Födda 2017 del 3

[malinsky]

@malinsky

Jag har tittat lite på femårsprogrammen för att ha ett litet hum om vad de "ska" kunna och jag tänker mig att för vår del så blir de sakerna mål för hela året, alltså inte att han ska gå femårsklasser till våren, utan moment att lära sig under hela året och tävlingsmässigt skulle jag vilja komma ut på ett par LBer och bara låta honom vänja sig vid situationen. Ska försöka ta tag i tränandet under våren, men motivationen är lite låg nu.
Vi började så smått i höstas med att flytta för skänkeln och han tycker det är lite svårt, så det blir att jobba vidare med detta tills polletten ramlar ner och det släpper. Sen blir det mycket jobb med galoppen och att stärka den, han galopperar gärna på framåt i stora språng men jobbigare att komma tillbaka, han tänker rätt men orkar inte hålla det så vi jobbar på med det. Ska börja smyga in lite förvänd galopp och börja med galoppfattningar från skritt...

Även uteridningen ska jobbas med, han har skött sig bra hittills och ett mål är att kunna rida ut själv (promenera själv är helt lugnt).

Ja jag VILL verkligen kunna rida ut själv
Känns så surt att vara så beroende av andra att få sällskap - och få det så sällan. Bläh!

Jag ska titta på 5 års-programmen, kanske de ger lite lugn till mig

 

[SkorpSmulan]

Var och hälsade på Albin idag och det är en så stor sorg att inte kunna ha honom hemma.
Nu ska han dessutom flytta ännu längre bort.
Jag är definitivt inte redo att släppa taget, han är så himla fin.
Men tyvärr måste jag släppa honom längre bort iallafall, utan möjlighet till att besöka honom.
Jävla skitsjukdom

Guldgosse

 

[Elo]

Målet för året är att bli startklara för lc/lb. Jag tycker själv att lc1 är ett väldigt knepigt program och tycker inte om att rida det, så det kan hända att det blir lb istället. En bekant tyckte vi skulle satsa på la till hösten men jag är nog för feg för det.

Vill också blir redo för att vara med på hoppträning detta år.

Kortsiktigt så är planen att utöka antal dagar vi tränar från 4 till 5, samt att rida ut mer. Dock är ju vädret inte riktigt samarbetsvilligt på den punkten. (vi har haft mer eller mindre isgata sen mitten av november, och T är bara halvskodd.

https://www.instagram.com/tv/CYhAyJpKkdT/?utm_medium=copy_link

tredje gången vi hoppar (snälla bortse från pilotens potatisridning, har hoppat 1 gång på 3 år...). Vi har lite svårt med tekniken, det vill gärna bli så att han stannar innan hindret och sedan häver sig över, vilket gör det så onödigt jobbigt för honom. Men det är väl det man får när man hoppar dressyrstammade hästar.

 

[Amanda_F]

Det är som att min häst för några dagar sedan vaknade upp och var fem, nästan vuxen. Och samtidigt kom min tränare på hur vi skulle göra för att komma åt mina sitsproblem, och våra mentala spänningar. Det började med att jag fick göra lugna övergångar med extremt mycket mer skritt än vad jag brukade ha (i rädsla för att han inte skulle koncentrera sig). Och så kom vi på att vi skulle göra saker han tycker att han är duktig på i det läskiga hörnet i manegen så det blir hans självförtroendehörn och PLING – PLING – PLING så trillade polletterna ner. Träningen igår var så himla konstig för först var det som att allt var som vanligt. Men så kom tränaren på att vi skulle rida med enhandsfattning för att jag skulle få bättre vinklar i armarna och bli mer autonom. Den armen som jag inte använder fick jag ha hängande bakom låret. Tack sa lilla hästen och blev stadigare i kontakten. Sen fick jag lyfta den armen som inte höll i tygeln och hålla den rakt upp, ovanför huvudet, och DÅ kom min höft i rätt position och jag kunde sitta med i rörelsen. Det var magiskt. Jag har suttit lite för framåtroterad i min höft och då har jag suttit emot honom. Det har varit så marginellt att det knappt synts, men han har ju uppenbarligen känt det. Kände mig som ett barn som gör gymnastikövningar på ridskolan, men OJ så nyttigt det var. Vi ska filma nästa gång vi gör den här övningen, för att jag ska se hur stor skillnad det blir.

