Diskussionen gäller när tömmen går från gjorden, genom bettringen till handen.
Jag har använt bla lädertöm, skotlina av bra dimension och kvalitet (sådan som används vid segling).
När tömmen passerar genom bettringen blir det en vinkel på tömmen då den passerar bettringen. Då uppstår en friktion mellan bettringen och tömmen. Friktionen ger ett visst motstånd så att tömmen inte löper helt fritt genom bettringen.
Då ryttaren ger handen och ger en eftergift hamnar denna först i den del av tömmen som är mellan handen och bettringen och tömmen bildar, pga tyngdlagen, en båge mot marken.
Därefter kommer, om eftergiften är tillräcklig, eftergiften till den del av tömmen som är mellan bettet och gjorden (som motsvarar tygeln). Först då blir det en eftergift som kan påverka hästen.
Jag har lånat en bild från "
http://korsning.ifokus.se" som bakgrund till denna text.