fler barn??

[chrysler]

Sv: fler barn??

Ja visst finns det risker vid vaginala förlossningar också, och bra att snitt finns just därför, vid ett akut snitt är ju också bebisen klar och vill komma ut, det kanske den inte är vid ett planerat snitt? Därför problemen med andningen.

Och visst är säkert själva operationen ett litet ingrepp mot vad läkarna kan göra, operera någon i hjärtat, hjärnan eller ögat. Men jag har som sagt sett alldeles för mkt sammanväxtningar i buken på djur, och jag vill absolut inte få så själv. Hur man läker och hur kroppen funkar sen, vet ju inte operationsläkaren när han syr igen ett snitt.

Det är ju bara att kolla på Tv4 Fakta från USA, där snittar de hela tiden i princip

Men för det mesta går det faktiskt bra med läkningen, jag frågade läkarna om detta man läst, med sammaväxningar & att snitt gått upp, men de sa att det handlar om överviktiga personer som ätit sig till problemen som detta händer, det ska inte vara ngn fara om man är normalviktig.
& som sagt händer det bara på väldigt få personer oxå.

 

[chrysler]

Sv: fler barn??

Stånkigare??

Vad betyder det ? ha ha bråkigare eller?

Jag vill gärna ha en bråkig/busig, inte mig emot

Att andningen inte är perfekt i början, men som sagt brukar det inte vara ngt problem, & barn kan bli stånkiga vid vanliga förlossningar oxå.

 

[jerseyko]

Sv: fler barn??

Fast jag har inte läst något, jag har bara bildat mina egna uppfattningar om vad jag tror och tycker, och kanske sett lite för mkt konstigt på djur

Jag var jätte orolig förut när jag bev gravid för att föda vaginalt men nu har det lixom gått över med tiden, av sig själv. Det känns mer rätt att föda vaginalt, få igång barnet, få igång en själv med läkning osv.

Och jag säger aldrig att snitt är dåligt, det är ett jätte bra alternativ när man riskerar mamman och barnets liv. Men det är inte ett alternativ för de som inte vill föda för att förstöra musen och bli slapp. För det kan den bli ändå eftersom kroppen förbereder sig i 40 veckor

 

[chrysler]

Sv: fler barn??

Fast jag har inte läst något, jag har bara bildat mina egna uppfattningar om vad jag tror och tycker, och kanske sett lite för mkt konstigt på djur

Jag var jätte orolig förut när jag bev gravid för att föda vaginalt men nu har det lixom gått över med tiden, av sig själv. Det känns mer rätt att föda vaginalt, få igång barnet, få igång en själv med läkning osv.

Och jag säger aldrig att snitt är dåligt, det är ett jätte bra alternativ när man riskerar mamman och barnets liv. Men det är inte ett alternativ för de som inte vill föda för att förstöra musen och bli slapp. För det kan den bli ändå eftersom kroppen förbereder sig i 40 veckor

Det är en vanlig missuppfattning att alla som snittas är rädda att förstöra musen, men då kan jag meddela att det just är en missuppfattning, många tar tex snitt av rent humanistiska skäl.

 

[Fnyfniken]

Sv: fler barn??

Fast jag har inte läst något, jag har bara bildat mina egna uppfattningar om vad jag tror och tycker, och kanske sett lite för mkt konstigt på djur

Men gör man kejsarsnitt på djur? Jag vet att de gör det på hundar, men du är väl slaktare inte veterinär? Gör man snitt på kor och grisar? Är man lika noggrann på dessa "matdjur" som på en människa?

Många som blir gravida verkar uppleva det så. De är rädda innan, men i och med graviditeten går rädslan till stor del över. Själv var jag itne ett spår rädd innan, och tyckte det var konstigt att en av kvinnorna i föräldragruppen var där som omföderska för att hon var förlossningsrädd. jag trodde då att det var något man var innan man visste vad det handlade om. Men så fel jag hade. De flesta riktigt, riktigt rädda, är omföderskor. Den här diffusa skräcken som den som "inte vet vad det innebär" verkar graviditetshormonerna bita bättre på. Och missförstå mig inte nu. Jag klankar inte ner på de förstföderskor som är rädda. Men de är i en annan sits än omföderskor som är rädda. Det är skillnad på att vara rädd för något man inte känner till, och att vara rädd för att ett gammalt trauma ska upprepa sig. Men ingen värderingsskillnad, menar jag. Bara olika.

Fny

 

[tessiem]

Sv: fler barn??

Många i den här tråden är rent av ignoranta!

Förlossningsskräck är inget att slå bort, det är en djupt gående SKRÄCK för förlossningar.
Själv drabbades jag av det efter min första förlossning (som var en mardröm för mig) där jag inte fick ngn smärtlindring & där smärtan var riktigt intensiv.

När sonen var 9 månader blev jag till min stora förskräckelse gravid igen.. jag övervägde abort pga förlossningsskräcken.
Gick & pratade med en Aurora-BM (vilket inte hjälpte mig nämnvärt) men orkade inte bråka om snitt.

