Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

[Rouise]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

kl
har inte läst alla inlägg i tråden men bra många.

Jag träffat en hel del "äkta" hästtjejer, speciellt på travskolan där jag först gick som elev och sedan jobbade länge.

På travskolan lärde sig alla elever hästskötsel/vett/kunskap utan att ha stallpass, Dels så var lektionerna 2 timmar och då förväntades halva tiden vara teori, ibland hade vi körning i två timmar men då en annan gång teori två timmar. vi hade i princip ALDRIG problem med att elever inte dök upp på teorin eftersom det dels ingick i varje vecka men också främst för att den var rolig och praktiserades både i teorisal och i stall, ofta att vi gick igenom något teoretisk först sen fick eleverna prova på praktiskt. ex yttre anatomin fick de lära sig både på papper och genom att sätta post-its på ponnyerna samt känna och klämma. Teori var alltifrån anatomi, selning och selens delar, mockning, hästvård, sårvård, tömkörning, longering, leda in och ut ur boxen och hagen, hästens färger, beteende, sinnen, foder, hur man lägger upp träning av sin ponny/storhäst etc, vi försökte få med nått studiebesök, allt var anpassat efter ålder och efter inriktning på kurs ex de som gick förberedande licens eller licenskurs fick mycket teori om tävling och rutiner samt hur man kör och voltar men innan man gick den var man tvungen att gå vissa andra kurser eller ha motsvarande kunskap.

Vi hade på loven läger av olika det slag nån vända hade vi skötar system på vintrarna där varje ponny hade en eller två skötare som den dagen fick mocka och fixa åt ponnyn samt ut och köra, en ledare var med, ofta då en ledare som själv ville ha en ponny att pyssla med 2-3 dagar i veckan och som hade ansvaret. Det funkade kanon bra och alla skötarna skötte sig kanon.

Ibland hade vi skötardagar där elever fick fritt komma som de ville och pyssla, borsta, smörja selar, mocka lite som de själv kände, då var stallet jussom öppet, men ingen körning utan det var pyssle bara, det var populärt och det var ett gäng elever varje gång. Trots mycket dåliga bussförbindelser vilket betydde att eleverna behövde skjuts av föräldrar.

På den travskolan träffade jag många "riktiga" hästtjejer som verkligen var duktiga och lärde sig mycket om häst på kurserna dom gick och som alltid var med på alla mini-tävlingar vi hade eller skötardagar, eller ville vara med och motionera nån ponny när nån av ledarna skulle ut. På alla aktiviteter hade vi ledare med för vi som jobbade var engagerade och ville jobba (och vi fick lön för det självklart). Stallet var stängt om det inte fanns personal på plats.

På sommarlägren vi hade då som var förlagd på en gård och inte på banan vilket betydde att våra ponnyer flyttades dit under lägrena och eleverna bodde på gården, så var alla eleverna där super engagerade, det putsades på både utrustning och på ponnyer och dom ville ut och gå men ponnyerna och det mockades med glatt humör, och det fylldes vatten och fodrades och sopades och krattades, det var nästan så att vi ledare fick hejda dem lite så ponnyerna kunde få lite lugn och ro ibland för eleverna ville pyssla massor och då främst med ponnyerna såklart.

Det jag ville komma till är att det GÅR att få teori till något roligt, och som elever vill delta i, det finns aktiviteter som itne innefattar ridning/körning som är roligt och som elever vill vara med på. Det gäller att göra det på ett roligt sätt, med rätt medel och ha en bra stämning.

Men det finns såklart en hake travskolorna i Sverige är bundna till en bana vilket betyder att när travskolans pengar tar slut kliver travsällskapet/banan in och stödjer upp, vilket gör att vi kan ha färre kurser per dag/kväll, och ha längre kurser vilket jag tror är rätt avgörande när det kommer till teori. Dessutom har vi ofta färre hästar också, "min" travskola har väll 6 ponnyer och en storhäst.

så då var romanen avslutad

 

[Tretjak]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

KL Mitt svar på den frågan blir nej - eller rättare sagt, det finns några få riktiga hästtjejer men de är numera utrotningshotade! I a f där vi bor, i Skåne. Jag har turen att ha en av de få i mitt stall, hon har visat nu under flera år att hon är "äkta vara". Det finns inget dåligt väder, inga pojkvänner eller andra intressen i världen som gör att hon skippar stallet och sin häst!

