Centaur
Trådstartare
Och jag önskar innerligt att de hade rätt men så är tyvärr inte fallet...
Hur orkar man kämpa mot en så stor och fullständigt omänsklig och empatilös myndighet? Jag har varit sjukskriven 100% i 9 år. Tydligen har jag haft tur med mina handläggare, de har alla varit rättvisa, schyssta människor med empati och insikt, tills nu. Nu verkar jag ha råkat ut för en liten sadist som tycker om att sitta på sin tron och hugga huvudet av svårt sjuka människor. Jag har läst berättelser om dem, nu fick jag känna deras verk på kroppen. Och fy f*n vad ont det gör. Jag förstår de som begått självmord pga FK.
Jag har inte blivit friskare öht, det visar otaliga läkarintyg, utredningar och misslyckade behandlingsförsök. I tillägg till den sjukdom jag redan hade fick jag för 3 år sen besked om att jag hade avancerad cancer med lokal spridning, usla odds. Ingen trodde att jag skulle levt i dag, men jag klarade mig genom en fruktansvärt tuff behandling, som har gett mig bestående skador.
Jag är alltså mycket sjukare nu än de första 6 åren jag var sjukskriven. Under den tiden var det aldrig tal om att jag skulle bli nekad sjukpenning eller aktivitetsersättning.
Hann bli utförsäkrad två ggr och har genomgått två ALI med eländigt resultat. Jag klarade inte av mer än 2-3 timmar i veckan trots extremt anpassat arbete. Min dåvarande handläggare från FK ansåg att jag borde ansöka om sjukersättning och AF höll med... Jag ville ändå prova att arbetsträna lite till för jag tyckte det var så trevligt att vara på "jobbet" och ville så gärna klara av det, så fick 3 mnd i utvecklingsgarantin, men lyckades inte nå upp till mer än 3 timmar i veckan och vissa veckor inget alls. Det tyckte arbetsförmedlingen var för dåligt, de stoppade programmet och sa att jag var för sjuk och fick sjukanmäla mig.
Sjukintyg och anmälan skickades in, där det klart står att jag inte har någon arbetsförmåga och varför. Jag kompletterade även med att skicka in flera utlåtande från specialistläkare samt brev från handläggaren på AF som tydligt beskrev hur anpassat arbetsträningen varit och att jag trots det inte klarade av det. FK har även hundratals sidor med journaler, utredninger bland annat två stora utredningar som de själva beställt där resultatet står svart på vitt. Jag har mycket låg funktionsnivå och svåra smärtor.
HUR är det då möjligt för en handläggare utan någon medicinsk kunskap öht att gå emot all denna dokumentation och påstå att jag visst kan arbeta, "bara det inte är fysisk ansträngande". Jag bröt ihop, grät och frågade vad som är mindre fysisk ansträngande än att sitta på ett tyst kontor och bläddra i böcker, skriva ett par kort och i princip inte göra något alls annat än att prata med chefen om livet 2-3 timmar i veckan. Om han visste var jag kunde få ett sånt arbete, men det fick jag såklart inget svar på. För det finns ju inte.
Ringde till min goda handläggare på AF som tycker det är förfärligt och att jag inte är den första detta händer... Hon säger att jag måste komma dit så fort jag får det skriftliga avslaget, annars förlorar jag även min SGI. Och att AF inte kan neka mig att skriva in mig trots att jag är för sjuk för att arbeta, men jag får inga pengar för tiden jag varit sjukskriven (2 mnd). Samt att A-kassa ju är tidsbegränsad till 300 dagar så det är endast en tillfällig lösning.
Med andra ord måste jag försöka överklaga FKs beslut men hur gör jag det?? Är det någon här som överklagat (och vunnit)? Hur? Behöver jag anlita en jurist?
Jag är så förtvivlad, arg och ledsen! Mitt liv är jättesvårt som det är med konstant smärta och lidande, och så ska jag få denna käftsmäll i tillägg?? Jäkla FK, ni får mig att önska att jag inte hade överlevt... Jag är så trött, jag orkar inte kämpa mer...
