Från en till två

[virrpanna]

I februari kommer jag få hem min valp Jag har redan en hund, en power puff på 9 år och ska nu köpa en till puff. Pratade med hans uppfödare idag och har blivit lovad en valp av henne. Hon tycker att min hund har det bästa hemmet man kan tänka sig så det var inga problem alls, om jag vill ha en valp så är det självklart. Hon har inte jätte många hundar och alla bor i huset och en del sover i sängen och det är hemmiljö och ingen stor kennel.

Det jag funderar på är saker när man har en vuxen och en valp. Jag kommer ju få ensamhetsträna valpen genom att gå ut även med den äldre hunden i ett skede. Och jag kommer ju behöva gå promenader med hunden men hur gör man med valpen för han kan ju inte gå promenader. En tanke slog mig att man kanske kan ha hunden i någon sorts bärsjal? Någon som provat det? Han kommer väga mellan 1,5-2,5 kg i början och som vuxen max 7 så det är ju lång tid han är lätt att bära runt på innan han blir vuxen och väger så mycket.

Är det någon som har erfarenhet kring bärsjal eller andra sätt att ta med valpen på längre promenader? Något där valpen kan vara bekväm, uppleva omgivningen som miljöträning och sitta tryggt och säkert.

Vad önskar ni att ni hade vetat när ni gick från en hund till två? Vad ska man tänka på?

 

[russinbulle]

Är det någon som har erfarenhet kring bärsjal eller andra sätt att ta med valpen på längre promenader? Något där valpen kan vara bekväm, uppleva omgivningen som miljöträning och sitta tryggt och säkert.

Jag passar ju på att ensamhetsträna precis som du säger, när valpen är liten och man ändå måste ut med den vuxna - och valpen får följa med på längre promenader i antingen bärväska (har en billig variant från Wish) att stoppa ner den i när den inte orkar gå själv/inte ska gå så långt. Den hade jag mycket i skogen och väger inte mer än en tygpåse när valpen inte är i den.
Nu när mitt knä sista åren varit kasst och jag inte kunnat bära flera kilo valp, har jag använt barnvagn/sulky - men då blir det mest gångvägar/elljusspår Både min Skalman och nya valpen har älskar barnvagnen och haft den som egen rolls rolls

 

[Qelina]

Jag passar ju på att ensamhetsträna precis som du säger, när valpen är liten och man ändå måste ut med den vuxna - och valpen får följa med på längre promenader i antingen bärväska (har en billig variant från Wish) att stoppa ner den i när den inte orkar gå själv/inte ska gå så långt. Den hade jag mycket i skogen och väger inte mer än en tygpåse när valpen inte är i den.
Nu när mitt knä sista åren varit kasst och jag inte kunnat bära flera kilo valp, har jag använt barnvagn/sulky - men då blir det mest gångvägar/elljusspår Både min Skalman och nya valpen har älskar barnvagnen och haft den som egen rolls rolls

Haha, dom är vana vid taxi alltså Det är något sådant jag är ute efter också. Att kunna gå promenader och ha valpen i en liten väska/sjal som ska vara bekväm och trygg. Jag vill inte ha en ryggsäck utan en bärsjal som gör att jag har valpen mot bröstkorgen.

 

[vallhund]

Haha, dom är vana vid taxi alltså Det är något sådant jag är ute efter också. Att kunna gå promenader och ha valpen i en liten väska/sjal som ska vara bekväm och trygg. Jag vill inte ha en ryggsäck utan en bärsjal som gör att jag har valpen mot bröstkorgen.

@pepp postade väl en bild häromdagen där herr pudel vill upp i vagnen?

 

[Red_Chili]

När min yngsta var valp så fick hon först åka ryggsäck (som jag hade på magen), sedan barnvagn. Hon vägde 10kg redan när hon var 13 veckor gammal, så tja, att bära runt på henne var inte hållbart speciellt länge Vi åkte till skog och så fick hon springa runt där. Det var väl 1-2 månader som min äldsta tik fick lite mindre motion än vanligt för att det inte direkt fungerar med barnvagn i skog, men sedan hängde valpskrället med på normallånga långpromenader.

Jag har faktiskt aldrig ensamhetstränat hundarna var och en för sig. Det kanske vore bra att göra det någon gång... Å andra sidan, när äldsta tiken varit skadad och inlagd på djursjukhus har den unga fått vara ensam. Det har gått utmärkt att lämna henne helt själv i bil och hos hundvakt, så jag tror inte att det vore några större problem att få till det så att hon är lugn även hemma när hon är helt ensam. Att min äldsta fixar att vara helt ensam vet jag sedan tidigare.

Vad som alltid är värt att tänka på är att hundarna lär sig massor av varandra. Det kan man ibland utnyttja väldigt effektivt. Min unga lärde sig tex tricks väldigt snabbt. Hon fick titta på när jag tränade min äldsta, sedan när jag skulle träna min unga så bjöd hon på samma beteenden som hon sett att lönade sig för den äldsta. Mycket praktiskt

 

[pepp]

@pepp postade väl en bild häromdagen där herr pudel vill upp i vagnen?

Herr pudel älskar att åka både barnvagn och cykelkorg
Vagn fick han åka när han hade ont i ryggen.

 

[Fruentimber]

I februari kommer jag få hem min valp Jag har redan en hund, en power puff på 9 år och ska nu köpa en till puff. Pratade med hans uppfödare idag och har blivit lovad en valp av henne. Hon tycker att min hund har det bästa hemmet man kan tänka sig så det var inga problem alls, om jag vill ha en valp så är det självklart. Hon har inte jätte många hundar och alla bor i huset och en del sover i sängen och det är hemmiljö och ingen stor kennel.

Det jag funderar på är saker när man har en vuxen och en valp. Jag kommer ju få ensamhetsträna valpen genom att gå ut även med den äldre hunden i ett skede. Och jag kommer ju behöva gå promenader med hunden men hur gör man med valpen för han kan ju inte gå promenader. En tanke slog mig att man kanske kan ha hunden i någon sorts bärsjal? Någon som provat det? Han kommer väga mellan 1,5-2,5 kg i början och som vuxen max 7 så det är ju lång tid han är lätt att bära runt på innan han blir vuxen och väger så mycket.

Är det någon som har erfarenhet kring bärsjal eller andra sätt att ta med valpen på längre promenader? Något där valpen kan vara bekväm, uppleva omgivningen som miljöträning och sitta tryggt och säkert.

Vad önskar ni att ni hade vetat när ni gick från en hund till två? Vad ska man tänka på?

Du får ursäkta min undran, den är ärligt menad med visst mått av skepsis, men är valp verkligen det lämpligaste valet utifrån hur du beskrivit din situation i en annan tråd?

 

[snorp]

Jag använde en sån här ryggsäck för hund till Viktor den första tiden. Köpt hos zooplus.

 

[Malibu_Stacy]

Jag bär bara valpen i famnen och struntar i att gå längre promenader än 1 timme typ de första veckorna. Går vi 1 timme i skogen får valpen mestadels springa lös men märker jag att den blir trött lyfter jag upp den i famnen en stund och sedan får den springa igen. Faktiskt aldrig känt behov av att ha bärväska eller vagn men vill man gå längre än så eller långa sträckor nära en väg där det är olämpligt att gå lös kanske det är smidigt.

 

[Bonica]

Jag har aldrig hållt på med ryggsäck och annat krångel när jag har valp, har helt enkelt anpassat mig den korta perioden. Tränat mer på klubben och gått skogspromenader i lugnare tempo så valpen kan följa med. Sedan har mina valpar fått följa med på långpromenader tidigt.
Vid sex månader har samtliga av mina valpar fått gå precis som dom stora och jag har liten ras precis som du.

 

[Qelina]

Du får ursäkta min undran, den är ärligt menad med visst mått av skepsis, men är valp verkligen det lämpligaste valet utifrån hur du beskrivit din situation i en annan tråd?

Jag ser det tvärtom, att det här är något jag kommer må bra av, något att se fram emot, något att fokusera på, lägga in min själ i det och en utmaning att få till valpen så den blir som min nuvarande hund och ännu lydigare än honom om det nu går för jag är otroligt nöjd med honom. Jag mår lite bättre nu, har inte haft någon sådan där natt utan det var bara dom gångerna jag skrivit i en annan tråd. Jag lever för min djur och trots att jag är nervös för att klara av en valp för att jag har dåligt självförtroende och är rädd för att misslyckas ser jag det som ett livsprojekt. Jag behöver det här, på ett sätt är det ju inte nödvändigt för jag har ju en hund. Men att träna en valp och unghund är ändå speciellt.

Vill också att vår träning ska överlappa varandra. Min "gammelhund" är 9 år så inte jätte gammal och lever förhoppningsvis många år till men jag tänker att om jag börjar träna och tävla med valpen så kommer jag inte ha det där året som det är innan man får tävla så då fortsätter jag parallell med båda hundarna. Jag vill också träna mer än vad jag gör nu men det blir för mycket för min hund, med två hundar kan jag ju träna dubbelt vilket jag vill.

 

[Qelina]

När min yngsta var valp så fick hon först åka ryggsäck (som jag hade på magen), sedan barnvagn. Hon vägde 10kg redan när hon var 13 veckor gammal, så tja, att bära runt på henne var inte hållbart speciellt länge Vi åkte till skog och så fick hon springa runt där. Det var väl 1-2 månader som min äldsta tik fick lite mindre motion än vanligt för att det inte direkt fungerar med barnvagn i skog, men sedan hängde valpskrället med på normallånga långpromenader.

Jag har faktiskt aldrig ensamhetstränat hundarna var och en för sig. Det kanske vore bra att göra det någon gång... Å andra sidan, när äldsta tiken varit skadad och inlagd på djursjukhus har den unga fått vara ensam. Det har gått utmärkt att lämna henne helt själv i bil och hos hundvakt, så jag tror inte att det vore några större problem att få till det så att hon är lugn även hemma när hon är helt ensam. Att min äldsta fixar att vara helt ensam vet jag sedan tidigare.

Vad som alltid är värt att tänka på är att hundarna lär sig massor av varandra. Det kan man ibland utnyttja väldigt effektivt. Min unga lärde sig tex tricks väldigt snabbt. Hon fick titta på när jag tränade min äldsta, sedan när jag skulle träna min unga så bjöd hon på samma beteenden som hon sett att lönade sig för den äldsta. Mycket praktiskt

Åh vad kul, jag älskar trick. Hunden kan mängder av saker för att vi tränat så mycket och det är ju toppen om det smittar av sig!

 

[vallhund]

Jag ser det tvärtom, att det här är något jag kommer må bra av, något att se fram emot, något att fokusera på, lägga in min själ i det och en utmaning att få till valpen så den blir som min nuvarande hund och ännu lydigare än honom om det nu går för jag är otroligt nöjd med honom. Jag mår lite bättre nu, har inte haft någon sådan där natt utan det var bara dom gångerna jag skrivit i en annan tråd. Jag lever för min djur och trots att jag är nervös för att klara av en valp för att jag har dåligt självförtroende och är rädd för att misslyckas ser jag det som ett livsprojekt. Jag behöver det här, på ett sätt är det ju inte nödvändigt för jag har ju en hund. Men att träna en valp och unghund är ändå speciellt.

Vill också att vår träning ska överlappa varandra. Min "gammelhund" är 9 år så inte jätte gammal och lever förhoppningsvis många år till men jag tänker att om jag börjar träna och tävla med valpen så kommer jag inte ha det där året som det är innan man får tävla så då fortsätter jag parallell med båda hundarna. Jag vill också träna mer än vad jag gör nu men det blir för mycket för min hund, med två hundar kan jag ju träna dubbelt vilket jag vill.

Fast det var inte dig som @Fruentimber svarade med sitt inlägg.

 

[mandalaki]

Fast det var inte dig som @Fruentimber svarade med sitt inlägg.

Hon skriver ju själv och hänvisar till sina problem ”i en annan tråd”. Så det är nog samma person.

 

[Fruentimber]

Jag ser det tvärtom, att det här är något jag kommer må bra av, något att se fram emot, något att fokusera på, lägga in min själ i det och en utmaning att få till valpen så den blir som min nuvarande hund och ännu lydigare än honom om det nu går för jag är otroligt nöjd med honom. Jag mår lite bättre nu, har inte haft någon sådan där natt utan det var bara dom gångerna jag skrivit i en annan tråd. Jag lever för min djur och trots att jag är nervös för att klara av en valp för att jag har dåligt självförtroende och är rädd för att misslyckas ser jag det som ett livsprojekt. Jag behöver det här, på ett sätt är det ju inte nödvändigt för jag har ju en hund. Men att träna en valp och unghund är ändå speciellt.

