frågar även här på NH

[martha]

Hur lång tid tar det för en "stress-katarr" att uppstå?

Ungefär 8 timmar......

 

[LIA]

Nej, det är jag inte säker på.
Men jag är säker på, att jag kan avgöra, om min häst är stressad eller inte! Kan inte du???

LIA

 

[LIA]

Jag vet!

LIA

 

[LIA]

Tänk,
efter att ha läst mitt inlägg, har du bara 2 överlägsna, spydiga "frågor" som "svar". Var det inte värt mer?
Nå, det gjorde det ännu lättare att fatta mitt beslut.

LIA

 

[**BORTTAGEN**]

Men jag är säker på, att jag kan avgöra, om min häst är stressad eller inte! Kan inte du???

Bravo då är du unik !

Nej, jag kan inte alltid avgöra om hästen är stressad såvida det inte rör sig om stress som syns via hästens signaler och beteende i övrigt.
Den "dolda" stressen tror jag att du är ensam om att kunna se .......grattis.....du kanske kan dela med dig av dina kunskaper........eller är det så att du inte är så insatt i stressens alla former och vilka faktorer som utlöser en stressreaktion (positiv eller negativ) ?

Tänk,
efter att ha läst mitt inlägg, har du bara 2 överlägsna, spydiga "frågor" som "svar". Var det inte värt mer?
Nå, det gjorde det ännu lättare att fatta mitt beslut.

Nej det var det inte. Jag tycker att jag skrivit långa uppsatser tidigare i tråden och ändå närmar vi oss inte varandra i frågan. Vilken beslut ?

Beträffande dina påståenden om forskning så var det du som först tog upp forskningsresultat (85%) och tyckte att ingen häst skulle behöva få magkatarrer om de hanterades på rätt sätt (= ditt sätt).

Tror du på fullt allvar att våra NH hästar är förskonade från alla stressrelaterade åkommor ???


Visst kan man vända och vrida på statistik och få fram det man vill, men forskning är allltid nyttigt anser jag.

Det forskningsresultat jag senast läste angående magsår/stress såg lite annorlunda ut.

Där hade ca 50 % av ridhästar magkatarr och ca 40 % av travhästarna.Vilken kategori tillhör din häst ?

Sedan är det ju inte säkert att magkatarrer är av allvarlig karaktär. En häst kan säkert ha magkatarrer som kommer och går utan att de är särskilt besvärande och ger några uttalade symtom.......eller vad tror du ???

När det gäller ditt "sjukhusfall" med fölet som mådde prima i magen efter sjukhusvistelsen undrar jag hur du ställde den diagnosen ??? Gjorde du en egen gastroskopi eller tittade du bara på om hästen var "pigg och glad" utifrån ???

Mitt föl som -99 var inlagd på Strömsholm var inte heller det minsta stressad när hon kom hem(enligt vad jag kunde se med blotta ögat) Vi gjorde ingen kontroll av magen men jag tror säkert att det kan ha funnits en reaktion i magen/tarmen.......trots att sjukhusvistelsen var "förstklassig" och hennes hemmiljö lugn och harmonisk.

Du får gärna fortsätta leva i din tro när det gäller stress.Jag lever i min och fortsätter att göra vad jag kan för att undvika negativ stress men inser att man aldrig kan undvika stress helt och hållet.....och ska man verkligen undvika all form av stress??.......och vad är stress egentligen?......vad tror du?? .........är stress bara av ondo eller behövs den i viss mån för att folk och djur ska må bra, utvecklas och inte dö av tristess?.....jag vet faktiskt inte ?

Om vi ska diskutera vidare i frågan om stress kanske vi ska lägga ut en helt ny tråd i ämnet.....det kan ju finnas andra som kan komma med intressanta inlägg och få oss att vidga våra vyer .

 

[angelaL]

Kontakta en veterinär,, en duktig tjej,, hur betede hon sig för att komam på att hästen hade magkatar?

och när du endå håller på kontakta en bra kiropraktor, hästen kan typ ha ont i nacken och reagera när man tar hästen på magen..

