Föder du upp hästar för eliten eller den större massan av ryttare (amatörer)

[Karoliten]

Inom halvblodsaveln har massor hänt.Hästarna har verkligen blivit moderna, sportigare men också födda med större känslighet och snabba reflexer.När du betäcker ditt sto väljer du en hingst som ger en ridbarhet som den stora massan av ryttare kan rida eller vill du avla fram en framgångsrik känsligt ridbar individ för elitryttarna?

 

[athena]

Jag är en av dem som inte ser motsättningarna. Eliten vill också ha ridbana hästar.

Men mitt mål är att ta fram hästar som har kapacitet för svår hoppning, så i så motto tillhör jag den första kategorin.

 

[Karoliten]

Jag är en av dem som inte ser motsättningarna. Eliten vill också ha ridbana hästar.

Men mitt mål är att ta fram hästar som har kapacitet för svår hoppning, så i så motto tillhör jag den första kategorin.

Jag tänker att Elithästens ridbarhet ska vara mer explosiv o känslig en egenskap som amatöryttaren inte alltid hanterar så bra.Blev så tydligt på senaste tiden då vi haft ryttare som provat hästar vi haft till salu.De söker lugna stabila hästar då de är lite rädda kanske varit med om olycka.De har provat många hästar och blir så glada när våra varit snälla både i ridningen o hanteringen.

 

[Fritidsryttare]

För mig är några av grundstenarna i hingstvalet bra temperament och exteriör. Mitt första hingstval blev lite av ett panikval med en månad kvar av seminsäsongen och noll kunskap om avel i princip. Sedan dess har jag försökt sätta mig in i och läsa på och nu har jag två ston varav den ena är dräktig och den andra skall eventuellt betäckas till våren.

Självklart(!) vill jag att avkommorna ska bli bättre än sina mödrar, men jag räknar iskallt med att de inte blir det och då vill jag kunna sälja dem som trevliga och hållbara hobbyhästar. För mig vore det mardrömmen att avla fram hästar med kapacitet som en medelmåtta men med temperament för ett proffs.

Jag väljer bort hingstar som är "kända" för att lämna skarpt och halvkass exteriör. Hopphästar ska vara roliga att rida på backen också, inte bara att hoppa. Precis som dressyrhästar ska funka i både naturen och på lättare nivå inom hoppning och terräng.

 

[Narcissa]

För mig är några av grundstenarna i hingstvalet bra temperament och exteriör. Mitt första hingstval blev lite av ett panikval med en månad kvar av seminsäsongen och noll kunskap om avel i princip. Sedan dess har jag försökt sätta mig in i och läsa på och nu har jag två ston varav den ena är dräktig och den andra skall eventuellt betäckas till våren.

Självklart(!) vill jag att avkommorna ska bli bättre än sina mödrar, men jag räknar iskallt med att de inte blir det och då vill jag kunna sälja dem som trevliga och hållbara hobbyhästar. För mig vore det mardrömmen att avla fram hästar med kapacitet som en medelmåtta men med temperament för ett proffs.

Jag väljer bort hingstar som är "kända" för att lämna skarpt och halvkass exteriör. Hopphästar ska vara roliga att rida på backen också, inte bara att hoppa. Precis som dressyrhästar ska funka i både naturen och på lättare nivå inom hoppning och terräng.

Jag tänker precis likadant. Vill ha stabila uppfödningar som alla kan rida men som helst ska kunna hoppa hus.

 

[Billy]

För mig är några av grundstenarna i hingstvalet bra temperament och exteriör. Mitt första hingstval blev lite av ett panikval med en månad kvar av seminsäsongen och noll kunskap om avel i princip. Sedan dess har jag försökt sätta mig in i och läsa på och nu har jag två ston varav den ena är dräktig och den andra skall eventuellt betäckas till våren.

Självklart(!) vill jag att avkommorna ska bli bättre än sina mödrar, men jag räknar iskallt med att de inte blir det och då vill jag kunna sälja dem som trevliga och hållbara hobbyhästar. För mig vore det mardrömmen att avla fram hästar med kapacitet som en medelmåtta men med temperament för ett proffs.

Jag väljer bort hingstar som är "kända" för att lämna skarpt och halvkass exteriör. Hopphästar ska vara roliga att rida på backen också, inte bara att hoppa. Precis som dressyrhästar ska funka i både naturen och på lättare nivå inom hoppning och terräng.

Nä, det är bara att konstatera att långt ifrån alla blir svårklass-hästar trots att man försöker välja hingst (och sto) med omsorg men även de som inte blir det måste ridas och hanteras. Dessutom är de som tillhör eliten en väldigt liten del av hästköparna.

 

[LucyShow]

Jag tycker det är en väldig skillnad på att ALLA ska kunna rida avkomman eller att MÅNGA ska kunna rida avkomman. Skulle det bli en "ALLA"-häst skulle jag bli jättebesviken. Av rent marknadsmässiga skäl vill jag ha ner storleken på avkomman även om stoet i sig funkar som tjejhäst om man vet hur man gör en halvhalt då och då annars är det all in för mig. Jag satsar på höga klasser och håller tummar och tår!