Hur orkar man kämpa mot en så stor och fullständigt omänsklig och empatilös myndighet? Jag har varit sjukskriven 100% i 9 år. Tydligen har jag haft tur med mina handläggare, de har alla varit rättvisa, schyssta människor med empati och insikt, tills nu. Nu verkar jag ha råkat ut för en liten sadist som tycker om att sitta på sin tron och hugga huvudet av svårt sjuka människor. Jag har läst berättelser om dem, nu fick jag känna deras verk på kroppen. Och fy f*n vad ont det gör. Jag förstår de som begått självmord pga FK.
Jag har inte blivit friskare öht, det visar otaliga läkarintyg, utredningar och misslyckade behandlingsförsök. I tillägg till den sjukdom jag redan hade fick jag för 3 år sen besked om att jag hade avancerad cancer med lokal spridning, usla odds. Ingen trodde att jag skulle levt i dag, men jag klarade mig genom en fruktansvärt tuff behandling, som har gett mig bestående skador.
Jag är alltså mycket sjukare nu än de första 6 åren jag var sjukskriven. Under den tiden var det aldrig tal om att jag skulle bli nekad sjukpenning eller aktivitetsersättning.
Hann bli utförsäkrad två ggr och har genomgått två ALI med eländigt resultat. Jag klarade inte av mer än 2-3 timmar i veckan trots extremt anpassat arbete. Min dåvarande handläggare från FK ansåg att jag borde ansöka om sjukersättning och AF höll med... Jag ville ändå prova att arbetsträna lite till för jag tyckte det var så trevligt att vara på "jobbet" och ville så gärna klara av det, så fick 3 mnd i utvecklingsgarantin, men lyckades inte nå upp till mer än 3 timmar i veckan och vissa veckor inget alls. Det tyckte arbetsförmedlingen var för dåligt, de stoppade programmet och sa att jag var för sjuk och fick sjukanmäla mig.
Sjukintyg och anmälan skickades in, där det klart står att jag inte har någon arbetsförmåga och varför. Jag kompletterade även med att skicka in flera utlåtande från specialistläkare samt brev från handläggaren på AF som tydligt beskrev hur anpassat arbetsträningen varit och att jag trots det inte klarade av det. FK har även hundratals sidor med journaler, utredninger bland annat två stora utredningar som de själva beställt där resultatet står svart på vitt. Jag har mycket låg funktionsnivå och svåra smärtor.
HUR är det då möjligt för en handläggare utan någon medicinsk kunskap öht att gå emot all denna dokumentation och påstå att jag visst kan arbeta, "bara det inte är fysisk ansträngande". Jag bröt ihop, grät och frågade vad som är mindre fysisk ansträngande än att sitta på ett tyst kontor och bläddra i böcker, skriva ett par kort och i princip inte göra något alls annat än att prata med chefen om livet 2-3 timmar i veckan. Om han visste var jag kunde få ett sånt arbete, men det fick jag såklart inget svar på. För det finns ju inte.
Ringde till min goda handläggare på AF som tycker det är förfärligt och att jag inte är den första detta händer... Hon säger att jag måste komma dit så fort jag får det skriftliga avslaget, annars förlorar jag även min SGI. Och att AF inte kan neka mig att skriva in mig trots att jag är för sjuk för att arbeta, men jag får inga pengar för tiden jag varit sjukskriven (2 mnd). Samt att A-kassa ju är tidsbegränsad till 300 dagar så det är endast en tillfällig lösning.
Med andra ord måste jag försöka överklaga FKs beslut men hur gör jag det?? Är det någon här som överklagat (och vunnit)? Hur? Behöver jag anlita en jurist?
Jag är så förtvivlad, arg och ledsen! Mitt liv är jättesvårt som det är med konstant smärta och lidande, och så ska jag få denna käftsmäll i tillägg?? Jäkla FK, ni får mig att önska att jag inte hade överlevt... Jag är så trött, jag orkar inte kämpa mer...