Förtal?

[vilde]

Jo.


Du missar liksom ett viktigt steg: där man på sociala medier hänger ut någon. Det är därför man tvingas betala pengar till personen, inte av nåt annat skäl.

Jag missar ingenting. Det som sker med de här förtalsmålen är att människor inte vågar berätta, polisanmälan görs men läggs i de flesta fall ned och de som är förövare kan fortsätta som ingenting hänt. Det blir en tystnadskultur där den som utsatts ofta inte ens kan berätta för sina vänner om övergreppet.

Förtalslagen har sin funktion men lagen måste tillämpas på ett rimligt sätt. Man skall inte ostraffat kunna använda förtal för att skada personer man inte tycker om men det måste finnas en balans så att lagen inte istället används för att tysta människor som utsatts för övergrepp.

 

[Acto]

Förtalsanmälningar ökade var jag förstått det kraftigt under Metoo rörelsen samt även efter. Söker man kommer ganska många artiklar upp om det.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fortalsdomarna-efter-metoo-alla-fallda

Läste även om detta fall gällande en tjej som blev våldtagen som 13 åring. Manen (vuxen) dömdes för våldtäkt. När han släpptes efter ca 4 år varnade tjejen, då 17 år, om mannen. Hon fälldes för förtal.
https://www.bohuslaningen.se/nyhete...orovaren.2be6db7d-fbe1-43b7-a37c-6324d395c4fe

Jag personligen tycker fall som dessa, där personen har blivit utsatt för brott, är riktig svåra. Jag kan verkligen förstå att tex 17 åringen vill göra andra tjejer och kvinnor medvetna om vad mannen har gjort.

 

[Dentaku]

Jag missar ingenting. Det som sker med de här förtalsmålen är att människor inte vågar berätta, polisanmälan görs men läggs i de flesta fall ned och de som är förövare kan fortsätta som ingenting hänt. Det blir en tystnadskultur där den som utsatts ofta inte ens kan berätta för sina vänner om övergreppet.

Förtalslagen har sin funktion men lagen måste tillämpas på ett rimligt sätt. Man skall inte ostraffat kunna använda förtal för att nedgöra personer man inte tycker om men det måste finnas en balans så att lagen inte istället används för att tysta människor som utsatts för övergrepp.

Att berätta allt för en nära vän utgör inte förtal - det krävs att uppgiften får spridning. Man får också berätta allt om vad man man utsatts för i alla medier - men inte peka ut någon(annat än i polisanmälan).

Jag ser inte hur det skulle skapa en tystnadskultur. Däremot ser jag problem med att det inte skulle utgöra förtal att peka ut någon som brottsling. För det är knappast troligt att man skapar ett undantag för anklagelser om sexualbrott i förtalsparagrafen.

 

[Cambrie]

Det som är röda tråden i de anmälningar om förtal som kommer upp här är inte att personerna det handlar om inte har begått brott, det är att personerna de begått brott mot (eller som har vetskap om brottet) hänger ut dem så det går att identifiera dem på internet via bloggar och forum.

Jag tycker någonstans det ändå är en bra lag, för jag hatar dreven som många driver på internet (finns en känd grupp på facebook som är helt vidrig när det kommer till det till exempel). Klart att skit kanske ska ha skit och så vidare, men många gånger handlar det också om personliga dispyter sinsemellan och i en del fall går det alldeles för långt där den part som hängs ut faktiskt är oskyldig. Nu pratar jag såklart generellt, klart som fan att jag också kan känna att har man begått sexuella handlingar mot någon som inte vill borde den hängas ut och så vidare, men någonstans ser jag ändå fördelen med att rätten får ha sin gång och jag fullkomligt hatar drev där en lägger ut någonting där det inte finns egentliga bevis alls och så hänger 150 människor som inte ens vet vem personen är med i drevet.

