*knapplån*
(Vissa delar av inlägg lite OT kanske)
Jag är en eller var beror på hur man ser på saken. Har väl en mer yrkesmässig syn på saken nu för tiden. Jag sliter inte ut mig gratis.
Är snart 30, bodde på ridskolan i mellan -och högstadiet, vidare till hästgymnasium, hästskötarexamen, jobbat på ett större travstuteri, haft lite foderhästar, ridit till och ridit in hästar m.m.
Men jag är förbannat trött på att tas för given i stallet, och förväntas att betala för privilegiet att få rida till och uppfostra din bråkiga häst har ett praktexempel på detta i den hästägaren jag red åt senast.
H*n bad mig rida till en av hästarna (ett riktigt kräk under ryttare och ouppfostrad i stallet) det slutar med att jag ser mindre och mindre av hästägaren och denne lägger till sig med vanan att skicka sms av typen: "Tar du resten av stallet när du ändå är ute. Hinner inte." Gjorde det några gånger för att va snäll, men sen togs det tydligen för givet att jag skulle fixa hela stallet varje gång jag va ute (ca 5 ggr/vecka). Och när jag inte gjort det fick jag rejält arga sms för att hela stallet inte va fixat.
Och jag blev fullkomligt idiotförklarad när jag klargjorde att jag visst inte tänkte betala hovslagare och kraftfoder till hästen för att den behövde det när den blev riden. Jag hade inte bett att få rida hästen, h*n bad mig att rida till den på plats i det stall där den stod. Ca 45 min bilväg bort.
Kan tilläggas att jag var den enda med ordningssinne i det stallet. Fick alltid börja första dagen i veckan med att städa och plocka i ordning. Kul att alltid få städa efter ägaren liksom.
Hur som helst för inte skriva en hel roman här, det hela slutade iaf med ett hejdundrande storgräl på telefon, och jag blev ombedd att aldrig mer sätta min fot i stallet. Och jag har fortfarande saker kvar där, har försökt få kontakt med ägaren för att kunna hämta dem, med det passar sig tydligen inte.
Sånt folk blir jag trött på, och tyvärr verkar det finnas gott om såna.