Vill också att vår träning ska överlappa varandra. Min "gammelhund" är 9 år så inte jätte gammal och lever förhoppningsvis många år till men jag tänker att om jag börjar träna och tävla med valpen så kommer jag inte ha det där året som det är innan man får tävla så då fortsätter jag parallell med båda hundarna. Jag vill också träna mer än vad jag gör nu men det blir för mycket för min hund, med två hundar kan jag ju träna dubbelt vilket jag vill.

Nu ska jag vara krass.

Att äga hund, är ingen rättighet. Du beskriver hur du återkommande överdoserar, med långa minnesluckor som följd där du inte vet vad som är hänt eller vad du har gjort, och hur du blir så borta att dina föräldrar och vänner inte kan väcka dig. Det är inte en okej situation att sätta en valp i. Du skriver att du "behöver det här", men det är inte valpens uppgift att få dig att må bättre. Det måste du klara av själv, och det innan du funderar på att köpa en valp.

 

[Grazing]

Nu ska jag vara krass.

Att äga hund, är ingen rättighet. Du beskriver hur du återkommande överdoserar, med långa minnesluckor som följd där du inte vet vad som är hänt eller vad du har gjort, och hur du blir så borta att dina föräldrar och vänner inte kan väcka dig. Det är inte en okej situation att sätta en valp i. Du skriver att du "behöver det här", men det är inte valpens uppgift att få dig att må bättre. Det måste du klara av själv, och det innan du funderar på att köpa en valp.

Fast det där är ju lite mer komplext än så, det är inget krav att må bra själv innan man skaffar hund. Ska man vänta på det så skulle många aldrig kunna skaffa djur alls. Bara för att man inte är frisk innebär inte det att man inte kan ta hand om ett djur på ett bra sätt.

Dock håller jag med om att om man överdoserar till den grad att man är så extremt borta så ska man inte ha djur i hemmet. Där måste man ju vara såpass stabil att om man känner att man är påväg åt det hållet att snabbt lämna hunden hos någon som kan ta hand om den. Dock så kan ju också hundar ha effekten att man lägger av med överdoser och självskadebeteenden pga att det inte är okej i hundens närhet. Är så jag fungerar, sålänge hunden är hemma hos mig så håller jag mig borta från självskadebeteenden.

 

[Fruentimber]

Fast det där är ju lite mer komplext än så, det är inget krav att må bra själv innan man skaffar hund. Ska man vänta på det så skulle många aldrig kunna skaffa djur alls. Bara för att man inte är frisk innebär inte det att man inte kan ta hand om ett djur på ett bra sätt.

Dock håller jag med om att om man överdoserar till den grad att man är så extremt borta så ska man inte ha djur i hemmet. Där måste man ju vara såpass stabil att om man känner att man är påväg åt det hållet att snabbt lämna hunden hos någon som kan ta hand om den. Dock så kan ju också hundar ha effekten att man lägger av med överdoser och självskadebeteenden pga att det inte är okej i hundens närhet. Är så jag fungerar, sålänge hunden är hemma hos mig så håller jag mig borta från självskadebeteenden.

Jag skrev inte "må bra". Jag skrev "må bättre", dvs bättre än den situation TS själv har beskrivit. Och absolut, hundar/djur kan hjälpa människor. Men det är inte en okej anledning till att köpa hund och hoppas att man kommer må bättre. Det får vara ett plus i kanten. Man kan inte lägga sitt mående i ett djurs händer på det sättet.

TS har redan hund, men mår sådär ändå. Alltså kommer det inte hjälpa med ytterligare en hund.

 

[Grazing]

Jag skrev inte "må bra". Jag skrev "må bättre", dvs bättre än den situation TS själv har beskrivit. Och absolut, hundar/djur kan hjälpa människor. Men det är inte en okej anledning till att köpa hund och hoppas att man kommer må bättre. Det får vara ett plus i kanten. Man kan inte lägga sitt mående i ett djurs händer på det sättet.

TS har redan hund, men mår sådär ändå. Alltså kommer det inte hjälpa med ytterligare en hund.