 

[gulakatten]

Förtalslagen har sin funktion men lagen måste tillämpas på ett rimligt sätt. Man skall inte ostraffat kunna använda förtal för att skada personer man inte tycker om men det måste finnas en balans så att lagen inte istället används för att tysta människor som utsatts för övergrepp.

Ja, det är ju en fin tanke. Då är det fritt fram för mig att falskeligen anmäla någon, FU läggs rätteligen ned och sedan kan jag sprida min sanning världen över. Oavsett konsekvenser för den andra parten.

 

[Exile]

Förtalsanmälningar ökade var jag förstått det kraftigt under Metoo rörelsen samt även efter. Söker man kommer ganska många artiklar upp om det.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fortalsdomarna-efter-metoo-alla-fallda

Läste även om detta fall gällande en tjej som blev våldtagen som 13 åring. Manen (vuxen) dömdes för våldtäkt. När han släpptes efter ca 4 år varnade tjejen, då 17 år, om mannen. Hon fälldes för förtal.
https://www.bohuslaningen.se/nyhete...orovaren.2be6db7d-fbe1-43b7-a37c-6324d395c4fe

Jag personligen tycker fall som dessa, där personen har blivit utsatt för brott, är riktig svåra. Jag kan verkligen förstå att tex 17 åringen vill göra andra tjejer och kvinnor medvetna om vad mannen har gjort.

Jag håller med och jag förstår varför hon gjorde det, men samtidigt, om man blir dömd för något och sedan avtjänar sitt straff så är väl syftet att man ska få en "nystart"? Annars är det ju ingen ide att släppa ut dem tänker jag. I Sverige handlar det i främst om rehabilitering av kriminella, inte "straff" på det sättet.

Det blir ju extra känsligt när det gäller just våldtäkt. Men det kunde ju lika gärna varit någon sorts pengafusk eller liknande som påverkat sådant som framtida anställning osv.

Överlag tycker iaf inte jag att vi ska ha en typ av samhälle där pöbeln ska fungera som någon sorts domstol, ogillar dumpen av samma anledning. Det är så lätt hänt att det blir väldigt, väldigt fel.

 

[Roheryn]

Jag håller med och jag förstår varför hon gjorde det, men samtidigt, om man blir dömd för något och sedan avtjänar sitt straff så är väl syftet att man ska få en "nystart"? Annars är det ju ingen ide att släppa ut dem tänker jag. I Sverige handlar det i främst om rehabilitering av kriminella, inte "straff" på det sättet.

Det blir ju extra känsligt när det gäller just våldtäkt. Men det kunde ju lika gärna varit någon sorts pengafusk eller liknande som påverkat sådant som framtida anställning osv.

Överlag tycker iaf inte jag att vi ska ha en typ av samhälle där pöbeln ska fungera som någon sorts domstol, ogillar dumpen av samma anledning. Det är så lätt hänt att det blir väldigt, väldigt fel.

Men även om jag på ett generellt plan håller med dig - ett avtjänat straff är ett avtjänat straff - så låter vi ju t.ex. inte dömda pedofiler komma i närheten av en förskola, vissa domar kan göra att man för alltid är utestängd från en del sorters jobb etc. Så helt "nystart" erbjuder vi ju inte som samhälle, även om vi åtminstone erbjuder en rimlig chans att leva ett vettigt liv.

Kan ju också påminna om att det inte var så värst lång tid sedan en politiker blev så illa ansatt att han såg det som nödvändigt att lämna alla sina uppdrag. Hans "brott"? Han hade haft en relation med en person som var dömd pedofil (med avtjänat straff). Så tydligen anser vi att vissa brott är så hemska att de till och med "smittar"?

Och samtidigt - även om jag i högsta grad ogillar t.ex. det som politikern utsattes för - så förstår jag varför man som våldtäktsoffer varnar för förövaren. Jag förstår varför man som förälder vill varna andra föräldrar för att det flyttat in en dömd pedofil i området. Osv, osv. Det är inte en helt lätt gränsdragning och jag kan ju tycka att det är viktigare att skydda barn mot pedofiler än att skydda en dömd gärningsman från att bli "outad".