Har försökt hitta medryttare till våra ponnyer under lång tid och de flesta småtjejer i dag vill varken pyssla med hästen, ta hand om utrustning eller rida när det är regnar o är kallt. När jag var liten FANNS det inget annat än att hänga i stallet - och vi byltade på oss kläder och red ut i alla väder. Nu ska allt serveras färdigt och föräldrarna betalar hellre en massa pengar för ridskoleritter där de bekvämt kan släppa av ungarna och sen köra och handla under tiden

Nej, riktiga hästtjejer är en bristvara!

 

[MissourisTopsanna]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

Jag sprang alltid till ett travstall i närheten av huset förr, fick inte göra mycket mer än att borsta de två hingstarna och stoet som stod där, men dit sprang jag varje dag och kikade när gubben höll på med hästarna, och ibland fick jag leda stoet till hagen.

Har alltid hängt mycket i stallet, ibland kan man bara sitta och kika när hästarna mumsar på höet eller håller på i hagen. Hade gärna som någon skrev kunnat vara där 14 timmar varje dag, om det inte varit för jobb och skola.

Men jag träffar faktiskt få personer som bara står och myser med hästarna och umgås utan krav, oftast kommer man dit och begär saker av dem och sen sticker man. Det är synd!

 

[Speciella_tina]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

*KL*

Utan att ha läst hela tråden är min spontana åsikt: Ja, men de är smarta nog att inte gå med på att göra allt skitjobb nu. Den äkta hästtjejen tycks enligt många vara en tjej som hänger på ridskolan hela dagarna och med glädje mockar och sopar hela stallet. Dessutom ska hon helst putsa en del läder där emellan. Får hon skritta igång en häst ska hon vara salig. På ridskolan där jag har min häst har vi personal som får beltalt för att mocka och sopa. Smörja uppmanas eleverna göra efter sin ridlektion. Borsta på hästar är däremot alltid uppskattat, men det är väl en sån sak som alla tycker är roligt att göra?

Jag tycker generellt att det verkar som om belöningen för slitet är för liten. En ridlektion för en hel dags stalltjänst, räkna ut vad den dagen hade kostat med personal i stället. När jag red på ridskola fick man en ridbiljett om man hade varit ledare på 4 nybörjarlektioner. Dvs 2 timmars springande gav 1 timmes ridande.

 

[bigganl]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

*KL*

Utan att ha läst hela tråden är min spontana åsikt: Ja, men de är smarta nog att inte gå med på att göra allt skitjobb nu.

Det du kallar skitjobb är nödvändigt att göra om man ska ha chansen att lära sig mera. Det innebär en hel del jobb att ha häst eller att ta hand om hästar. Det måste göras det också och man skaffar sig otroligt mycket kunskap och erfarenheter genom detta arbete. Det är tungt och jobbigt, men nödvändigt om man vill ha erfarenheter och kunskap.

Jag tycker generellt att det verkar som om belöningen för slitet är för liten.

Belöningen består i erfarenheter och kunskaper. En äkta hästtjej för mig är en sån som stället upp, som inte väljer mellan olika uppgifter utan gör allt, även de tråkiga och jobbiga uppgifterna. En som är pålitlig och noggrann. Den som hela tiden frågar: Vad får jag för det? Är inte äkta i mina ögon.

En ridlektion för en hel dags stalltjänst, räkna ut vad den dagen hade kostat med personal i stället. När jag red på ridskola fick man en ridbiljett om man hade varit ledare på 4 nybörjarlektioner. Dvs 2 timmars springande gav 1 timmes ridande.

När jag var ung fick alla som var på ridskolan hjälpa till att leda på lördagarnas ridlektioner. Vi sprang oss andfådda, svettades och slet i flera timmar och det vi fick var tack. Inte var vi ledsna för det. Det hör till att få slita om man vill vara med och lära sig.

 

[Tretjak]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

Håller helt med Bigganl - om man hela tiden frågar efter lön för att göra saker då har man missat hela poängen. En riktig hästtjej VILL göra allt som hör hästlivet till och där ingår bl a mockning m m, lite annat än bara borsta och rida. Det är i stallet man lär sig att hantera HELA ansvaret för hästen, inte bara ridningen. Jag vet inte HUR många ridskoletjejer jag har träffat på som tycker att de är fullärda efter 5 år på ridskola - och så kommer de till stallet och vet inte ens det mest elementära tyvärr.