Varför borstar du hästen om den har ont och säger åt dig att sluta med det? det räcker ju att göra rent vid sadeln,, om man tycker att det är en bra ide och rida en häst som har ont..

Reagerar hon på skänken oxå?

 

[martha]

Varför borstar du hästen om den har ont och säger åt dig att sluta med det? det räcker ju att göra rent vid sadeln

Huden är själens spegel....en häst som har ömtålig hud brukar inte mår bra psykiskt har jag märkt...man borde ta reda på VARFÖR den reagerar, och inte bara sluta att borsta den....ibland så kan man ge dom nåt utrensande + en vitaminbooster så rättar det till sig....inte genom att sluta borsta.....

 

[_FiA_]

Alltså jag vet inte om jag tror på henne, hot tittade henne iögonen och sa att hon hade ont i magen. hon sa inte direkt att hon hade magkatarr. Hon sa att det var gammalt sen travet, och att det hm,, ja kroniskt, det sitter kvar alltså. Hon är vävare, och det kan ha att göra med det, hon har blivit betydligt bättre med vävningen, hon väver nu bara på morgonen när hon ska ut, aldrig annars, Hon lever inte stressigt, menhon är helt enkelt en häst som blir lätt stressad. Om hon verkligen hade jätte ont skulle hon ju reagrera när jag trycker med skänklar osv. det är på stallgången hon är sur, när man borstar ute så är det en annan sak.

 

[**BORTTAGEN**]

Alltså jag vet inte om jag tror på henne, hot tittade henne iögonen och sa att hon hade ont i magen. hon sa inte direkt att hon hade magkatarr. Hon sa att det var gammalt sen travet, och att det hm,,

Ja, om någon ser en frysmärkning är det klart att det räcker att titta hästen i ögonen och konstatera div. otrevliga saker......BINGO !!!!

Är det verkligen så här det fungerar inom hästvärlden.......skrämmande.

Jag tycker du är jätteduktig som försöker ta reda på vad som är fel med din häst och är glad att du blir skeptisk till "tjejens" diagnos. Försök hitta någon i din närhet som är lite mer seriös när det gäller att bedöma hästens problem och hur du ska komma tillrätta med dem. Kanske har hon ont.....kanske inte .......det är svårt att veta via en beskrivning på internet.

Lycka till !

 

[Tassetass]

Som du beskriver det så tycker jag det låter som att hon tycker det är lite läskigt att stå uppbunden i stallgången, sen om det är pga dig eller pga själva stallgången, det är svårt att säga.

Om jag var du så skulle jag börja med en rejäl vet.undersökning, och sen komplettera denna med en equiterapeut eller liknande. För som martha säger; huden är själens spegel och en häst som är konstant känslig är det nåt fel på, och enklaste sättet att hitta vad som är fel är att först utesluta alla fysiska åkommor, sen får man arbeta med de problem som återstår mentalt (om dom inte försvunnit med de fysiska, vilket inte är helt ovanligt).

 

[**BORTTAGEN**]

.....och ibland tar det tid att få bort ett "beteende" som uppkommit under en period med smärta. Själva beteendet finns kvar även när smärtan inte finns där längre.....beteendet blir till en vana/ovana och ovanor tar ibland ganska lång tid att bli av med (både för folk och fä)

 

[Tassetass]

Givetvis, det kan ta lång tid innan det kopplar. Jag skadade ena benet rätt rejält för en massa år sen, har fortfarande vissa avlastande reflexer kvar, trots att det är åtminstone 6 år sen jag kände av skadan... På samma sätt kan det ta länge innan en häst är helt lugn med att man rör vid och lyfter ett tidigare skadat ben, eller att det tar lång tid innan sadling går bra efter en tid av ryggont osv.

 

[_FiA_]

Jo vi ska nog göra en veterinärundersökning, Jag tycker att man borde vara skeptiskt, inte tro på allt. Men att hon inte gillar när man borstar tror inte jag har med magen att göra, eftersom hon även blir smågrinig när man är på halsen å borstar te.x.