 

[Hermelin]

Jag missar ingenting. Det som sker med de här förtalsmålen är att människor inte vågar berätta, polisanmälan görs men läggs i de flesta fall ned och de som är förövare kan fortsätta som ingenting hänt. Det blir en tystnadskultur där den som utsatts ofta inte ens kan berätta för sina vänner om övergreppet.

Förtalslagen har sin funktion men lagen måste tillämpas på ett rimligt sätt. Man skall inte ostraffat kunna använda förtal för att skada personer man inte tycker om men det måste finnas en balans så att lagen inte istället används för att tysta människor som utsatts för övergrepp.

Jag tror nog att lagen redan tillämpas på ett rimligt sätt. Dvs så som den är skriven. Och att vi skulle börja tillåta att det är ok att hänga ut folk i sociala medier för påhittade eller verkliga brott känns inte som en fräsch dörr att öppna.

 

[vilde]

Jag tror nog att lagen redan tillämpas på ett rimligt sätt. Dvs så som den är skriven. Och att vi skulle börja tillåta att det är ok att hänga ut folk i sociala medier för påhittade eller verkliga brott känns inte som en fräsch dörr att öppna.

Det är din åsikt, andra kan ha en annan.

 

[Acto]

Jag håller med och jag förstår varför hon gjorde det, men samtidigt, om man blir dömd för något och sedan avtjänar sitt straff så är väl syftet att man ska få en "nystart"? Annars är det ju ingen ide att släppa ut dem tänker jag. I Sverige handlar det i främst om rehabilitering av kriminella, inte "straff" på det sättet.

Det blir ju extra känsligt när det gäller just våldtäkt. Men det kunde ju lika gärna varit någon sorts pengafusk eller liknande som påverkat sådant som framtida anställning osv.

Överlag tycker iaf inte jag att vi ska ha en typ av samhälle där pöbeln ska fungera som någon sorts domstol, ogillar dumpen av samma anledning. Det är så lätt hänt att det blir väldigt, väldigt fel.

I sak håller jag med om synsättet med rehabilitering och inte straff och därav att jag tycker situation är svår. Sen får jag erkänna att jag är mycket osäker på att en person som har begått våldtäkt någonsin blir rehabiliterad på så sätt att person verkligen inser det fruktansvärda den har gjort, inser hur fel det var och verkligen aldrig vill göra det igen. Min uppfattning är att majoriteten av våldtäktsmän inte tycker att dem har gjort något fel.

 

[Exile]

Men även om jag på ett generellt plan håller med dig - ett avtjänat straff är ett avtjänat straff - så låter vi ju t.ex. inte dömda pedofiler komma i närheten av en förskola, vissa domar kan göra att man för alltid är utestängd från en del sorters jobb etc. Så helt "nystart" erbjuder vi ju inte som samhälle, även om vi åtminstone erbjuder en rimlig chans att leva ett vettigt liv.

Kan ju också påminna om att det inte var så värst lång tid sedan en politiker blev så illa ansatt att han såg det som nödvändigt att lämna alla sina uppdrag. Hans "brott"? Han hade haft en relation med en person som var dömd pedofil (med avtjänat straff). Så tydligen anser vi att vissa brott är så hemska att de till och med "smittar"?

Och samtidigt - även om jag i högsta grad ogillar t.ex. det som politikern utsattes för - så förstår jag varför man som våldtäktsoffer varnar för förövaren. Jag förstår varför man som förälder vill varna andra föräldrar för att det flyttat in en dömd pedofil i området. Osv, osv. Det är inte en helt lätt gränsdragning och jag kan ju tycka att det är viktigare att skydda barn mot pedofiler än att skydda en dömd gärningsman från att bli "outad".