Jag kan garantera att i mitt stall sökes inga medryttare/hästskötare för att jag vill ha s k gratis arbetskraft men jag vill baske mig att de orkar lyfta ändan och åtminstone ta hand om den häst de rider, även om det regnar en dag eller om de känner sig lite förkylda (läs;är lätt snuviga eller liknande). Jag blir själaglad de få gånger man verkligen ser att det har kommit en "riktig" hästtjej till stallet, som verkligen tillbringar timmar i stallet och ser ut att stortrivas! Det värmer i hjärtat

 

[Haxansurtant]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

Utan att ha läst alla svar här så tror jag som många här att den "riktiga" hästtjejn är utdöd har själv varit en man klev upp kl 5 på morron och cyklade till ridskolan som låg 4 mil bort hade jour hela dagen/kvällen sista fodringen kl 22 sen var de bara cykla hem.

vilken unge idag skulle göra en sånn sak? man har mockat o sopat å ibland fick man borsta en häst (detta i ett privat stall) då var man salig. Aldrig att man fick rida inte heller fick vi ridbiljetter på ridskolan. Idag klassad det nog som barnarbete/slaveri men man var så nöjd bara man fick vara nära sina kära hästar.

idag har jag förmånen att ha 5 egna hästar och tappade min duktiga hästskötare för nått år sedan att hitta en ny är hopplöst trotts att man skriver minimiålder 18 år pga dåliga kommunikationer samt att det är unghästar och hingstar så är det bara typ "småtjejer" av sig inte ont i dom men kan känna att det är mitt ansvar och hur erfarna kan dom vara.

Nä vi fick gå en hård skola med slit å släp men det fostrade oss vi var överlyckliga om man fick klappa å borsta vi hade inte krav på att få tävla rida för tränare osv direkt för minsta lilla.

Så enl. mig finns inte hästjejen längre tyvärr, söker fortfarande med ljus och lyckta den tokiga som vill hjälpa mig med mina hästar inga fodringar krävs bara typ mocka, packa hö och ridning i viss mån beroende på hur erfaren man är. men icket...

så om det nu är någon som läser detta och känner igen sig...hör av er....till mig är du rätt person så får du mkt frihet hos mig när jag ser att det funkar.

Länge leve hästtjejen!!!

Ja, jag undrar det jag...och med riktiga hästtjejer menar jag personligen sådana som älskar hästar och stallet över allt annat. Som gärna tillbringar hela helgerna där, gärna hjälper till att mocka och sopa och leda - för kanske kanske har man tur och får en extra lektion om man hjälper till. Eller - den som har egen häst...åker dit och bara är med sin häst, gärna går ut och går med den och putsar och smörjer, fixar övernattningar i stallet, anordnar lussetåg på bygden...finns de?

Där vi har hästarna, på en ganska stor ridskola i Sthlm, tycker jag inte de verkar finnas på samma sätt som "förr". Antingen är de där och rider. Borstar hästen, sadlar, rider, åker hem. Och så finns ett mindre gäng som är där...men de hänger mest med varandra och man ser dem sällan stå och borsta en häst eller smörja ett träns. De som har egen häst rider och går hem. Smörjer vid tävling eventuellt. Vet inte hur man städar efter sig på gång och i spolspilta utan lämnar allt överallt....Rider ut 20 min om de inte rider i ridhus/på ridbanan - jag menar- rida ut på riktigt långa turer är ju underbart?! Tillbringar ingen som helst tid i stallet utöver ridningen, och då ska det helst vara träning.

Nä, trist tycker jag. Känns som om de går miste om det allra bästa med hästar. Vi hade clinic för ett tag sedan med Traudi Björling som sa något klokt: Att man lär sig massor om ridning genom att sopa stallgången.
Då tänkte jag på dessa bortskämda ungar som bara är där och rider...

Så - är stalltjejerna utdöda eller är det bara hos oss de saknas?

 

[Speciella_tina]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

Det du kallar skitjobb är nödvändigt att göra om man ska ha chansen att lära sig mera. Det innebär en hel del jobb att ha häst eller att ta hand om hästar. Det måste göras det också och man skaffar sig otroligt mycket kunskap och erfarenheter genom detta arbete. Det är tungt och jobbigt, men nödvändigt om man vill ha erfarenheter och kunskap.