Och idag hade han kvar gunget i kroppen när jag tömkörde, han rörde sig genom hela kroppen och var märkbart nöjd. Jag har gått och fnissat i två dagar. Han är också nöjd, det är märkbart det.

 

[villhöver]

Det är som att min häst för några dagar sedan vaknade upp och var fem, nästan vuxen. Och samtidigt kom min tränare på hur vi skulle göra för att komma åt mina sitsproblem, och våra mentala spänningar. Det började med att jag fick göra lugna övergångar med extremt mycket mer skritt än vad jag brukade ha (i rädsla för att han inte skulle koncentrera sig). Och så kom vi på att vi skulle göra saker han tycker att han är duktig på i det läskiga hörnet i manegen så det blir hans självförtroendehörn och PLING – PLING – PLING så trillade polletterna ner. Träningen igår var så himla konstig för först var det som att allt var som vanligt. Men så kom tränaren på att vi skulle rida med enhandsfattning för att jag skulle få bättre vinklar i armarna och bli mer autonom. Den armen som jag inte använder fick jag ha hängande bakom låret. Tack sa lilla hästen och blev stadigare i kontakten. Sen fick jag lyfta den armen som inte höll i tygeln och hålla den rakt upp, ovanför huvudet, och DÅ kom min höft i rätt position och jag kunde sitta med i rörelsen. Det var magiskt. Jag har suttit lite för framåtroterad i min höft och då har jag suttit emot honom. Det har varit så marginellt att det knappt synts, men han har ju uppenbarligen känt det. Kände mig som ett barn som gör gymnastikövningar på ridskolan, men OJ så nyttigt det var. Vi ska filma nästa gång vi gör den här övningen, för att jag ska se hur stor skillnad det blir.

Och idag hade han kvar gunget i kroppen när jag tömkörde, han rörde sig genom hela kroppen och var märkbart nöjd. Jag har gått och fnissat i två dagar. Han är också nöjd, det är märkbart det.

Så roligt att höra, och just de här små grejerna som man kan ändra - som tydligen spelar stor roll och ger en tydlig effekt.

Fille vaknade upp som femåring och glömde hur man fattar vänster galopp. Han har alltid varit väldigt säker i fattningarna åt båda hållen men nu är vänster svår, han fattar den - men kan lika gärna fatta höger. Och högerfattningen görs stensäkert och med alla kroppsdelar ihopkopplade Skulle tro att det är jag som sitter snett eller nåt som får honom att fatta fel, så bättring där!
Annars har han känts fin och hans period av galen överskottsenergi verkar ha planat ut och han har vart skötsam sen jag började rida igen. Igår kväll var han ute i skogen med den andra tjejen från stallet och ja, jag kanske hade planerat om den skogsturen pga mörkt och blåste 20m/s men de gav sig ut tillsammans med granntjejen och hennes ponny - och Fille hade tydligen traskat på först, på halvlånga tyglar och inte brytt sig om något alls. Lite stolt matte får jag säga, för han är faktiskt inte så himla ute-van

 

[carmarnic]

Det är som att min häst för några dagar sedan vaknade upp och var fem, nästan vuxen. Och samtidigt kom min tränare på hur vi skulle göra för att komma åt mina sitsproblem, och våra mentala spänningar. Det började med att jag fick göra lugna övergångar med extremt mycket mer skritt än vad jag brukade ha (i rädsla för att han inte skulle koncentrera sig). Och så kom vi på att vi skulle göra saker han tycker att han är duktig på i det läskiga hörnet i manegen så det blir hans självförtroendehörn och PLING – PLING – PLING så trillade polletterna ner. Träningen igår var så himla konstig för först var det som att allt var som vanligt. Men så kom tränaren på att vi skulle rida med enhandsfattning för att jag skulle få bättre vinklar i armarna och bli mer autonom. Den armen som jag inte använder fick jag ha hängande bakom låret. Tack sa lilla hästen och blev stadigare i kontakten. Sen fick jag lyfta den armen som inte höll i tygeln och hålla den rakt upp, ovanför huvudet, och DÅ kom min höft i rätt position och jag kunde sitta med i rörelsen. Det var magiskt. Jag har suttit lite för framåtroterad i min höft och då har jag suttit emot honom. Det har varit så marginellt att det knappt synts, men han har ju uppenbarligen känt det. Kände mig som ett barn som gör gymnastikövningar på ridskolan, men OJ så nyttigt det var. Vi ska filma nästa gång vi gör den här övningen, för att jag ska se hur stor skillnad det blir.

