Sv: Förföljd av otur?
Mitt är inte på långa vägar lika hemskt som ditt. Men jag behöver också skriva av mig.
Började rida en häst för 1 ½ år sen, som de sedan skulle sälja och vi ville köpa. Först satte de ett pris som vi inte kunde betala, på tok för högt för oss. Sen lade vi ett bud, och de sa de först ja till men ändrade sig sedan. Till sist bestämdes det att vi skulle besiktiga honom och sedan se vad som hände. Det tog dock ett halvår innan vi fick besiktiga honom och han gick då inte igenom. Han markerade på alla benen, mest höger fram och vänster bak.
Sen fick jag leta ny häst. Tittade på flera stycken, fanns inte en enda jag var intresserad av. Tills jag hittade hästen med stort H.
Maxad D-ponny, svartskäck, 11 år. Helt underbar. Vacker som få, och underbar att rida. Blev störtförälskad.
Efter jag provridit sa ägarna att det fanns andra som ville ha henne. Vi ringdes nästan varje dag och slutligen sa de att vi vill att ni ska köpa henne. Jag var överlycklig och åkte och red igen, tyckte fortfarande lika mycket om henne. Så vi bestämde tid för besiktning och åkte till samma ställe som tidigare. Jag var fruktansvärt nervös och orolig för att samma sak skulle hända henne. Till råga på allt skulle jag springa med henne också. De började med bak, ingenting. Sedan tog de vänster fram. Och jag bara kände att nej, det här kommer inte gå. Vilket det inte gjorde heller, 2 grader. Sen tog de höger fram, samma sak där fast med 1 grad. Sedan gjordes ett arbetsprov och sedan böjprov igen. Samma känsla igen, att hon inte skulle gå igenom. Jag bara visste det, och började gråta. Fick hålla tillbaka tårarna och sprang med henne igen. Höger fram var det ingen förändring, något bättre. Men på vänster fram. När de skulle böja, hon gnydde för att hon hade så ont. Så skulle vi springa, och hon haltade. 3-4 grader. Fick ställa in henne i en box och började sedan störtgråta. Det är så fruktansvärt jobbigt att mista 2 hästar. Jag förstår att det inte är samma sak som för er. Men jag är inte så gammal, bara 15. Och det är min första häst jag ska köpa nu. Så på bara ett par månader har jag förlorat 2 hästar.
Ägarna ska tackochlov göra en utredning, och om det inte är något allvarligt och hon blir friskförklarad ska vi kanske köpa henne i alla fall. Jag hoppas verkligen det, för hon betyder otroligt mycket för mig även om jag bara har träffat henne ett fåtal gånger.