Jag vet att man måste lära sig det tråkiga med, men jag kan faktiskt inte se någon anledning till att unga tjejer ska mocka en massa boxar, och sedan vara glada fr att de fick privilegiet att lära sig att mocka. Och jag kan inte se någon anledning till att unge tjejer ska vara skötare på privathästar, och mocka deras boxar och sedan aldrig få göra mer än att borsta hästen som tack. Varför ska det vara nödvändigt att göra en massa skitjobb för att få lära sig mer? Det finns en gräns för hur många boxar man behöver mocka innan man kan det, ändå är det just mockandet många för öva väääldigt mycket på.


Belöningen består i erfarenheter och kunskaper. En äkta hästtjej för mig är en sån som stället upp, som inte väljer mellan olika uppgifter utan gör allt, även de tråkiga och jobbiga uppgifterna. En som är pålitlig och noggrann. Den som hela tiden frågar: Vad får jag för det? Är inte äkta i mina ögon.

Jag har inte sagt att "hästtjejerna" ska få välja mellan olika uppgifter, men jag förstår inte varför de bara ska tilldelas de tråkiga. Om jag stöter på dig i stallet och frågar om du kan mocka min box, vad svarar du då? Jag vet i alla fall att jag själv hade velat ha antingen betalt eller en tjänst en annan gång. Jag gör det inte gratis, varför ska då barnen göra det?

När jag var ung fick alla som var på ridskolan hjälpa till att leda på lördagarnas ridlektioner. Vi sprang oss andfådda, svettades och slet i flera timmar och det vi fick var tack. Inte var vi ledsna för det. Det hör till att få slita om man vill vara med och lära sig.

Då tycker jag att den ridskolan utnyttjade er. Och jag upprepar frågan: Skulle du göra det som vuxen? Om du betalar för att rida din lektion en gång i veckan, skulle du då lägga en hel dag på att springa runt med nybörjare?

Jag tycker att det hör till att göra alla delar, men slita? Vad fick du lära dig genom att springa runt i ridhuset? Andningsteknik? Jag lär i alla fall gärna ut utan att kräva att små barn sliter med min häst.

 

[Speciella_tina]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

Håller helt med Bigganl - om man hela tiden frågar efter lön för att göra saker då har man missat hela poängen. En riktig hästtjej VILL göra allt som hör hästlivet till och där ingår bl a mockning m m, lite annat än bara borsta och rida. Det är i stallet man lär sig att hantera HELA ansvaret för hästen, inte bara ridningen. Jag vet inte HUR många ridskoletjejer jag har träffat på som tycker att de är fullärda efter 5 år på ridskola - och så kommer de till stallet och vet inte ens det mest elementära tyvärr.

Jag kan garantera att i mitt stall sökes inga medryttare/hästskötare för att jag vill ha s k gratis arbetskraft men jag vill baske mig att de orkar lyfta ändan och åtminstone ta hand om den häst de rider, även om det regnar en dag eller om de känner sig lite förkylda (läs;är lätt snuviga eller liknande). Jag blir själaglad de få gånger man verkligen ser att det har kommit en "riktig" hästtjej till stallet, som verkligen tillbringar timmar i stallet och ser ut att stortrivas! Det värmer i hjärtat

Jag tror ni missförstår mig. Jag menar inte att de ska få plocka russinen ur kakan och bara göra det roliga. Men de ska inte heller tilldelas bara de tråkiga russinen. Visst, mockning ingår, till den hästen man har hand om, inte ett halvdussin till.

 

[Speciella_tina]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

Utan att ha läst alla svar här så tror jag som många här att den "riktiga" hästtjejn är utdöd har själv varit en man klev upp kl 5 på morron och cyklade till ridskolan som låg 4 mil bort hade jour hela dagen/kvällen sista fodringen kl 22 sen var de bara cykla hem.

vilken unge idag skulle göra en sånn sak? man har mockat o sopat å ibland fick man borsta en häst (detta i ett privat stall) då var man salig. Aldrig att man fick rida inte heller fick vi ridbiljetter på ridskolan. Idag klassad det nog som barnarbete/slaveri men man var så nöjd bara man fick vara nära sina kära hästar.