Det är ju ändå en enorm skillnad mellan att släppta fångar har krav på sig inför framtiden och att deras tidigare brott ska vara något som basuneras ut för allmänheten.

Jag tycker också att det är en ganska dålig jämförelse med politikern du pratar om. Det jag menade var ju snarare att föredetta brottslingar ska kunna ha ett liv. Ha ett jobb, gå och handla, gå till frisören osv utan problem. När det kommer till personliga relationer blir det ju en helt annan grej. Jag tycker det är OTROLIGT märkligt att ingå en relation med en pedofil, framförallt när man har barn själv. Pedofili i sig är ju en sexuell läggning inte ett brott, det är inte som att du bara kan rehabilitera bort det. Här handlar det ju inte längre om att typ bete sig professionellt i sin yrkesroll utan om personliga val. Jag kan fatta att han fick gå med ett sånt bristande omdöme, det är inte som att politiker inte fått gå för mindre allvarliga grejer.

Den sista delen vet jag inte om du syftar till Dumpen eller bara i allmänhet, men även om jag håller med dig i sak så är det fortfarande så lätt att det blir fel. Var drar man gränsen för vem som är skyldig eller inte? En dom? Ett vittnesmål? Ett rykte?

I sak håller jag med om synsättet med rehabilitering och inte straff och därav att jag tycker situation är svår. Sen får jag erkänna att jag är mycket osäker på att en person som har begått våldtäkt någonsin blir rehabiliterad på så sätt att person verkligen inser det fruktansvärda den har gjort, inser hur fel det var och verkligen aldrig vill göra det igen. Min uppfattning är att majoriteten av våldtäktsmän inte tycker att dem har gjort något fel.

Det tror inte jag heller att de blir, och jag tycker inte heller alltid att Sveriges linje med att rehabilitera över straffa alltid är rimlig. Jag kan anse att någonstans, framförallt för brott runt våldtäkt/misshandel/mord bör ett riktigt straff även vara på sin plats, både för gärningsmannen men också som en form av upprättelse för offren.

 

[Lingon]

Det är ju ändå en enorm skillnad mellan att släppta fångar har krav på sig inför framtiden och att deras tidigare brott ska vara något som basuneras ut för allmänheten.

Jag tycker också att det är en ganska dålig jämförelse med politikern du pratar om. Det jag menade var ju snarare att föredetta brottslingar ska kunna ha ett liv. Ha ett jobb, gå och handla, gå till frisören osv utan problem. När det kommer till personliga relationer blir det ju en helt annan grej. Jag tycker det är OTROLIGT märkligt att ingå en relation med en pedofil, framförallt när man har barn själv. Pedofili i sig är ju en sexuell läggning inte ett brott, det är inte som att du bara kan rehabilitera bort det. Här handlar det ju inte längre om att typ bete sig professionellt i sin yrkesroll utan om personliga val. Jag kan fatta att han fick gå med ett sånt bristande omdöme, det är inte som att politiker inte fått gå för mindre allvarliga grejer.

Den sista delen vet jag inte om du syftar till Dumpen eller bara i allmänhet, men även om jag håller med dig i sak så är det fortfarande så lätt att det blir fel. Var drar man gränsen för vem som är skyldig eller inte? En dom? Ett vittnesmål? Ett rykte?

Det tror inte jag heller att de blir, och jag tycker inte heller alltid att Sveriges linje med att rehabilitera över straffa alltid är rimlig. Jag kan anse att någonstans, framförallt för brott runt våldtäkt/misshandel/mord bör ett riktigt straff även vara på sin plats, både för gärningsmannen men också som en form av upprättelse för offren.

Jag tänker inte upprättelse för offren utan för att offren ska kunna leva sina liv fritt utan rädsla för att förövaren ska komma efter dem igen. Jag tycker att man borde använda vistelseförbud för större zoner som hela städer oftare. Om offret för en våldtäkt bor i stad x så tycker jag att förövaren ska vara förbjuden att vistas i stad x eftersom offret inte ska behöva springa på mannen som våldtog hen i mataffären.

