Förändringar iom tillökning?

[iNHALE]

Det har varit många hundköpar-trådar på senaste, dock är det inte riktigt någon som besvarar min fundering. Detta handlar inte om rasval eller liknande.

Nästkommande vinter/vår (vinter -16, våren -17) funderar jag på att eventuellt köpa en andra hund. Dock undrar jag hur det gått för er som haft ensam hund en längre tid och sedan tagit in en ny hund. Har er första hund ändrat sig på något sätt sen den nya kom in i bilden? Just nu har jag en hund som är väldigt okomplicerad och lätt på alla sätt och vis. Han är oförskämt enkel att ha ensam hemma medan man är borta några timmar, aldrig något knussel osv. Men min lätta oro är att detta ska ändras om det kommer en hundkompis in i bilden, så att det plötsligt blir en massa hejdlöst ylande och gnällande om man försvinner med den andra hunden.

Är det någon som upplevt att det plötsligt dykt upp nya problem med ens "gamla" hund som man inte hade innan när man tar hem en ny hund? Om ja, hur ändrades den gamla hunden och gick det att få bort det igen eller blev det "permanent" fom att den nya hunden dök upp?

 

[Bison]

Ruben var fyra när vi skaffade en till. Han är mer katt än hund, väldigt självständig och obekymrad med världens största självförtroende och förändrades inte alls.

 

[Malibu_Stacy]

Det har varit många hundköpar-trådar på senaste, dock är det inte riktigt någon som besvarar min fundering. Detta handlar inte om rasval eller liknande.

Nästkommande vinter/vår (vinter -16, våren -17) funderar jag på att eventuellt köpa en andra hund. Dock undrar jag hur det gått för er som haft ensam hund en längre tid och sedan tagit in en ny hund. Har er första hund ändrat sig på något sätt sen den nya kom in i bilden? Just nu har jag en hund som är väldigt okomplicerad och lätt på alla sätt och vis. Han är oförskämt enkel att ha ensam hemma medan man är borta några timmar, aldrig något knussel osv. Men min lätta oro är att detta ska ändras om det kommer en hundkompis in i bilden, så att det plötsligt blir en massa hejdlöst ylande och gnällande om man försvinner med den andra hunden.

Är det någon som upplevt att det plötsligt dykt upp nya problem med ens "gamla" hund som man inte hade innan när man tar hem en ny hund? Om ja, hur ändrades den gamla hunden och gick det att få bort det igen eller blev det "permanent" fom att den nya hunden dök upp?

Dahlia var 1,5 år när Winzi kom in i bilden. Med Winzi tog det lite tid att få henne trygg ensam, hon kunde yla en del men Dahlia har aldrig tagit efter det beteendet utan varit precis lika trygg att vara ensam som innan.
Egentligen ändrades hon inte alls

Hundarna har mycket utbyte av varandra och leker allra helst med varandra än andra hundar.

 

[Red_Chili]

Jag satt precis och tänkte på det, men hade inget bra ställe att skriva på, så jag kan skriva här

Igår var det två veckor sedan min lilla valp kom hem till mig. Visst var min 4åring Aysu skeptisk i början. Jag inser dock att jag inte bara fått en ny hund i huset utan två. Min Aysu har levt upp enormt sedan valpis kom hit! Hon är SÅ glad, så energisk, springer till mig för att leka eller träna om valpen sover och är bara... Glad. Och nej, jag misstolkar inte någon stress som energi, det är verkligen ren och skär glädje från hennes sida.

Valpis tar också efter Aysu väldigt mycket, senast idag skulle hon absolut hoppa över samma dike som Aysu hoppat över när hon var lös tex (blöt valp!) Eftersom Aysu är en otroligt enkel hund på alla sätt och vis så verkar det som om även valp blir det. Valpis har tex redan lärt sig att sitta lugnt och vänta på maten, hon sätter sig helt enkelt bredvid Aysu.

Jag funderade ett tag på om jag ville "riskera" det enkla hundliv jag hade med att ta in en galen valp i hemmet. Just nu känns det som att jag var rent idiotisk som ens tvekade

 

[iNHALE]

Tack för era svar. Nu är han snart bara 1½ år så det är ju 1-1½ år kvar tills det är aktuellt och då lär han ha mognat till sig mer. Jag tänker lite som du, @Red_Chili att det känns som att man riskerar lite av problemfriheten med att ta in en till hund i ett redan fungerande hushåll där man egentligen inte vill att något ska ändras.

 

[Sleepy]

plötsligt blir en massa hejdlöst ylande och gnällande om man försvinner med den andra hunden.

Har aldrig haft problem. Det blir ju lite som att få syskon; man får dela med sig av mattes uppmärksamhet. Huvudsaken att ingen känner sig åsidosatt - att man vet att man fortfarande är älskad. Tar jag bara den ena med mig så förklarar jag det lugnt för den andre, att nu är det så här och du får vara duktig och stanna och vänta lite och vi kommer snart etc. Jag ser alltid till att båda får uppmärksamhet och omtanke i vardagen.

 

[Jenka]

Min blev lite påverkad en kort period, började bland annat vakta ben etc även mot mig. Det försvann väldigt fort.
Han levde upp och är piggare,men hamnar samtidigt lite för lätt i skymundan då den yngre hunden tar väldigt mycket plats.

 

[Zvinto]

Grim var 15 månader när Evi flyttade hem till oss och vi märkte ingen förändring alls på honom. Däremot fick vi mycket gratis vad gäller Evis uppfostran, eftersom hon helt enkelt gjorde som Grim.