Enya
Trådstartare
Några här läste kanske min tråd om att jag och barnen ska flytta så fort vi får lägenhet på närliggande orten. Jag har 7 år efter min mans bortgång nu tröttnat på att vara beroende av andra, på snö, på ved, på kallt hus, på trädgård, på att inte klara mig utan andras välvilja och hjälp, på att betala hutlösa elräkningar så jag knappt har råd att leva (ingen överdrift...) och så tycker jag att barnen börjar bli så pass stora nu att de vill kunna röra sig mer fritt mellan kompisarna än förut.
Detta är ett stort steg för oss då två av barnen är födda när vi bodde i det här huset och med andra ord aldrig bott i en lägenhet samt den äldsta bara var 1,5 år när vi flyttade hit.
Ett av stegen var att barnen skulle byta skola (och yngsta börja i förskoleklass). Valde att sätta dem i en skola i det bostadsområdet jag vill flytta till och jag valde också att låta dem börja redan vid skolstarten nu i augusti för att det är bättre för dem än att flytta dem mitt i.
Jag hade dock förhoppningar att få lägenhet fortare än vad det visat sig vara. Först sökte jag bara på området jag vill bo på, har egentligen ingen brådska att flytta. Sedan började jag söka lägenhet på hela orten inklusive i det sämsta/värsta bostadsområdet på orten. Riktigt dåligt är det. Det här med att vänta och att inte veta när vi ska flytta har stressat oss alla så nu känner vi att vad som helst är bättre, bara vi liksom flyttar.
Just i skrivande stund står jag som sökande på en lägenhet i ett hus som knappt är byggt ännu, en trea på 75 kvm, ganska dyr, men nybyggt och mitt i stan liksom. De har inte fattat beslut ännu om vem som får den....
Nu till min egentliga fundering.
Treorna jag söker ligger på mellan 75 kvm och 80kvm. Nu är det en tvåa på 98 kvm ledig i centrum. Jag funderar på att söka den, inte som "fast" bostad för alltid utan för att komma härifrån, om man kan säga så. Får jag lägenhet på andra områden där jag inte vill bo (inklusive det sämsta området), så kommer jag stå kvar som sökande på lägenhet på området jag vill bo på och flytta så fort det går. Så vad jag än får nu (om det inte är rätt från början) så kommer vi flytta.
Frågan är om jag kan stoppa in tre barn i ett rum, som visserligen är typ 50 kvm stort eller om det är helt tokigt även om det rör sig om en liten period i deras liv? Som det är nu är vårt hus 100 kvm stort, 80 kvm nere och 20 kvm uppe fördelat på rum. I det ena rummet sover ena sonen och han sover i stort sett bara där egentligen. I ett rum nere sover två barn eftersom den ena är mörkrädd och den andra inte vill sova ensam just nu. Vi har ett litet lekrum som de håller till i och jag sover i bäddsoffa och kommer fortsätta med det även om vi tex får en fyra. I en trea så kommer två barn ändå att få dela rum.
Är det helt fel att ha dem i ett rum i en lägenhet som är stort som vårt hus och som är större än en lägenhet som de kommer flytta till så snart det går?
Jag känner verkligen att vi måste flytta nu, det här tär på oss alla och börjar bli "deprimerande" för mig. På riktigt!!
Detta är ett stort steg för oss då två av barnen är födda när vi bodde i det här huset och med andra ord aldrig bott i en lägenhet samt den äldsta bara var 1,5 år när vi flyttade hit.
Ett av stegen var att barnen skulle byta skola (och yngsta börja i förskoleklass). Valde att sätta dem i en skola i det bostadsområdet jag vill flytta till och jag valde också att låta dem börja redan vid skolstarten nu i augusti för att det är bättre för dem än att flytta dem mitt i.
Jag hade dock förhoppningar att få lägenhet fortare än vad det visat sig vara. Först sökte jag bara på området jag vill bo på, har egentligen ingen brådska att flytta. Sedan började jag söka lägenhet på hela orten inklusive i det sämsta/värsta bostadsområdet på orten. Riktigt dåligt är det. Det här med att vänta och att inte veta när vi ska flytta har stressat oss alla så nu känner vi att vad som helst är bättre, bara vi liksom flyttar.
Just i skrivande stund står jag som sökande på en lägenhet i ett hus som knappt är byggt ännu, en trea på 75 kvm, ganska dyr, men nybyggt och mitt i stan liksom. De har inte fattat beslut ännu om vem som får den....
Nu till min egentliga fundering.
Treorna jag söker ligger på mellan 75 kvm och 80kvm. Nu är det en tvåa på 98 kvm ledig i centrum. Jag funderar på att söka den, inte som "fast" bostad för alltid utan för att komma härifrån, om man kan säga så. Får jag lägenhet på andra områden där jag inte vill bo (inklusive det sämsta området), så kommer jag stå kvar som sökande på lägenhet på området jag vill bo på och flytta så fort det går. Så vad jag än får nu (om det inte är rätt från början) så kommer vi flytta.
Frågan är om jag kan stoppa in tre barn i ett rum, som visserligen är typ 50 kvm stort eller om det är helt tokigt även om det rör sig om en liten period i deras liv? Som det är nu är vårt hus 100 kvm stort, 80 kvm nere och 20 kvm uppe fördelat på rum. I det ena rummet sover ena sonen och han sover i stort sett bara där egentligen. I ett rum nere sover två barn eftersom den ena är mörkrädd och den andra inte vill sova ensam just nu. Vi har ett litet lekrum som de håller till i och jag sover i bäddsoffa och kommer fortsätta med det även om vi tex får en fyra. I en trea så kommer två barn ändå att få dela rum.
Är det helt fel att ha dem i ett rum i en lägenhet som är stort som vårt hus och som är större än en lägenhet som de kommer flytta till så snart det går?
Jag känner verkligen att vi måste flytta nu, det här tär på oss alla och börjar bli "deprimerande" för mig. På riktigt!!
