var förekommer det gnället och fenomenet?
Vi ska nämligen ta hem vår 3,5åring på heltid from mitten av april då jag går hem på föräldraledighet med nytt barn. Vi kommer inte nyttja "15-timmars" heller, det känns mer krångligt för oss att göra det än till någon nytta. (vi måste förstås engagera oss lite mer själva i det sociala umgänget för sonen istället; via öppen förskola och andra aktiviteter).
Eftersom jag jobbar på en kommun så har jag nära kontakt med bland annat några personer som jobbar inom vår förskoleverksamhet. Någon lunch så pratade jag lite med två stycken om förestående bebis och att vår son ska vara hemma när vi är hemma med nummer 2. Och de två (en administratör och en chef) var båda väldigt positiva till det. "Bra! han har större behov av sina föräldrar än att vara på förskolan!" var deras åsikt. Nu kan det ju vara så att de är personer som helt enkelt är "taktfulla" och inte säger exakt vad de tycker till alla omkring sig, men om de tyckte vårt val var tokigt/dumt så borde de ju inte ha kommenterat det alls tänker jag. ....
(Eller också tycker de jag/vi är så fantastiska föräldrar så att just VÅRT barn får det mycket bättre hemma än på förskolan! hahahaha *OBS! ironi*
)
Jag har inte sett några större diskussioner om att det är "dumt" att låta barnen vara hemma istället för inom barnomsorg... De enda jag hör tala om det är föräldrar som absolut VILL ha barnen där till exempel även när de får bebis igen. De brukar påtala (för mig och andra) hur viktigt det är för deras barn att få gå kvar i den pedagogiska verksamheten. För mig är det helt okej det val de gör, jag lägger mig inte i det och tror säkert att det har sina fördelar för många barn. (Men
ibland kan jag inte låta bli att tycka det är liiiite konstigt ... om det handlar om små barn kring 1-2 år eller så eller om det handlar om föräldrar som helst vill ha dem på förskolan så mycket som möjligt även om de själva är (föräldra)lediga.)