Jo man kan köpa en hund i det syftet, jag gjorde jag och det gick bara uppåt. Köpte min efter 3 veckors vistelse under lpt på psyk dessutom, köpte honom samma dag som jag skrevs ut. Visst är det aldrig optimalt att lägga sitt mående på sitt djur men samtidigt så är det upp till var och en, mår någon bättre pga djuren och djuren mår bra så är det inget fel med det. Hunden struntar ju i varför man mår bättre sålänge den tas om hand och man kan ge den vad den behöver.

Vissa kommer aldrig "må bra" hela vägen, vissa mår bara bättre eller sämre och då kan djur göra en otrolig skillnad. Dom kan göra så man håller sig ovanför ytan och börjar ta ansvar för en själv. Huvudsaken är att man kan ta ansvar för djuren man köper och inte utsätter dom för ens sämre mående så är det inga problem. Kan man inte alls kontrollera sig dock och man är för ostabil så är det ju dock inte rätt mot hunden.

Håller dock med om att ifall hunden som finns där nu inte gör den skillnaden att Ts tar bättre hand om sig så kanske det inte är läge att dra in en valp i situationen.

 

[Fruentimber]

Jo man kan köpa en hund i det syftet, jag gjorde jag och det gick bara uppåt. Köpte min efter 3 veckors vistelse på psyk dessutom, köpte honom dessutom innan jag ens skrivits ut. Visst är det aldrig optimalt att lägga sitt mående på sitt djur men samtidigt så är det upp till var och en, mår någon bättre pga djuren och djuren mår bra så är det inget fel med det. Hunden struntar ju i varför man mår bättre sålänge den tas om hand och man kan ge den vad den behöver.

Vissa kommer aldrig "må bra" hela vägen, vissa mår bara bättre eller sämre och då kan djur göra en otrolig skillnad. Dom kan göra så man håller sig ovanför ytan och börjar ta ansvar för en själv. Huvudsaken är att man kan ta ansvar för djuren man köper och inte utsätter dom för ens sämre mående så är det inga problem. Kan man inte alls kontrollera sig dock och man är för ostabil så är det ju dock inte rätt mot hunden.

Huruvida Ts kan ha hand om en till hund eller inte är svårt att säga bara genom att läsa här. Dock så håller jag med om att ifall inte hunden som är där nu gör någon mer positiv skillnad så kanske det inte är läge att dra in en valp i situationen just nu.

Jag anser det inte vara rättvist mot djuret att köpa en hund utifrån de premisserna. Att det gick bra för just dig får mig inte att ändra uppfattning. Man spelar inte med ett djurs välmående på det sättet.

Jag upprepar: TS har redan hund, och överdoserar ändå. Alltså hjälper inte ytterligare en valp. Jag förstår inte vad det är att argumentera mot. Det är endast TS situation som är i fokus i tråden, och det är den jag utgår ifrån.

 

[Tonto]

Jag ser det tvärtom, att det här är något jag kommer må bra av, något att se fram emot, något att fokusera på, lägga in min själ i det och en utmaning att få till valpen så den blir som min nuvarande hund och ännu lydigare än honom om det nu går för jag är otroligt nöjd med honom. Jag mår lite bättre nu, har inte haft någon sådan där natt utan det var bara dom gångerna jag skrivit i en annan tråd. Jag lever för min djur och trots att jag är nervös för att klara av en valp för att jag har dåligt självförtroende och är rädd för att misslyckas ser jag det som ett livsprojekt. Jag behöver det här, på ett sätt är det ju inte nödvändigt för jag har ju en hund. Men att träna en valp och unghund är ändå speciellt.

Vill också att vår träning ska överlappa varandra. Min "gammelhund" är 9 år så inte jätte gammal och lever förhoppningsvis många år till men jag tänker att om jag börjar träna och tävla med valpen så kommer jag inte ha det där året som det är innan man får tävla så då fortsätter jag parallell med båda hundarna. Jag vill också träna mer än vad jag gör nu men det blir för mycket för min hund, med två hundar kan jag ju träna dubbelt vilket jag vill.

Men det var ju i torsdags det hände? och även under helgen om jag inte minns fel från tråden. Det är ju ett pågående problem. Du beskriver hur du överdoserar mediciner, gör saker i sömnen, hur du ramlar mellan väggar och knappt kan stå eller gå när du ska ta ut hunden du redan har. Det låter som om du behöver fokusera på att ta hand om dig själv så att du faktiskt skulle klara av att ta hand om en valp.