 

[älgen]

Kan du vara snäll och utveckla det lite?
Jag har en häst som jag alltid har ansett som extremt kittlig. Vill inte bli borstatd på benen men spola går bra. Hennes far reagerar på samma sätt.
Gillar inte när man borstar under magen men gör inget särskilt mer än att grina illa.
Tror du hon mår dåligt psykiskt? De andra hästarna behandlas likadant och de visar inga sådana tendenser.
Jag har då som sagt alltid trott att hon är kittlig men jag kanske har fel?
Vad kan det annars bero på?

 

[martha]

Dom måste inte må dåligt i själen, men om dom får hårlösa fläckar, skav o dyligt brukar det vara psykiskt...

Däremot är det nåt som inte stämmer...en häst är inte "öm" bara sådär...Min "gamle" var så ett par år, gick inte att borsta för att han drog sig undan hela tiden...det KAN vara nån mineral/vitaminbrist.
Hur är den f.ö , med mat, kyla/värme osv...

 

[älgen]

I övrigt har hon inga problem. Tycker det är kul att träna, gillar när det händer något osv.
Inga hårlösa fläckar eller skav. Lite rund om magen men annars i fin kondition
Gillar att bli ompysslad så länge det då inte gäller magen eller benen.
Har dessutom haft en ganska bra vintepäls. Ädlare hästar ser ju inte riktigt ut som shettisar Verkar inte ha haft on av vare sig kyla eller värme.
Benen är också bland de renaste jag sett.

Mat=gillar hon så man får hålla efter lite Har lätt för att lägga på hullet...

 

[**BORTTAGEN**]

Jag har ett fölsto som själv "grinar illa" vid påklädning och borstning. Hon har gjort det i hela sitt liv och även avkommorna (stona) har samma beteende........jag tror alltså att det kan vara ärftligt till viss del.I de fallen rör det sig om ett beteende som funnits där från start och allt i övrigt har varit "normalt".

Om beteendet däremot kommer senare i livet är det nog nästan alltid beroende på något annat än "generna".

OBS........detta är inget jag vill påstå är helt sant utan bara mina egna reflektioner )

Kanske ska tillägga att alla avkommorna inte har formats av mig.......de har alltså blivit "formade" av olika personer och ändå har de samma beteende när det gäller "borstningen".

 

[älgen]

Jag har också sett att en hel del går i arv i generna...
Avkommorna till det sto som ovan nämda häst är efter har alltid haft lite mer "skalle" än genomsnittet. Likaså modern. Även om det har varit olika fäder på fölen så har stoet lämnat mycket efter sig.
Sedan är det ju stoet som "uppfostrar" fölungen.
En annan häst är ibland omöjlig att fånga i hagen. Hennes mor var etter värre. DÄR hade jag planer på älgstutsare

Men min fundering var om hästen mådde dåligt. Har aldrig tänk den tanken och tror iofs inte att det är så. I mina ögon är hon kittlig och gillar inte när man borstar på benen. Val av borste gör sitt till också, men man ska alltid vara öppen för nya ideer och vinklingar...

 

[**BORTTAGEN**]

En av mina vill helst ha en "rivig" hård borste....hon hatar den mjuka gosiga varianten....jag har inte forskat djupare i saken eftersom jag inte upplever grinigheten som något problem, men man vet ju aldrig.....

Tänk att man alltid hittar nya saker att fundera över.....ingen rast ingen ro.....det här ska kollas upp

 

[martha]

Det beror lite på hur man definierar "dåligt"
Min som jag har har väl aldrig "mått dåligt" på det viset, men han har haft hög prestationsångest och ställer höga krav på sig själv som "ledare" på gården, som när han var yngre att hävda sig och "klättra" i rang i flocken....det gick inte ens att borta med en "vanlig" borste....idag kan jag sopa av honom med kardan utan problem....
Är do kittliga brukar det lösa sig med att man tar i lite hårdare.

De hästar jag haft som haft riktiga psykiska problem, då mest att dom helt enkelt "gett upp" har fått skav av "allt"...grimmor, selar,benskydd.....