 

[Exile]

Jag tänker inte upprättelse för offren utan för att offren ska kunna leva sina liv fritt utan rädsla för att förövaren ska komma efter dem igen. Jag tycker att man borde använda vistelseförbud för större zoner som hela städer oftare. Om offret för en våldtäkt bor i stad x så tycker jag att förövaren ska vara förbjuden att vistas i stad x eftersom offret inte ska behöva springa på mannen som våldtog hen i mataffären.

Just det vet jag inte om jag håller med om. Finns det risk att förövare återfaller i brott bör de inte släppas ut (som det tragiska fallet som är aktuellt just nu..) men ett avtjänat straff bör ses som avtjänat, blir liksom märkligt att hindra någon från att bo i en viss stad. Kontaktförbud kan jag tycka är helt rimligt men inte att man bara ska slippa se någon, då får man nog tyvärr flytta själv. Alla brott är ju inte heller våldtäkt, blir konstigt att dra någon sorts gräns för när det här ska gälla och inte.

 

[Lingon]

Just det vet jag inte om jag håller med om. Finns det risk att förövare återfaller i brott bör de inte släppas ut (som det tragiska fallet som är aktuellt just nu..) men ett avtjänat straff bör ses som avtjänat, blir liksom märkligt att hindra någon från att bo i en viss stad. Kontaktförbud kan jag tycka är helt rimligt men inte att man bara ska slippa se någon, då får man nog tyvärr flytta själv. Alla brott är ju inte heller våldtäkt, blir konstigt att dra någon sorts gräns för när det här ska gälla och inte.

Jag tror ju knappast att det är så systemet fungerar i verkligheten tyvärr. Men det hade absolut varit önskvärt. Tyvärr kan man inte se in i framtiden så det är alltid en gissning.

 

[sjoberga]

Finns det risk att förövare återfaller i brott bör de inte släppas ut (som det tragiska fallet som är aktuellt just nu..)

För mig är just det också den enda riktigt godtagbara anledningen för att ha någon frihetsberövad överhuvudtaget.

 

[co-SMAD4]

Min fundering angående förtal är i en liten skala men inte desto mindre problematisk för berörd person. Det är i syfte att misskreditera. Inga namn nämns men personen är 100 % identifierbar och det är sagt i syfte att få egen vinning.

De viktiga frågorna blir "är det som sagts försvarligt och finns det skälig grund för uppgifterna?" Om inte kan det vara förtal.

Hoppas det löser sig.

 

[Roheryn]

Det är ju ändå en enorm skillnad mellan att släppta fångar har krav på sig inför framtiden och att deras tidigare brott ska vara något som basuneras ut för allmänheten.

Ja det är stor skillnad och det är också en glidande skala däremellan. Jag tycker det är högst rimligt, såklart, att någon som är dömd för våldtäkt mot barn inte får jobb på en förskola och att det finns extra starka krav på människor som ska jobba som poliser, i försvaret och på andra sätt med rikets säkerhet.

Men jag tycker nog också att det finns en viss rimlighet i att någon som blivit utsatt för våldtäkt till exempel får lov att säga "nu blir gärningsman NN försatt på fri fot, bara så att ni vet". Jag inser det problematiska i det, men det ger också en extremt besk eftersmak att man skulle kunna bli dömd för förtal för att man säger detta på ett mer eller mindre offentligt vis.

Jag tycker också att det är en ganska dålig jämförelse med politikern du pratar om. Det jag menade var ju snarare att föredetta brottslingar ska kunna ha ett liv. Ha ett jobb, gå och handla, gå till frisören osv utan problem. När det kommer till personliga relationer blir det ju en helt annan grej. Jag tycker det är OTROLIGT märkligt att ingå en relation med en pedofil, framförallt när man har barn själv. Pedofili i sig är ju en sexuell läggning inte ett brott, det är inte som att du bara kan rehabilitera bort det. Här handlar det ju inte längre om att typ bete sig professionellt i sin yrkesroll utan om personliga val. Jag kan fatta att han fick gå med ett sånt bristande omdöme, det är inte som att politiker inte fått gå för mindre allvarliga grejer.