Jag är glad att ungarna har så pass många erbjudande om aktiviteter idag att de inte blir saliga över att kanske få borsta en häst efter att ha mockat och sopat hela stallet. På min ridskola fick vi mysa med hästarna utan att mocka hela stallet först.

idag har jag förmånen att ha 5 egna hästar och tappade min duktiga hästskötare för nått år sedan att hitta en ny är hopplöst trotts att man skriver minimiålder 18 år pga dåliga kommunikationer samt att det är unghästar och hingstar så är det bara typ "småtjejer" av sig inte ont i dom men kan känna att det är mitt ansvar och hur erfarna kan dom vara.

Nä vi fick gå en hård skola med slit å släp men det fostrade oss vi var överlyckliga om man fick klappa å borsta vi hade inte krav på att få tävla rida för tränare osv direkt för minsta lilla.

Så enl. mig finns inte hästjejen längre tyvärr, söker fortfarande med ljus och lyckta den tokiga som vill hjälpa mig med mina hästar inga fodringar krävs bara typ mocka, packa hö och ridning i viss mån beroende på hur erfaren man är. men icket...

Tokiga var ordet. Du letar alltså efter någon som vill komma hem till dig och mocka, packa hö och kanske rida. Himla snällt att inga fodringar krävs! Dessutom ska personen vara över 18, lycka till.

så om det nu är någon som läser detta och känner igen sig...hör av er....till mig är du rätt person så får du mkt frihet hos mig när jag ser att det funkar.

Länge leve hästtjejen!!!

Nä, tack och lov att den "äkta hästtjejen" är utdöd säger jag...

 

[Enya]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

kl

Jag tänkte på just detta för bara några dagar sedan. Har jättesvårt att få medryttare till min häst. Hade en tjej, kunde bara en dag i veckan men hon var trevlig, noga och en BRA medryttare! Men jag flyttade min häst och tyvärr kunde hon inte följa med

Jag har en annan medryttare, som jag haft ett år. Hon är duktig och så, men jag saknar engagemanget. Det är ridning som gäller och sedan tillkommer allt annat som nödvändigt ont. Jag förstår känslan, jag tycker det är tråkigt att mocka men det är något man ju måste. Nu är hästen sjuk och hon vill rida ändå. Hon förstår inte riktigt att jag inte vill belasta min sjuka häst med ridning just nu, utan hon tycker att ridning belastar ju inte mer än promenader med hästen. Jag tycker inte det är rättvist mot hästen däremot. Och även sjuka hästar måste skötas om.

Jag saknar det där att man ser medryttargrejen som ett jobb. Jag skrev i annonsen att jag behöver hjälp och ridning är betalningen. Det är ett jobb helt enkelt och jobbet ska väl skötas?

Ibland känns det som om det är mer krångel med medryttare än utan, och det var ju inte meningen.

Jag skrev minimiålder 18, men jag funderar på att i nästa annons sätta 20 år. Tyvärr fick jag mängder med svar från yngre personer och första frågan var ungefär "kan hon dressyr, får jag tävla", trots att min häst nu är 19 år och travare som gått på bana i sitt liv. Hallå liksom, vill du ha en tävlingshäst så kolla sånna annonser!!

 

[lil-sis]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

*kl

De finns.

Jag hade en bra klick när jag drev ridskolan. De hjälpte till med allt (och sen fick de naturligtvis rida mycket extra utöver sina betalda lektioner!) Vi hade någon form av ömsesidigt utnyttjande även på ridbiten, för de fick rida de svårare ponnyerna. Och vi åkte tom iväg och tävlade (det var en liten ridskola).

90% av de har idag egen häst, så de blev inte bortskrämda

 

[Speciella_tina]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

Ja, men precis. Man ger och tar, du fick hjälp av dem, och de fick rida extra för dig. Att de fick rida de svårare hästarna var säkert en bonus för dem, det är ju dem man lär sig av! Att du tog dig tid att åka och tävla med dem var säkert ytterligare en sak som sporrade dem att göra sitt allra bästa!

 

[pulkaskurk]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

Ja, men precis. Man ger och tar, du fick hjälp av dem, och de fick rida extra för dig. Att de fick rida de svårare hästarna var säkert en bonus för dem, det är ju dem man lär sig av! Att du tog dig tid att åka och tävla med dem var säkert ytterligare en sak som sporrade dem att göra sitt allra bästa!

