Det är inte exakt samma problem.

Men det är samma mekanismer i spel, oavsett om gruppen är barn, pensionärer, tonåringar, romer eller Luleåbor.
 
Jag har aldrig intresserat mig för barn. Tycker det är ointressant, helt enkelt. Människan kommer att överleva även om jag inte reproducerar mig. Jag är lika intresserad av att skaffa barn som att skaffa orm.

Och visst har det funnits tider då det varit fog för att fundera över valet. Men jag har alltid landat i att jag inte kan skaffa barn för att jag KANSKE ångrar mig senare. Tänk om jag skaffar barn, och ångrar mig? Jag vet ju de föräldrar som aldrig skulle skaffa barn om de fick göra om valet, och det tror jag inte är en bra sits för barnen.
 
@Lovisaleonora Jag tänker ungefär som du. Konsekvenserna för ens liv blir så enormt mycket större om man får barn än om man inte får det. Det är illa att normen är så stark att valet att inte försöka få barn är det alternativ som kräver mest tankeverksamhet, mest motivering.

Framförallt känns det så orättvist att blanda in barn som inte bett om situationen i mina egna "kanske"-beslut...
 
Men jag för inget resonemang om miljöpåverkan över huvud taget. Jag har inte sagt emot dig om det. Jag har inte argumenterat för eller emot att skaffa barn. Alls.

Det jag har argumenterat emot är påståendet att beslutet att inte skaffa barn är något som många gör av solidariska skäl. Att det inte är något man gör utifrån sina egna intressen.

Att sedan det beslutet har positiva bieffekter har inget med just den saken att göra.
självklart är valen att skaffa barn eller inte egoistiska, precis som de ska vara och det behöver väl knappast tvistas om något mer, men det utesluter ju inte att man låter bli även av solidariska skäl.

jag har avstått från att skaffa barn (än så länge, bör väl tilläggas - jag är så pass ung att jag kan hinna ändra mig många gånger om, och jag är definitivt inte så arrogant att jag tror mig känna mig själv så väl att jag kan säga aldrig), av i princip alla skäl som finns tror jag, men en av de största anledningarna för mig likt @Shaggy är faktiskt klimat- och miljöspåverkan.
 
Senast ändrad:
Fast fortfarande, så länge man inte aktivt väljer att avstå barn för miljöns skull, trots att man egentligen skulle vilja ha barn, så är det beslutet precis lika egoistiskt.

Jag argumenterade inte för att alla borde skaffa barn. Jag lägger ingen värdering i beslutet att inte skaffa barn, och jag hävdar verkligen inte att det är mindre egoistiskt att skaffa barn.

Däremot ställer jag mig väldigt frågande till att det skulle finnas massa människor som trots sin egen önskan väljer att avstå barn av solidaritetsskäl för samhället och miljön och därmed inte fattar ett egoistiskt beslut. Tvärtom tror jag att de som väljer att avstå barn gör det på grund av att barn inte passar in i deras valda livsstil, deras intressen eller deras prioriteringar. ABSOLUT inget fel med det utan helt rätt beslut att följa sin egen vilja. Men man behöver ju inte sätta på sig någon solidaritetshjältegloria för det.

Sen tycker jag iofs att din Thailandsjämförelse är mycket märklig. Men det är ju en helt annan diskussion som definitivt är för off topic för den hör tråden.
Jag vet att det definitivt finns människor som inte väljer att skaffa barn pga miljöskäl utan i stället väljer att adoptera eller avstå. Likväl som jag att det finns kvinnor som väljer att avstå barn när de lever i en heterosexuell relation eftersom relationen då med stor risk kan bli väldigt ojämställd. Så det finns människor som drivs väldigt mkt av sitt personliga engagemang och värderingar. Faktiskt. Även 2017.
 
Men nu har det slagit mig; tänk om jag ångrar mig? Hur vet jag det? Men jag kan ju inte skaffa barn för att jag kanske ångrar mig.
Har du varit i en liknande sits? Hur visste du?

Kan tillägga att jag gillar verkligen barn. I mitt yrke träffar jag många barn och det är nog det bästa valet jag gjort i mitt liv att jobba med detta.
Tror inte att du kommer att ångra dig. Du har väl redan tagit beslutet? :)
Och om du skulle ångra dig när det inte biologiskt funkar, så är det ju p.g.a. ett medvetet val. Lättare att hantera?

Jag ville inte ha barn. Hellre en hundvalp eller kattunge till. ;)
Råkade bli förälder, var livrädd, förbannad, trodde min värld skulle rasa. Det gick bra och jag är tacksam för det.
Men hade det inte hänt, hade jag inte saknat/ångrat något jag aldrig hade haft. Förmodligen haft ännu fler djur?
För barn tar verkligen tid, pengar och engagemang 24/7.

Lever med partner som inte har barn och som menar att om det hade funnits en barnlängtan, hade det funnits barn för länge sedan...
Istället har partnern haft en bra karriär i sitt yrke och sport, vilket inte hade gått att kombinera med barn, och inte ångrat sig en endaste dag.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp