Ja, visst lär man sig. Exempelvis, att det inte är lönsamt att sälja korv, strumpor eller hemmagjorda bullar. ( I synnerhet bullarna. Det är *riktigt* dålig avkastning på de).
För att ha råd med klassresan i nian så samlade vi pengar varje månad, som vi skulle ta från vårat barnbidrag eller veckopeng. I klassen var vi 2 st som inte fick varken det ena eller andra. De pengarna skulle vi alltså ta helt ur luften.
Sen skulle det säljas skitdyra strumpor. Det gick inget vidare, speciellt för de få som inte hade ett stort kontaktnät av familj som kunde tänka sig förbarma sig över barnet och skitstrumporna.
Vi hade även loppis, och sålde varmkorv på stan. Varmkorven drog in mest pengar, men krävde att föräldrar körde ut korvvagnen och hjälpte hålla den hygienisk, varje helg. Det var några engagerade som gjorde detta, och som tur var så förväntade de inte sig att alla föräldrar skulle fixa med det.
I slutändan så gjorde vi nåt nästan varje helg, i 3 år, för att få ihop till klassresan. Som var hela 4 dagar i en storstad.
Lärdomen var solklar. Det är inte mycket pengar man får ihop av de sortens jobb som vi kunde utföra. Att efter 3 års sparande, hade vi bara råd att vara borta i 4 dagar, var närmast ett antiklimax.
Resan i sig var en lärdom också, vi fick se våra lärare göra bort sig på fyllan, och en av eleverna som också hade som tuffast att spara ihop pengarna (jobbade extra på sin släktings restaurang) fick ansöka om visum långt i förväg... och vid gränsen blev uttagen ut bussen på 30 tonåringar för att bli förhörd och kroppsvisiterad vid gränsen.
Så visst lär man sig saker, det är ju nästintill omöjligt att uppleva saker och inte lära sig nåt av de.
