Ja precis. Det är det jag är lite orolig över.
Kanske
@Red_Chili eller
@Migo vill berätta lite om hur de räknar ut rätt kvot, och hur noga de är?
Enkelt. Jag räknar inte ett dugg.
Jag ger kött, ca 5% lever och så mycket kalcium som behövs för att bajset ska bli bra. Jag använder oftast bara ögonmåttet både vad gäller mängden mat och proportionerna. Jag ger så mycket kött som möjligt från svenska, gräsbetande djur (helst vilt eller ekologiskt) och varierar mellan olika djurslag och olika sorters kött. Min grundtanke är ungefär "Hur ser ett typiskt bytesdjur ut?" och sedan försöker jag likna maten vid det när det gäller proportionerna. Jag ger alltså inte bara lungor (som är ganska näringsfattigt) men absolut inte bara "finkött" utan varierar.
I höstas kom jag över massor av renkött, slams som blivit över vid slakt. Sedan dess består min hundmat till grunden av renkött och lite då och då ger jag annat i form av kycklingvingar, grisknorrar, "finkött" som jag köpt i butik när det varit extremt lågt pris, köttkross av olika slag från Emmzo/Mush/Pure Natural och såklart lever i lämplig mängd. Till det blandar jag sedan i benmjöl och ibland lite äggskal.
Hade jag gett torrfoder, där allt innehåll förstörs och näringen främst verkar komma från vitamintillsatserna, då hade jag brytt mig om vad som stod på foderpåsen i form av näringsinnehåll och velat att det stämt överens med innehållet. Så länge det är råa produkter, animaliska produkter som hunden lätt kan ta upp näringen från.. Jag skiter i det mesta utan går på hur hunden ser ut att må. Det är så mycket lättare att reglera och anpassa kosten när man råfodrar att jag inte heller är speciellt orolig för vad som händer om hunden visar tecken på att något kanske är lite fel, det är bara att rätta till då och så är allt fint. Det läskiga med torrfoder tycker jag är att eventuella näringsbrister m.m. inte visar sig förrän det gått väldigt långt. Ett exempel är att mina tikar har ökat kalicumbehov vid löp. När de äter rått kött osv märks det direkt eftersom avföringen blir lite lösare vid löp om jag inte ökar mängden kalicum. När de ätit torrfoder så har det sett likadant ut hela tiden. Jag är säker på att de inte plötsligt fått ändrat kalciumbehov pga den råa kosten, jag tror snarare att torrfodret maskerar och döljer många problem.
Nu ger ju inte jag något färdigt foder alls, men om jag skulle ge det, då hade jag utan tvekan valt att ge färskfoder och jag hade struntat i vad det stod för näringsvärden på förpackningarna. Det jag hela tiden brytt mig om när det gäller färdiga foder är innehållsförteckningen. För ärligt talat, det spelar ingen roll om fodret innehåller 15 eller 20% fett om hunden bara kan ta upp 10% av det. Som ett exempel då. I flera färdiga foder så blandas det i tex proteinrika vegetabilier för att siffrorna ska se fina ut, men hundar tar upp vegetabilisk näring mycket, mycket sämre än näring från animalier. Att stirra sig blind på siffror är nog inte bra någonsin.
Sedan, hur många bryr sig om att räkna noga på maten till sig själv? Hur många struntar i det och tänker istället något i stil med "äter jag lite av varje, varierar maten och äter det jag tror är bra så blir det nog bra"? Varför skulle det vara svårare till hundar, när man väl satt sig in lite i hur de tar upp näring från olika typer av råvaror och vilka symptom eventuella brister ger?
Sunt bondförnuft gäller för både oss och hunden. 