Andra förlossningen blev JÄTTEBRA & jag är glad att jag valde att föda naturligt..men sÅÅÅÅÅ jävla trött på alla som tror att förlossning är en tävling i att föda NATURLIGAST, UTAN SMÄRTLINDRING... det är upp till var & en men jag har då aldrig sett ngn som fått medalj för en naturlig förlossning på BB....

 

[bananabambi]

Sv: fler barn??

Men det är det jag menar. Det är en enorm skillnad på förlossningsskräck och att bara vara lite orolig innan. Därför tycker/hoppas jag att de som överväger snitt för att de finner en stundande förlossning obehaglig, kan få hjälp. Förhoppningsvis går det lika bra som i ditt fall. Om inte, om obehaget utvecklas till skräck, är det ju kanon att snitt finns som alternativ.

 

[cirkus]

Sv: fler barn??

Var ser du att någon är ignorant ?!
Tvärt om - jag tycker att den här tråden håller förvånansvärt vettig nivå ! Inte någonstans har väl denna tråd spårat ur till en tävling i att föda med minst smärtlindring?

Ffa är det intressant med omföderskorna som kommer till tals.

jag tycker dock att det är viktigt att balansera så att blivande mmammor med oro förstår att det faktiskt går att få bort rädslan i vissa fall. Och att snitt kan vara både onädligt och helt nodvändigt för vissa.

 

[Fnyfniken]

Sv: fler barn??

Många i den här tråden är rent av ignoranta!

Förlossningsskräck är inget att slå bort, det är en djupt gående SKRÄCK för förlossningar....men orkade inte bråka om snitt.

Men Tessie, du emotsäger ju dig själv här. Du menar att du hade en djupt gående skräck för förlossningen men "orkade inte" bråka om snitt? Jag vet folk som har gjort sen abort för att de varit så skräckslagna för att föda (omföderska). Om du inte orkade bråka om snitt och bara födde ändå, så kanske du bara slog bort tanken/rädslan? Eller?

Fny

 

[tessiem]

Sv: fler barn??

Men Tessie, du emotsäger ju dig själv här. Du menar att du hade en djupt gående skräck för förlossningen men "orkade inte" bråka om snitt? Jag vet folk som har gjort sen abort för att de varit så skräckslagna för att föda (omföderska). Om du inte orkade bråka om snitt och bara födde ändå, så kanske du bara slog bort tanken/rädslan? Eller?

Fny

För att få snitt i den här kommunen måste man genomgå en massiv utredning. Vilket jag inte orkade vid den här tidpunkten. Jag orkade inte genomgå en psykiatrisk värdering.

Så därför förträngde jag tanken på förlossning. Vilket iof inte är en metod att rekommendera då bäbisen ska ut för eller senare...:smirk:

 

[tessiem]

Sv: fler barn??

Var ser du att någon är ignorant ?!
Tvärt om - jag tycker att den här tråden håller förvånansvärt vettig nivå ! Inte någonstans har väl denna tråd spårat ur till en tävling i att föda med minst smärtlindring?

Ffa är det intressant med omföderskorna som kommer till tals.

jag tycker dock att det är viktigt att balansera så att blivande mmammor med oro förstår att det faktiskt går att få bort rädslan i vissa fall. Och att snitt kan vara både onädligt och helt nodvändigt för vissa.

Som en erson skrev i den här tråden "Vill man slippa smärta i samband med barnafödsel kan man adoptera"

DET tyckerjag är en ignorant kommentar.

 

[cirkus]

Sv: fler barn??

Jasså, men det är ju sant !!!! Inte det minsta ignorant !

Speciellt som den man kommenterade verkade tro att kejsarsnitt var smärtfritt.

 

[Fnyfniken]

Sv: fler barn??

Många i den här tråden är rent av ignoranta!

Med risk för att vara störig, detta var en person.
Åsikten var tekniskt relevant, alla sätt att få ett biologiskt barn gör till viss del ont på något sätt.
Jag tror i och för sig att den extrema rannsakan som man utsätts för som blivande adoptivförälder kan göra desto mer ont, i själen.

Men förlossningsskräck handlar nog inte bara om att det ska göra ont, mer ont eller mindre ont, eller hur ont är ont?

Personligen, förutom att jag behandlades vidrigt i och kring förlossningen, så är jag mycket mera rädd för att bli lika trött, rädd och skadad i underlivet som vid förra förlossningen. Detta, tröttheten, rädslan och smärtan efter skadorna gjorde att jag inte orkade stå på mig mot hur jag behandlades av personalen.

Min förhoppning är att om jag slipper kämpa i 27 timmar, slipper få skador (eller vara rädd för att få skador i underlivet) och slipper vara så rädd, ensam och utlämnad i timtal som då, så ska jag orka försvara mig mot personalen. (Hemskt att behöva uttrycka det så - försvara sig mot personalen.) Dessutom inser jag att rädslan skulle vara upphöjd exponentialt vid nästa förlossning, pga den förra.

