Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Ni som har åringar, hur höga är dessa nu. Skoj att jämföra.
Va? har du ett sto? eller är det någon häst du haft tidigare?Mitt sto blev alldeles förstörd och kom inte i brunst alls på flera månader stackarn. Hon tyckte det var fruktansvärt...
Va? har du ett sto? eller är det någon häst du haft tidigare?
Blev ju nyfiken nu.
Skickar dig en liten historia på din "vanliga"mail på en annan bekant hemsida. Den kan du lägga ut här på Buke om du vill. Det är bild och text om hur mitt sto kastade i torsdags. Historien ger en ganska bra bild av hur hon hanterade sitt döda föl. Lite halväcklig men kanske kan den stilla nyfikenheten om hur det ser ut på riktigt. Nu en knapp vecka senare mår hon prima som hon gjort hela tiden.
Hihi...
Nej, just nu har jag inget sto (även om jag skulle vilja)
Jag hade ett arabsto (bland annat) när jag jobbade på Bollerup. Hon kastade dagen efter 90 dygnskontrollen... Så sorgligt... Hon var HELT förstörd, fast hon fick ha "fölet" hos sig länge. Hon sprang och gnäggade och ville inte äta... Det var jättehemskt, jag tyckte så synd om henne, lilla gumman...
Hon adopterade en unghäst senare under hösten (en tvååring) och då lugnade hon ner sig som tur var.
En hingstunge e. Temperament u. Essa 2807 -Heiden - Titan
Aha ok det var så det var.
Usch nä det låter verkligen inte som någon höjdare när de tappar föl.
Tycker det räckte att se en deppig ko efter att kalvningen hade gått åt fanders, så deppig häst längtar man inte efter precis.
Du kan stryka en fölunge från listan. Dolly kastade igår på dag 266, en grå hingst. Helt okomplicerat, men jättetråkigt. Nu håller jag tummarna för Tekla, nu på dag 253.
Jag blev rörd till tårar och återger din berättelse när jag lugnat mig lite.
Det var väldigt starkt av dig att orka och jag tror att det kan vara nyttig (om än tung) läsning för många.
Många kramar till dig gumman
Ja du har nog rätt att man blir lite mer härdad när man har djur runt sig, ja lite mer lantbruksdjur, men kul är det ju aldrig ändå.
Fördelen är väl att man vet att man klarar det i det akuta läget och det ger kanske ett visst lugn.
Dock är jag tacksam att jag slapp avliva min angoraget när vi hade kämpat så med henne, där var det CA som avslutade det hela. Fytusan har aldrig förr eller efter hört ett djur skrika så av smärta Hennes båda killingar (då döda) hade kilat ihop sig och försökte komma ut båda samtidigt. Det gick inte att få ut en i taget så till slut fick vi ge upp och ta bort även mamman.
Men nu går jag och längtar efter lite getter igen