Ja visst tränar man med det med men det står att den vaktar och skäller och reser ragg och vaktar hemmet och sin familj. Undrar lite hur pass mycket vakt det är och om vaktandet av familjen följer med ut i livet utanför huset. Men ja, det är nog troligtvis en fråga om att arbeta med dom sakerna från att dom är små
Låter som en trevlig hund du har
Hur är hon med andra hundar?
Ja hon vaktar på så sätt att hon skäller, reser ragg, morrmuttrar och och påkallar att det är nåt som låter eller händer. Jag bor i lgh så det blir mest att hon muttrar och reser raggen när det springs i trapphuset, då ligger hon på bädden och muttrar och skiter jag i det går hon ut i hallen och muttrar och sen lägger sig igen. Det kan komma nåt skall, speciellt om hon känner sig ignorerad. Hon talar bara om saker när jag är vaken ska tilläggas, aldrig då jag sover på natten eller på dagen (jag jobbar skift och sover dagtid ibland).
Hon gör samma på jobbet, men det är ett andra hem då hon varit med mig på jobbet sedan hon var 12v så hon ser det som sitt område. Kommer nån in talar hon såklart om det, och går fram och hälsar. Noll procent reserverad (bortsett från vissa okända karlar).
Jag säger åt henne att "ja tack det var bra att du sa till, nu vet vi" och då är det lugnt. Hon står inte och blockerar vägen för folk som kommer in på kontoret och hon står inte och skäller på sånt som inte är nåt att bry sig om. Hon talar om - that's it. Ute på promenader, träning, kurs etc har hon inget sånt för sig alls. Hon är chill att ha med precis överallt. Såklart hon blir uppspelt om det är mkt hundar och stoj och stim men när nyheten lagt sig kan hon sova i mitt knä eller vid fötterna när vi har väntetid.
Har aldrig haft bekymmer med hundmöten och sånt, men hon har heller aldrig behövt ta tag i situationer själv. Jag har styrt upp saker sen hon var valp och hon vet det så kommer det hundar eller folk och hon är lös, då kommer hon till mig och går vid sidan tills vi passerat. Vi bor i stan så det måste funka. Kommer det en "läskig'" hund reser hon raggen och muttrar men jag tar kontakt med henne och hon går snällt vid min sida och muttrar för sig själv. Ytterst få gånger han hon skällt eller dragit i kopplet mot andra hundar, det har enbart hänt om hunden vi mött gjort utfall eller liknande och avståndet varit för nära men det är klart att då måste hon ju få ha en åsikt om det. Hon är ju inte lobotomerad.
Jag låter henne inte umgås med random hundar men de hundbekanta vi har är hon väldigt enkel att ha med till. Hon är socialt vettig, och har fått vara terapihund för valpar och en knepig omplacering en vän har. Jag skulle säga att hon har ruter i sig, tar ingen skit oemotsagd för då kan hon tända till om hon tycker nån är dum, men hon muckar inte gräl, och hon är snäll mot valpar och småglin.
Hon har alltid varit kontaktsökande och lätt att träna, en riktig mattegris, mkt följsam. Hon hade mer driv när hon var valp och unghund, nu är hon 3,5 år och har kommit på att ligga på soffan är nice. Men skulle jag åka på en kurs så bangar hon inte, dock kräver hon inte så mkt i vardagen. Hatar tex löprundor i koppel, men det är nog snarare personlighet än ras.
Hon har eg bara 2 svagheter:
1. Lite för osjälvständig och mattebunden, nackdelen är att hon inte är enkel att lämna då vi bor i lgh och hon hon protestskäller. Det gör mig begränsad då jag är ensamstående. Hon har inte separationsångest (har haft hjälp av hundpsykolog) utan hon är bara väldigt tydlig med vad hon vill och inte vill - det är så rasen är. Mkt kommunikativ på gott och ont, men med mkt humor.
2. Hon har stora problem med magen, IBD. Detta har gjort att vi inte går så mkt kurser längre då foderallergi och problem gör att hon inte får äta nästan någonting = belöning blir svårt. Detta är inget jag läst att det finns inom rasen så jag tror hon är ett måndagsexemplar. Pga detta är hon heller inte den man lämnar bort till vem som helst (även om hon har stor fanclub och många erbjuder sig och vill låna henne) vilket gör mig än mer begränsad då jag har 100 mil till familj som kan hjälpa till om jag vill göra nåt ibland där hon inte kan följa med.