Ja, du får väl tycka att det är en dålig jämförelse och bevisligen tycker vi olika i det här fallet. Politikern i fråga visste inte att den person han inledde en relation med var dömd för sexbrott mot barn, det kom fram senare. Och när allt sedan uppdagades i offentligheten och han lämnade alla sina uppdrag så var relationen redan över. Jag vet faktiskt inte vad han skulle ha gjort för att visa på bättre omdöme - begärt utdrag ur straffregistret innan han började umgås med någon?

Beträffande vad politiker får gå för och inte, så kan jag väl personligen tycka att det blir väl hysteriskt ibland när de får gå för riktiga skitsaker - köpa Toblerone, fiska ål, obetald tv-licens för att nämna några - men alla de fallen med "skitsaker" har åtminstone det gemensamt att det är politikern själv som gjort fel (dvs formellt begått lagbrott).

Den sista delen vet jag inte om du syftar till Dumpen eller bara i allmänhet, men även om jag håller med dig i sak så är det fortfarande så lätt att det blir fel. Var drar man gränsen för vem som är skyldig eller inte? En dom? Ett vittnesmål? Ett rykte?

Nej, jag syftar inte på Dumpen, utan på precis det jag skriver nämligen offer och anhöriga som vill varna för en dömd gärningsman som t.ex. kommer ut från fängelse eller flyttar till ett nytt område. Jag tycker som du att även en dömd brottsling måste kunna ha ett liv, men jag kan som sagt också tycka att det finns ett värde i att kunna varna andra utan att bli dömd för förtal. Det ÄR en svår gränsdragning, verkligen.
(Dumpens aktiviteter är ju något annat där det på ett väldigt formellt plan faktiskt inte är något brott begånget även om det funnits en avsikt att begå brott)

Det tror inte jag heller att de blir, och jag tycker inte heller alltid att Sveriges linje med att rehabilitera över straffa alltid är rimlig. Jag kan anse att någonstans, framförallt för brott runt våldtäkt/misshandel/mord bör ett riktigt straff även vara på sin plats, både för gärningsmannen men också som en form av upprättelse för offren.

Nu var väl det här inte riktat direkt till mig, men svarar ändå Jag tror man är inne på lite fel väg om man ser påföljden som en upprättelse för offret - där ska väl ett eventuellt skadestånd istället erbjuda den upprättelsen? Däremot ser jag det som rätt viktigt att låsa in vissa typer av brottslingar över lite längre tid för att minska risken för återfall. Så länge de är inlåsta kan de inte begå brott och blir de inte rehabiliterade får de väl fortsätta vara inlåsta då!

 

[Exile]

Ja det är stor skillnad och det är också en glidande skala däremellan. Jag tycker det är högst rimligt, såklart, att någon som är dömd för våldtäkt mot barn inte får jobb på en förskola och att det finns extra starka krav på människor som ska jobba som poliser, i försvaret och på andra sätt med rikets säkerhet.

Men jag tycker nog också att det finns en viss rimlighet i att någon som blivit utsatt för våldtäkt till exempel får lov att säga "nu blir gärningsman NN försatt på fri fot, bara så att ni vet". Jag inser det problematiska i det, men det ger också en extremt besk eftersmak att man skulle kunna bli dömd för förtal för att man säger detta på ett mer eller mindre offentligt vis.

Ja, du får väl tycka att det är en dålig jämförelse och bevisligen tycker vi olika i det här fallet. Politikern i fråga visste inte att den person han inledde en relation med var dömd för sexbrott mot barn, det kom fram senare. Och när allt sedan uppdagades i offentligheten och han lämnade alla sina uppdrag så var relationen redan över. Jag vet faktiskt inte vad han skulle ha gjort för att visa på bättre omdöme - begärt utdrag ur straffregistret innan han började umgås med någon?