Och idag hade han kvar gunget i kroppen när jag tömkörde, han rörde sig genom hela kroppen och var märkbart nöjd. Jag har gått och fnissat i två dagar. Han är också nöjd, det är märkbart det.

Det är så häftigt när man kommer på något och så gör det sån skillnad!
När jag tränade sist sa tränaren att jag skulle kolla på Elsas vänstra öra för att få vikten rätt. Lite enklare ändå än att jag bara ska tänka på att kolla till vänster. Hur mycket då liksom Nu vet jag vart lagom är

 

[carmarnic]

Här är det bara is och omöjligt att rida så Elsa har vilat nästan hela veckan. I dag åkte jag iväg till ridhus. Ser ändå bättre ut än vad det känns men jag behöver jobba mer med övergångar om vi ska våga oss ut på någon pay & ride / tävling framöver.

 

[Elo]

Förra lördagen blev allt lite väl roligt och kraken körde världens bockrace tvärs över manegen (med mig på). Jag satt kvar, förvånande nog för både mig och den andra stackars ryttaren som råkade befinna sig i ridhuset samtidigt.

Så i veckan har han fått röra på sig rejält. Lösgalopp söndag och tisdag. Tömkörning måndag. Sen ridning onsdag (vilket innebar att jag satt på en fiolsträng som konstant flög iväg åt olika håll och sparkade bakut varje gång jag la till skänkel eller spö). Red Torsdag; Ngt bättre men hade bara två gångarter: antingen långsam skritt eller piruettgalopp. Red Fredag; då var han som vanlig igen. Lyhörd, inget sparkande, jobbade på avspänt. Lördag; ledig. Söndag hoppade vi igen och då var han tillbaka till sitt vanliga trevliga jag.

Tror att han rör sig väldigt lite i hagen pga kasst underlag och att han därför står och samlar på sig överskottsenergi. Vet inte hur jag skall göra med motionen i veckan för han behöver röra på sig, men hur mycket vågar man göra - utan att överväldiga honom?

 

[MiniLi]

Förra lördagen blev allt lite väl roligt och kraken körde världens bockrace tvärs över manegen (med mig på). Jag satt kvar, förvånande nog för både mig och den andra stackars ryttaren som råkade befinna sig i ridhuset samtidigt.

Så i veckan har han fått röra på sig rejält. Lösgalopp söndag och tisdag. Tömkörning måndag. Sen ridning onsdag (vilket innebar att jag satt på en fiolsträng som konstant flög iväg åt olika håll och sparkade bakut varje gång jag la till skänkel eller spö). Red Torsdag; Ngt bättre men hade bara två gångarter: antingen långsam skritt eller piruettgalopp. Red Fredag; då var han som vanlig igen. Lyhörd, inget sparkande, jobbade på avspänt. Lördag; ledig. Söndag hoppade vi igen och då var han tillbaka till sitt vanliga trevliga jag.

Tror att han rör sig väldigt lite i hagen pga kasst underlag och att han därför står och samlar på sig överskottsenergi. Vet inte hur jag skall göra med motionen i veckan för han behöver röra på sig, men hur mycket vågar man göra - utan att överväldiga honom?

När min var yngre red jag aldrig direkt efter vilodag, framförallt inte under de mer livliga perioderna. Alltid longering/tömkörning efter vilodag och sedan ridning dagen efter - med longering innan jag hoppade upp för att vara säker på att hon höll iordning på sig själv.

Du märker väl om det blir för mycket, men när de blir 5 år brukar de ju kunna gå en hel del. Framförallt periodvis med lugnare perioder efter. Ingen vinner ju på att du lär honom att man kan bete sig koko med ryttare på

 

[villhöver]

Förra lördagen blev allt lite väl roligt och kraken körde världens bockrace tvärs över manegen (med mig på). Jag satt kvar, förvånande nog för både mig och den andra stackars ryttaren som råkade befinna sig i ridhuset samtidigt.