 

[sorbifolia]

Jag går efter hingstar som ger bra ridbarhet, men det beror endast på att mina ston är aningens svårridna, så jag vill inte riskera att få fram avkommor som nästinntill ingen kan rida....

MEN jag vill ändå ha känslighet och snabba reflexer! Och det tycker jag att man kan få även i kombination med bra ridbarhet.
Det blir visserligen inga nybörjarhästar, men även bland amatörryttare finnst det duktiga, erfarna ryttare som gillar hästar som är lite känsligare. Så svaret på frågan blir nog att jag föder inte upp hästar för "den stora massan", men för ryttare från 130/MsvB nivå och uppåt, inte bara elitryttare.

 

[Habina]

Gäller tråden enbart halvblodsavel? Så jag vet innan jag svarar...

 

[athena]

Gäller tråden enbart halvblodsavel? Så jag vet innan jag svarar...

TS pratar ju om halvblodsavel men jag tror inte du blir bannad om du vidgar tråden till flera raser .

 

[Habina]

Inom halvblodsaveln har massor hänt.Hästarna har verkligen blivit moderna, sportigare men också födda med större känslighet och snabba reflexer.När du betäcker ditt sto väljer du en hingst som ger en ridbarhet som den stora massan av ryttare kan rida eller vill du avla fram en framgångsrik känsligt ridbar individ för elitryttarna?

För mig (avlar fjordhäst och welsh mountain) är det allra viktigaste temperamentet. Till att börja med finns det i princip inga elitryttare som väljer fjordhäst (finns en fjordhingst i svår klass körning just nu) och de "elitryttare" som väljer welsh är ju små barn. Så jag ser det som att mina köpare är hobbyryttare och/eller ridskolor.

Inom fjordrasen (som jag kan bäst) har det blivit poppis med lite tuffare temperament, vilket tyvärr inte alltid slagit väl ut. Det finns de som hävdar att det behövs för att hästarna skall klara av tävlingsmomentet på bästa sätt, men jag får för mig att en lättsam häst, som kan åka på tävling utan att förlora en massa energi på att hetsa upp sig, kan göra en bättre prestation. Vi talar ju trots allt om medelsvår klass i hoppning, dressyr och distansritt...

För mig är matchningen sto och hingst mer än bara temperament och ridbarhet. Det är även exteriör, härstamning, tävlingsmeriter, vad hingst och sto tidigare lämnat etc. Det är väldigt mycket som skall matcha! Ibland får man göra avkall på något, men jag gör det aldrig på temperamentet.

 

[Pontevecchio]

Jag är amatör som älskar det kvicka explosiva temperamentet hos mitt fullblod så självklart valde jag att avla på vidare på det och valde en liknande hingst. Vill inte ha skarpt eller trögt.

 

[nullo-modo]

Nu är jag ingen uppfödare men snart hoppas jag då jag har köpt mej ett intressant fullblod för ridavel:-).

Funderar dock på vad det bra temperament en hobby/amatör häst har för i bekantskapen skiljer det massor på vad man söker, själv brukar jag passa som hand i handsken men hästar som har maraton i sig medans andra absolut inte vill ha honom i sina hästar.

Är själv hobby ryttare.

 

[ameo]

även om jag har för avsikt att sälja de avkommor som föds här, så är min målsättning att tillverka avkommor som jag själv skulle vilja ha att rida på. Jag har förvisso lagt tävlingskavajen längst in i garderoben sedan många år, men jag rider fortfarande till husbehov och vill gärna ha "bra", ridbara hästar även om jag inte tävlar längre. (jag har tidigare tävlat t.o.m 130, som en glad amatör)

Första steget mot mitt mål är att använda avelsston som jag själv gillar att rida. Och sen para ihop dem med hingstar som jag tror passar.

 

[Lavinia]

Hej!

Hade jag velat avla hade jag definitivt avlat på temperament och exteriör. Är grymt ledsen att mitt sto inte kommer bli mamma (för många ärftliga skador), för hon har ett riktigt supertemperament och en härlig inställning till arbete. Fler som hon hade jag velat ha, känsliga, framåt, men ändå rädda om sina ryttare :-).

/Lavinia

 

[DressageNerd]

Vi kommer avla på mentalt balanserade individer med gott arbetstemperament. Det vi vill få fram är energiska individer som är byggda och rör sig lämpligt för dressyr. Hästar som vill arbeta, är känsliga och har en portion elektricitet som passar hos duktiga amatörer som satsar på tävling och utveckling av sin egen förmåga. Det är min erfarenhet att det är stor skillnad på amatörer och amatörer. Vissa investerar inte alls i sin egen utveckling medan andra besitter stor kunskap och förmåga och slutar aldrig söka sin egen utveckling - Där vill vi att hästarna skall hamna.