Jag måste säga att jag ser inte direkt fram emot ett snitt heller. Jag har aldrig varit med om det, och vet inte hur jag kommer att känna mig efter det. Det är inte en idealisk situation. Men det känns som att det är något som skulle gå att förbereda sig inför, vara utvilad inför och gå att hantera. Snittet är ju i alla fall på magen och inte 114 (obs överdrift) stygn i underlivet som hänger ner mellan låren i köttiga trasor och känns som att alla stygn bara ska sprätta iväg och dessutom skäller personalen på mig för att jag inte sätter mig ner på en stol. Ungerfär som att skälla på någon sydd efter KS för att de inte reser sig upp med magmusklerna när de sätter sig upp.

Jag kommer att behöva gå många gånger till Aurora bara för att försöka få fram någon slags tillit till personalen som ska "hjälpa" mig. Sen snitt, eller vaginal, blir kanske en senare fråga.

Först ska jag nog kunna besöka sjukhusets foajé utan ångestattack!

Fny

 

[cirkus]

Sv: fler barn??

Finns det inte en såndär Doula man kan ha med ?

Fan jag skulle kunna vara med och leva rövare om du inte får den hjälp du behöver (lite skämtsamt) men alltså man skall inte behöva känna sig så utlämnad som du gjorde. För övrigt tycker jag att du skal åka till tt annat sjukhus nästa gång om du inte känner förtroende for DS.

 

[Fnyfniken]

Sv: fler barn??

Finns det inte en såndär Doula man kan ha med ?

Fan jag skulle kunna vara med och leva rövare om du inte får den hjälp du behöver (lite skämtsamt) men alltså man skall inte behöva känna sig så utlämnad som du gjorde. För övrigt tycker jag att du skal åka till tt annat sjukhus nästa gång om du inte känner förtroende for DS.

Jo, visst finns det det. Och vis av erfarenhet så skulle jag ju ha haft min kurator, svärfar och gammelfarmor med mig som kunde ha fört min talan och "levt rövare". Men Då trodde jag i min enfald att jag skulle få den hjälp jag behövde. jag satt och läste förlossningsberättelser på 9månader.se och läste beskrivningar om fint bemötande och pluttigull. Gissa min stumma förvåning...

Jag ska förlösas på ett annat sjukhus, inga tvivel. Men mitt förtroende för vården är ju hur som helst raserat, oavsett sjukhus. Oavsett förlossningsform. Och kunde de vara taskiga och stressade så kan annan personal vara det också. Det som hände mig är ju väldigt ovanligt. Men det hände. Vad säger att inte det, eller något annat ovanligt händer nästa gång. Om det händer, klarar jag det då? Eller blir jag psykfall, tappar anknytningen till mitt barn och min son får en knäckt morsa som knaprar lugnande?

Och jag måste tillbaka till Danderyd och se mina demoner i ansiktet, det vet jag inuti. Annars kommer jag till slut att inte våga åka längs E18 för rädsla av att se sjukhusfasaden. Jag funkar så.

Cirkus: Jag PM:ar dig när det blir aktuellt

Fny


HJÄLP! Jag har kidnappat tråden! Förlåt!

 

[chrysler]

Sv: fler barn??

Jasså, men det är ju sant !!!! Inte det minsta ignorant !

Speciellt som den man kommenterade verkade tro att kejsarsnitt var smärtfritt.

Om det är mej du menar när du tycker en kommenterat att det är smärtfritt?jag har genomgått ett snitt & jag tar hellre det 1000ggr än en förlossning, smärta?javisst, som träningsvärk i magen ungefär , men absolut inte så intensivt så jag varken kved eller skrek eller grät, som man ser majoriteten göra under vaginala förlossningar & snitt smärtan var som sagt ngt jag inte ens kände när jag var still, när jag skulle gå kändes det som träningsvärk, alltså, man överlever.

 

[humlanotrocadero]

Sv: fler barn??

Tror dig var mig personen kommenterade som hänvisade mig till adoption om jag nu inte ville känna smärta.

Jag skrev pm till denna person för jag orkar inte med påhopp, vad jag skrev i kort är att jag är livrädd för smärta förknippat med mitt underliv.

Makn kan föda utan smärta i underlivet, det är det jag önskar att få göra, sen om det gör ont på något annat ställe skiter jag i, huvudsaken är att jag slipper smärta i mitt underliv, där finns så mkt psykisk smärta redan att det inte går att beskriva.

så JO man kan föda utan smärta i UNDERLIV.

 

[chrysler]

Sv: fler barn??

Tror dig var mig personen kommenterade som hänvisade mig till adoption om jag nu inte ville känna smärta.

Jag skrev pm till denna person för jag orkar inte med påhopp, vad jag skrev i kort är att jag är livrädd för smärta förknippat med mitt underliv.

Makn kan föda utan smärta i underlivet, det är det jag önskar att få göra, sen om det gör ont på något annat ställe skiter jag i, huvudsaken är att jag slipper smärta i mitt underliv, där finns så mkt psykisk smärta redan att det inte går att beskriva.

så JO man kan föda utan smärta i UNDERLIV.

Dessutom gör det inte så speciellt ont i magen heller om du nu föder med snitt.Jag förstår exakt vad du menar, & man behöver inte bara vara rädd för smärta i underlivet, man kan vara rädd för smärta i allmänhet, som jag tex.Är livrädd för det mesta som kan tänkas öra ont