Så i veckan har han fått röra på sig rejält. Lösgalopp söndag och tisdag. Tömkörning måndag. Sen ridning onsdag (vilket innebar att jag satt på en fiolsträng som konstant flög iväg åt olika håll och sparkade bakut varje gång jag la till skänkel eller spö). Red Torsdag; Ngt bättre men hade bara två gångarter: antingen långsam skritt eller piruettgalopp. Red Fredag; då var han som vanlig igen. Lyhörd, inget sparkande, jobbade på avspänt. Lördag; ledig. Söndag hoppade vi igen och då var han tillbaka till sitt vanliga trevliga jag.

Tror att han rör sig väldigt lite i hagen pga kasst underlag och att han därför står och samlar på sig överskottsenergi. Vet inte hur jag skall göra med motionen i veckan för han behöver röra på sig, men hur mycket vågar man göra - utan att överväldiga honom?

När min var väldigt sprattlig tidigare i vinter så tömkörde jag dagen efter vilodag för att slippa sitta på i explosionerna, för jag sitter troligtvis inte kvar nu är han mer i fas energimässigt och är ridbar även efter vila även om man känner att det bubblar lite under ytan.

 

[Elo]

När min var väldigt sprattlig tidigare i vinter så tömkörde jag dagen efter vilodag för att slippa sitta på i explosionerna, för jag sitter troligtvis inte kvar nu är han mer i fas energimässigt och är ridbar även efter vila även om man känner att det bubblar lite under ytan.

Mm. Så har jag gjort tidigare. Ledig mån-tis. Tömkörning onsdag, rida tors. Ledig fredag, rida (med longering innan) lördag och söndag.

 

[Amanda_F]

Vi var hos tandläkaren idag för något är inte som det ska. Tror nog han trillat i hagen, eller så är det bara den lilla vassa mjölktanden och vassa kanterna som vi tog hand om idag. Det blir aktiv vila med massage och mys i någon vecka så får vi se vad som händer. Det var segt för jag kände verkligen att vi var på g, men så blev han lite skevare igen... Vi får se hur vi tar oss ur det.

 

[Elo]

Har haft två jättebra pass den här veckan.

I onsdags var han superstabil i formen (för att vara honom). Jag kunde till och med svänga och göra övergångar, flera gånger utan att han gick ur form. Å andra sidan jobbade vi mest i skritt och trav (och växlingar däremellan)

Igår jobbade vi på med galoppen, som definitivt är vår akilleshäl. Det gick bra, fick till flera fattningar som blev rätt, även på raka spår, och kunde hjälpa honom orka svänga och galoppera samtidigt. Dock inte i någon direkt "stadig" form om vi säger så.

Lyckade ridpass kan se ut på väldigt olika sätt.

lite tråkigt är att "min" dressyrtränare skall sluta komma till oss. Självklart kan jag åka till henne och träna men då blir det ju en lite större och mer komplicerad affär. Alternativet är att vi hittar någon annan tränare som vill/hinner/orkar komma till oss. Och att man gillar den tränaren. Men vi får se hur det blir.

 

[villhöver]

Jag har haft covid precis och är fortfarande helt matt. Red i förrgår (han hade ridits av den andra tjejen ett par dagar) och det gick sådär, Fille var det inget fel på men JAG... - herregud, jag var flåsig som att jag hade sprungit hela passet själv.
Skulle rida igår igen men då var han halt när jag tog ut honom ur boxen... varm i en hov och det var ajjigt att vända sig. Men hade visst skrittat ut helt obehindrat imorse vid utsläpp. Misstänker en smygande hovböld kanske?
Ska kolla honom sen när jag kommer till stallet och är han fortfarande halt får jag lägga ett omslag och se om det kan dra ut nåt. Ordinarie hovis svarar inte (men ska enligt en annan i stallet vara sjuk), men jag fick tag på en annan som sa - lägg omslag i helgen.
Typiskt och synd om Fille, men jag mår inte dåligt av lite ytterligare vila.