Dock vill ju ungarna numera ha lön som en höginkomsttagare fast de klarar inte ens av att utföra arbete som en dräng...

Självklart ska det vara ge och ta, men ungarna vill ha betydligt mer än de ger...

 

[Lobelia]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

Och år man tro tråden här så anser vissa att de ska vara tacksamma om de får sopa, mocka och släpa vatten. Det är ju utbildning.

Det finns fler hästar idag så det är lättare för riktiga hästtjejer att hitta något som passar utan att behöva slita i timmar för ett tack och i bästa fall en skrittur. Det är nog bra att dagarna när en del småtjejer blir enormt utnyttjade är över. Jag vet flera som har givande samarbete med sina medryttare/stalltjejer där alla parter är nöjda och där det verkligen är ett givande och tagande.

 

[corzette]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

*kl*

Jag har åxå hästen i ett privatstall i Stockholm. ca 1 km från buss och inte direkt mer från Tunnelbana... Men i vårt stall (e förvisso 3 stallbyggnader) med sammanlagt 30 häst finns inte en enda skötare. När jag stod i samma stall som tonåring var det minst 3 åtminstone som "hängde" i stallarna och var skötare på sin häst = var i stallet varje dag och hjälpte till med allt möjligt och hade sen typ 2 dagar då de helt skötte hästen helt själv.
Anledningen till att det "bara" var 3 st var för att stallägarna inte ville ha så mkt spring i stallet så de var bara de som hade sina fasta hästar som fick vara i stallet, de som inte fick hängde ju på ridskolan.
Det var ju 20 år sen jag va tonåring, men vad jag förstått så är det inte ens "inne" att vara skötare på ridskola längre. Som sagt för 30 år sen slogs man nästan om sina sköthästar, nu är ridskolorna glada om de som ska rida hinner borsta sina hästar innan de rider.

 

[Lavinia]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

Hej!

Precis samma har jag sett.

När jag var yngre och var hästskötare fick jag borsta, leda, smörja och om jag hade tur (!) hjälpa till med fodring och mockning. Vi var mängder med barn och ungdomar som köade för att få sköta vår favorithäst och det fanns system med 1a till 3e skötare, där man hade olika mängd ansvar (1a skötaren ringde man tex om man var sjuk och inte kunde komma någon dag). Vi fick lära oss ansvar och ta hand om våra vänner hästarna. 1a skötaren hade också ansvar för att lära nya skötare på hästen hur man gjorde saker och ting. Vi hade dagböcker där vi antecknade vad vi gjort och hur många skrapor vi ryktat (viktigt viktigt!!). Nån gång om året fick vi rida hade vi tur blev det på sköthästen.

När jag jobbade på ridskola senast satt de flesta hästskötarna i sadelkammaren och snackade skit om varandra (ja alltså om de som ej var där), de kunde sporadiskt tänka sig att borsta på hästen sin skötdag, men inte om de inte fick rida på den minst 1 gång/vecka. Det var riktigt svårt att hitta skötare till hästarna och få hjälp med mockning och fodring gick endast om man kunde lova ridning. Allting kretsade kring ridningen. Inte ens om de fick betalt var det intressant att hjälpa till i stallet och många sa också att "jag ska bli rik och då kommer jag betala någon för att göra allt det tråkiga så jag bara behöver rida, så jag behöver inte lära mig det".

Jag tycker självklart inte att någon ska arbeta gratis på ridskola, eller för den delen för slavlön, men jag tycker inte heller att det är det det handlar om. Idag verkar de flesta bara vara intresserade av ridning, träning och tävling. När jag var ung var vi flera som hellre lät bli att rida än att vi red på hästar vi ansåg mådde dåligt. Och när vi fick rida på nån häst gratis var vi överlyckliga!! Idag tycks det vara en självklarhet att man SKA få rida.

Njae,, jag vet inte jag.. Klart det finns äkta stalltjejer där ute, men dom verkar vara klart färre nu än när jag var ung.