 

[rebeckasff]

Goodwill hos hästen är A och O för mig!
Jag är själv en glad hobby/amatör ryttare som tycker om att utbilda unghästar och har ridit in en hel del.
För mig spelar det absolut ingen roll om det är en hopp eller dressyr häst, bra eller dålig i sin gren, utan det är hästens temperament och inlärningsförmåga (villighet att göra rätt) och påverkbarhet det viktigaste!
Kan man få en kemi med hästen och man blir ett team som strävar mot samma mål så kommer man väääääldigt långt!
Mycket längre än med en häst som har toppen egenskaper i sin gren men ändå "kör sitt eget race" och inte vill vara med på noterna utan tycker "att den kan bäst själv".

Skarpa och opersonliga hästar är inget för mig, och med skarpa menar jag inte sura, stoiga eller bockiga hästar, utan dom som är ovilliga till att bli ett team med sin ryttare

 

[rebeckasff]

Goodwill hos hästen är A och O för mig!
Jag är själv en glad hobby/amatör ryttare som tycker om att utbilda unghästar och har ridit in en hel del.
För mig spelar det absolut ingen roll om det är en hopp eller dressyr häst, bra eller dålig i sin gren, utan det är hästens temperament och inlärningsförmåga (villighet att göra rätt) och påverkbarhet det viktigaste!
Kan man få en kemi med hästen och man blir ett team som strävar mot samma mål så kommer man väääääldigt långt!
Mycket längre än med en häst som har toppen egenskaper i sin gren men ändå "kör sitt eget race" och inte vill vara med på noterna utan tycker "att den kan bäst själv".

Skarpa och opersonliga hästar är inget för mig, och med skarpa menar jag inte sura, stoiga eller bockiga hästar, utan dom som är ovilliga till att bli ett team med sin ryttare

Utvecklar mitt svar med hur jag då tänker som uppfödare

Mina ston har alltid varit väldigt olika i temperamentet (eftersom jag har haft dom som ridhästar från början så kan jag mina stons ridtemperament ganska bra) och jag har alltid temperamentet i första tanke när jag väljer ut ett gäng hingstar som jag sen kollar närmare på.
Efter det extriören som ska matcha stoet
och efter det sen kollar jag på det som jag vill att fölet ska "bli bra på" alltså mot hopp eller dressyr, gångarter och teknik om det matchar till stoet.

Så, summa sumarium, så är en ridbar häst det som passar flest, man ska kunna ha roligt med sin häst oavsett nivå

 

[Hiddeous]

Inom halvblodsaveln har massor hänt.Hästarna har verkligen blivit moderna, sportigare men också födda med större känslighet och snabba reflexer.När du betäcker ditt sto väljer du en hingst som ger en ridbarhet som den stora massan av ryttare kan rida eller vill du avla fram en framgångsrik känsligt ridbar individ för elitryttarna?

Jag tror att de gemensamma nämnarna för båda kategorierna av ryttare är att hästen inte bör vara lat, istadig och ha exteriöra eller mentala defekter som gör att den blir för svårriden. Får man fram en vacker, energisk individ med god mekanik tror jag att såväl amatörer som proffs kan vara intresserade (för dressyravel). Få elitryttare tror jag väljer bort en mycket talangfull häst pga mindre exteriöra avvikelser. Min uppfattning är dock att även elitryttare har rätt varierad smak vad det gäller psyke och modell. En del letar efter riktigt heta hästar, andra lägger större vikt vid avspändhet. En kompis till mig gillar att de är lite tuffa och framåt, en annan föredrar lite mjukare individer. En del är måna om en ädel typ, andra tittar bara på andra faktorer, som gångarter, ridbarhet och temperament.

Jag tror faktiskt att det finns en ryttare för de flesta hästar, bara man letar tillräckligt länge. Det enda hobbyryttaren kanske helst undviker är alltför tuffa, spända eller i övrigt komplicerade hästar som är svåra att hantera i vanliga inackorderingsstall.

 

[Hiddeous]

Inom halvblodsaveln har massor hänt.Hästarna har verkligen blivit moderna, sportigare men också födda med större känslighet och snabba reflexer.När du betäcker ditt sto väljer du en hingst som ger en ridbarhet som den stora massan av ryttare kan rida eller vill du avla fram en framgångsrik känsligt ridbar individ för elitryttarna?

En sak till som jag har upptäckt ofta färgar särskilt hobbyryttare är vad de har för bagage med sig sedan tidigare. Antingen är man ute efter en häst som påminner mycket om älsklingshästen, eller så undviker man något som orsakade problem (typ en specifik skada eller benställning.) Det där är ett gissel. Jag tror inte att det är lika vanligt bland elitryttare, eftersom de ofta ör vana vid vitt skilda typer av hästar och mindre rädda för "upprepa misstag" (sundhet är ju ofta mer än en röntgenplåt, tex).