 

[Robina]

Jag och min femåring ligger ju sjukt långt efter, vi jobbar med att kunna trava runt fyrkantsspåret och rida i snön, utan allt för mycket konster. Igår kväll hade vi en otäck incident, hon bet fast i martingalen (eftersom hon stökar ville jag ha martingal för att hålla reda på tyglarna när hon kastar med huvudet och grejar). Jag insåg som hände och hoppade av men hon kastade sig och ramlade baklänges in i ett hinder. Allt gick bra, efter jag gått något varv satt jag upp igen och kunde trava lite lätt. Tacksam för all snö som gör det mjukt, men jag törs nog inte ha martingalen igen.

 

[villhöver]

Jag har haft covid precis och är fortfarande helt matt. Red i förrgår (han hade ridits av den andra tjejen ett par dagar) och det gick sådär, Fille var det inget fel på men JAG... - herregud, jag var flåsig som att jag hade sprungit hela passet själv.
Skulle rida igår igen men då var han halt när jag tog ut honom ur boxen... varm i en hov och det var ajjigt att vända sig. Men hade visst skrittat ut helt obehindrat imorse vid utsläpp. Misstänker en smygande hovböld kanske?
Ska kolla honom sen när jag kommer till stallet och är han fortfarande halt får jag lägga ett omslag och se om det kan dra ut nåt. Ordinarie hovis svarar inte (men ska enligt en annan i stallet vara sjuk), men jag fick tag på en annan som sa - lägg omslag i helgen.
Typiskt och synd om Fille, men jag mår inte dåligt av lite ytterligare vila.

Hovslagaren kom ut idag och det var en hovböld minsann. Så det skars bort lite och han fick en sula, bör vara helt ok inom ett par dagar. Puh, vad skönt!

 

[malinsky]

Min pålle mognade på sig över årsskiftet tror jag Han har blivit mer som en vuxen häst. Underbart!!
Läser vad en 5-åring "ska" kunna i slutet av året och tycker det är bra att det bara är februari. Nyss dög det bra att rida runt fyrkantspåret och nån stor volt - under detta år är det en massa de bör/ska lära sig.
Nåväl, vi tar det som det kommer och lär vi oss nada så får det vara så.

 

[flowequestrian]

Jag är också glad över att vi bara är i början av femårs-året, även om jag verkligen inte har någon stress alls över att vara i fas. Om det känns rätt och enkelt är målet att gå något kval i maj, men det är bara en bonus och en riktning att träna mot tänker jag

Vi har haft en lugn vinter eftersom Flisan vurpade i hagen och fick en liten skada på ett ryggligament. Inget allvarligt, mycket bra prognos och hon har aldrig varit halt eller så, men hon har bara jobbats lätt och avsuttet sen i början av december. Nu har vi fått grönt ljus på att trappa upp träningen igen och jag red första passet på två månader i helgen. Flisan har också sjukt mycket överskottsenergi nu när underlaget ute förhindrar allt annat än spänd skritt typ, men hon skötte sig som en stjärna och kändes väldigt mjuk och fin


https://www.instagram.com/reel/CZyU26Aqplw/?utm_source=ig_web_copy_link

Vi ska även lägga in vattenbandsträning en gång/veckan ett tag framöver. Denna vecka har vi "kört in" henne på bandet. Hon tyckte det var sjukt läskigt men var så grymt duktig redan första dagen. Andra dagen klev hon glatt på och började trampa innan de fått igång bandet - hon förstod sin uppgift direkt. Tredje dagen var hon jättemycket mer avspänd, frustade och slickade sig om munnen med öronen framåt. Tror hon tyckte det var superskönt att få skritta på genom kroppen efter en månad med hårdmark och skridskobana precis överallt!

 

[villhöver]

Suck, hovbölden ger sig inte så vi måste gräva mer Han är fortsatt halt, mest när den onda hoven är på yttersida, och han reagerar med ajaj när man tex tar ut ur boxen och han går från mjukt till hårt. Jag HOPPAS det räcker med att ta mer i sidan, och att vi inte behöver ta så mycket i sulan, vill ju helst inte gipsa osv.
Stackars Fille

 

[miss_lillamy]

Lejonhjärta var på årets första tävling igår. 90 och 1 meter på Lurbo ridklubb. Felfri i båda klasserna och hoppade fina språng. Nästa helg går vi upp en klass och startar 1.10. Nervöst!