Beträffande vad politiker får gå för och inte, så kan jag väl personligen tycka att det blir väl hysteriskt ibland när de får gå för riktiga skitsaker - köpa Toblerone, fiska ål, obetald tv-licens för att nämna några - men alla de fallen med "skitsaker" har åtminstone det gemensamt att det är politikern själv som gjort fel (dvs formellt begått lagbrott).


Nej, jag syftar inte på Dumpen, utan på precis det jag skriver nämligen offer och anhöriga som vill varna för en dömd gärningsman som t.ex. kommer ut från fängelse eller flyttar till ett nytt område. Jag tycker som du att även en dömd brottsling måste kunna ha ett liv, men jag kan som sagt också tycka att det finns ett värde i att kunna varna andra utan att bli dömd för förtal. Det ÄR en svår gränsdragning, verkligen.
(Dumpens aktiviteter är ju något annat där det på ett väldigt formellt plan faktiskt inte är något brott begånget även om det funnits en avsikt att begå brott)


Nu var väl det här inte riktat direkt till mig, men svarar ändå Jag tror man är inne på lite fel väg om man ser påföljden som en upprättelse för offret - där ska väl ett eventuellt skadestånd istället erbjuda den upprättelsen? Däremot ser jag det som rätt viktigt att låsa in vissa typer av brottslingar över lite längre tid för att minska risken för återfall. Så länge de är inlåsta kan de inte begå brott och blir de inte rehabiliterade får de väl fortsätta vara inlåsta då!

Hade det varit superlätt att alltid skilja på moral, etik, lag och ordning hade ju aldrig sådana här diskussioner uppkommit, det är ett väldigt komplicerat ämne. Gränser är som sagt flytande och någonstans måste man acceptera ett visst "svinn". Vad är viktigast, att se till att ingen ska slippa undan att sona för sina brott, eller att minimera antalet oskyldigt dömda?

Framförallt när det gäller sexualbrott, och brott mot barn i synnerhet så är det ju även väldigt lätt att bli förbannad, med all rätta. Men någonstans måste ju ändå lag och ordning stå över detta, tycker jag i alla fall. Vårt rättssystem är inte perfekt det ska Gud veta, men jag anser ändå att det är något som ska upprätthållas och rättvisan ska skipas här, inte på typ Facebook av privatpersoner med mer eller mindre upprörda känslor och personliga agendor.

Även på sexualbrott är det ju skillnad, nu försvarar jag inte våldtäkt på något vis, men det är ju en markant skillnad på en kille som kanske var full, gick för långt med en tjej som var ännu fullare och (med all rätta) blir dömd för oaktsam våldtäkt - och typ hagamannen. Var drar man gränsen här? I fallet C&V var det ju länge sedan, ingen vet riktigt vad som hänt, ingen kan säga att en våldtäkt ens begicks, var drar man gränsen för när det är okej att "varna"? Det går ju inte att ha ett samhälle där det är okej för vem som helst att börja sprida mer eller mindre vidriga rykten om någon, när kanske inget ens har hänt utan det är bara för att jävlas.

Vad det gäller politikern så ja, det blir ju speciellt när det är politiker, de är representanter för folket och de hålls till en annan standard än gemene man. Det kanske är okej under omständigheterna att för hållbarheten och smidighetens skull som privatperson att måla skrovet på sin båt med bottenfärg som är klassad som lite för giftig, men INTE om man nyss tillträdde som Sveriges klimat- och miljöminister...