/Lavinia

 

[englie]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

jag har tyvärr ingen egen häst och har svårt att komma in i hästgemenskapen igen...jag skulle älska att bara få mocka och sopa stallgången...Om man har häst så ingår ju inte bara ridningen. När jag var liten var det mer en livsstil att ha häst, idag verkar det mest vara nöje..man gör sin sak(rida) och sen åker man hem..

 

[bigganl]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

Jag vet att man måste lära sig det tråkiga med, men jag kan faktiskt inte se någon anledning till att unga tjejer ska mocka en massa boxar, och sedan vara glada fr att de fick privilegiet att lära sig att mocka. Och jag kan inte se någon anledning till att unge tjejer ska vara skötare på privathästar, och mocka deras boxar och sedan aldrig få göra mer än att borsta hästen som tack. Varför ska det vara nödvändigt att göra en massa skitjobb för att få lära sig mer? Det finns en gräns för hur många boxar man behöver mocka innan man kan det, ändå är det just mockandet många för öva väääldigt mycket på.

Klart man lär sig väldigt mycket av att mocka boxar och sköta om/borsta hästar. Vill man inte lära sig så förstår jag att det verkar meningslöst, men de som vill skaffa sig kunskaper och erfarenheter lär sig mycket av det. Vi är ju olika och alla har inte samma mål.

Jag har inte sagt att "hästtjejerna" ska få välja mellan olika uppgifter, men jag förstår inte varför de bara ska tilldelas de tråkiga. Om jag stöter på dig i stallet och frågar om du kan mocka min box, vad svarar du då?

Jag vet inte vilka uppgifter du menar hör till de tråkiga. Jag gör inte den uppdelningen. Det är uppgifter som är nödvändiga i hästskötsen och hästhållning. Vissa är så klart roligare än andra, men de är alla lika viktiga och måste göras. Om du frågar mig om jag kan mocka din box så säger jag ja om jag har möjlighet. Jag tror att jag får igen det någon dag när jag själv får förhinder. Tjänster och gentjänster.

Jag vet i alla fall att jag själv hade velat ha antingen betalt eller en tjänst en annan gång. Jag gör det inte gratis, varför ska då barnen göra det?

Lärdomar och kunskap som man får av erfarenheter brukar man inte få betalt för. Varför skulle man få det? Hela livet är ett långt lärande (om man är öppen för det). Har man ett stort intresse för just hästar så är det självklart för mig att jag vill vara med i så många olika situationer som möjligt just för att lära mig mera.

Då tycker jag att den ridskolan utnyttjade er. Och jag upprepar frågan: Skulle du göra det som vuxen? Om du betalar för att rida din lektion en gång i veckan, skulle du då lägga en hel dag på att springa runt med nybörjare?

Vi kände oss inte alls utnyttjade. Vi lärde oss mycket om hästarna och hur de fungerar. Som vuxen måste jag planera min tid helt annorlunda än vad jag gjorde som 10-åring. visst kan jag tänka mig hjälpa till och leda på lektioner, men en hel dag räcker inte tiden till nu. Jag hjälper till där jag kan helt enkelt. (men nu är jag inte alls på ridskolan)

Jag tycker att det hör till att göra alla delar, men slita? Vad fick du lära dig genom att springa runt i ridhuset? Andningsteknik? Jag lär i alla fall gärna ut utan att kräva att små barn sliter med min häst.

Jag fick lära mig mycket om hästarnas beteende som jag skrev tidigare. Kamratskapen ökade också mellan både oss ledare och de som satt till häst. Det känns verkligen inte som bortkastad tid. Vissa stallsysslor är mer slitsamma än andra, men så är det ju hela tiden. Jag älskar inte att bära in 1,5 ton hö (när höleverans kommer) nu som vuxen heller, men jag gör det eftersom det är nödvändigt.

När jag var ung var vår ridskola privatägd och ägaren betalade oss när vi hade stallet under helgerna. Två stycken fick skriva upp sig och ha allt ansvar för stallet, hästarna och klubbdelen under helgen. Vi fick lön direkt i handen och det var vitt. Vi fick skriva på utbetalningarna. Oj vad mycket jag lärde mig under alla dessa helger som jag jobbade. Och jag jobbade ofta under min högstadietid. Att ta ansvar inte minst.

 

[bigganl]

Sv: Finns det några "äkta" hästtjejer längre?

Synd att du inte bor nära mig. Här skulle du få pyssla med ungponnyn så mycket du ville.