Problemet med F******* är ju att han under flera år faktiskt kände till att den han levde med var döms för grova brott, och i efterhand i intervjuer fortfarande delvis försvarar honom. Vill att man tydligt skiljer på person och brott osv och vägrar ens nämna ordet pedofil. Även om han kanske ur ett rent etiskt perspektiv har rätt, så är det ändå en så otroligt märklig hållning att ha i den position han hade, det är inte förtroendeingivande, och det är viktigt som politiker. Det här har egentligen väldigt lite med ämnet att göra då det vore någon helt annat om det inte rörde sig om en väldigt känd person i den positionen.

 

[Roheryn]

Hade det varit superlätt att alltid skilja på moral, etik, lag och ordning hade ju aldrig sådana här diskussioner uppkommit, det är ett väldigt komplicerat ämne. Gränser är som sagt flytande och någonstans måste man acceptera ett visst "svinn". Vad är viktigast, att se till att ingen ska slippa undan att sona för sina brott, eller att minimera antalet oskyldigt dömda?

Jag tycker, som jag varit inne på tidigare, att det finns ytterligare en aspekt, nämligen att "få bort brottslingen från gatan". När det gäller t.ex. kriminella gäng så vittnar ju ofta polisen om att när vissa namngivna brottslingar sitter inne, så blir det lugnt ett tag för att sedan bli värre igen när de frihetsberövade släpps.... Så jag skulle nog säga att något av det allra viktigaste är att se till att dömda inte återfaller i brott efter avtjänat straff. Och det är nog också det svåraste, dessvärre. Inte minst vad gäller sexbrott mot barn eftersom pedofili precis som du säger är en sexuell läggning som man inte hursomhelst kan "bota".

Framförallt när det gäller sexualbrott, och brott mot barn i synnerhet så är det ju även väldigt lätt att bli förbannad, med all rätta. Men någonstans måste ju ändå lag och ordning stå över detta, tycker jag i alla fall. Vårt rättssystem är inte perfekt det ska Gud veta, men jag anser ändå att det är något som ska upprätthållas och rättvisan ska skipas här, inte på typ Facebook av privatpersoner med mer eller mindre upprörda känslor och personliga agendor.

Jag har absolut aldrig sagt något annat än att misstänkta brottslingar ska ställas inför rätta och (eventuellt) dömas av domstol. Det är självklart det enda rimliga sättet att upprätthålla rättssäkerheten. Däremot bör det i en demokrati finnas en ständigt pågående diskussion om hur lagen ska se ut, som i den här tråden till exempel där förtalslagen diskuteras. Det är BRA att den diskuteras, ju fler som är engagerade i sådana diskussioner desto bättre för samhället, tycker jag. Och sådana diskussioner kan sedan mycket väl leda till lagändringar!

Även på sexualbrott är det ju skillnad, nu försvarar jag inte våldtäkt på något vis, men det är ju en markant skillnad på en kille som kanske var full, gick för långt med en tjej som var ännu fullare och (med all rätta) blir dömd för oaktsam våldtäkt - och typ hagamannen. Var drar man gränsen här? I fallet C&V var det ju länge sedan, ingen vet riktigt vad som hänt, ingen kan säga att en våldtäkt ens begicks, var drar man gränsen för när det är okej att "varna"? Det går ju inte att ha ett samhälle där det är okej för vem som helst att börja sprida mer eller mindre vidriga rykten om någon, när kanske inget ens har hänt utan det är bara för att jävlas.

Som sagt - det enda jag sagt angående att kunna "varna" är när det rör sig om en dömd gärningsman. Även där bör det kanske finnas gränser men gäller det en dömd brottsling så kan jag känna att en varning kanske är berättigad - dock inte heller okomplicerad.

 

[vilde]

Komikern som anmäldes för övergrepp av tre olika kvinnor, samtliga utredningar lades ned så han är inte dömd för något av av de anmälda övergreppen men det blev känt och minst en av kvinnorna som anmälde honom blev fälld för förtal för att hon berättat om vad hon upplevt i en sluten facebookgrupp. Hur ser ni på det? Borde det här hållits hemligt och han fortsatt framträda som vanligt i media?

Jag tycker inte det.