Får jag skicka farmor till månen???

Sv: Får jag skicka farmor till månen???

Jag har också en skit tråkig svärmor. Min snor våran pant, möblerar om hemma hos oss när vi inte är hemma och ´flyttar runt saker i köksskåpen så man inte hittar ett piss. Bara för hon tycker det är bättre på hennes vis. JAG BLIR GALEN SNART!! Sen när hon ska göra något med barnen tar hon bara med sig två av dom och lämnar den tredje hemma. :( Han är 6 år och fattar ju inte varför han inte får följa med.

Men säg ifrån!! Hon får ta med alla barnen eller ingen.Eller en och en i lottad turordning.
Angående ert hem så får du säga att det räcker nu!!! varför ska öht greja i ert hem???
 
Sv: Får jag skicka farmor till månen???

*kl*

Nu har jag läst igenom tråden lite grann. Från början alltså. Blev lite sorgsen av det då jag minns hur dåligt jag mådde när jag började skriva denna tråden. Jag har dessutom läst stollans beskrivningar av honom några gånger och de stämmer så bra. Mina ögon är mer öppna nu och jag har distaniserat mig lite till honom, jag kan faktiskt ställa krav nu, och säga emot. Några gånger ar han blivit sur, men numer verka det som om han istället för att trotsigt gå emot mig och göra saker om han itne vet något om, så kommer han till mig och frågar om han kan göra si eller så med Elin. Det är ett stort framsteg för honom, och det gör ju också att han ju inte har samma makt över mig som tidigare. Det är skönt att kunna säga emot honom nu när saker inte är ok, även om jag blir så nervös att jag skakar som ett asplöv, får ont i magen osv. Trodde ett tag att jag fått magkatarr, men magen mår lite bättre nu. Tidigare så fick jag ont i magen inför varje gång jag skulel träffa honom, jag skakade och var vääldigt nervös. Antalet toabesök ökade också enormt de dagarna jag skulle lämna Elin, och om han var sen när han skulle lämna henne så var jag i upplösningstillstånd. Skönt att det itne är så illa nu!!!

Jag minns min tråd där jag berättade att jag var gravid, i stort sätt tjatade alla om hur jobbigt det är med tre barn och vara ensamstående. Då visste itne jag hur det skulle bli, men nu när jag har varit trebarnsmamma och ensamstående sådan i snart 5 månader så måste jag säga ; det går ju bra!! Visst, skitjobbigt ibland, men ändå itne så svårt som jag fick intrycket av att det skulle vara! Jag tror också att den här kursen jag går har hjälpt mig mycket. Inget av det som sägs på kursen är nytt för mig alls, däremot har jag itne haft samma stöd tidigare och det är nog DET som har rjgot att det går bra för mig.

TACK för alla svar i tråden, alla olika åsikter om allt och lite till.:bow: :bow: :bow:

Såg i början av tråden att flera skrev att det är MIN version som diskuterades, att det var svårt att ge råd kanske utan att höra hans version. Men jag lovar, jag är ärlig och uppriktig i mina trådar, skriver mest hur jag känner, uppfattar och förstår saker, men jag försöker alltid förstå andra, i det här fallet Elins pappa. Självklart skulle han uppfatta allt som helt annorlunda. Enligt honom ( i alal fall för några månader sedan, vet itne hur han tycker nu) så är det ju JAG som har svikit honom genom att ens fundera p åatt itne skriva på om gemensam vårdnad.

Jag däremot anser att han har svikit mig, och jag vet att trots att jag har lätt att förlåta och gå vidare, så tr det megalång tid för mig att ens börja att förlåta honom lite.

Kärlek är svårt när man älskar någon som inte är bra för en. Det är svårt att ta sig ur ett sånt förhållande och jag sörjer ibland de fina stunderna som fanns hos oss då hc då. Men jag tror egentligen att hur frestad jag än blir av att bli tillsammans igen, så är det något som aldrig kommer ske! För han kommer aldrig att kunna matcha mina krav......


Har mer funderingar men jag måste sluta då jag sitter och somnar här framför dumburken.....:o
 
Sv: Får jag skicka farmor till månen???

Det verkar som om jag elelr Elins pappa har missförstått nåt här..... Jag trodde att han hade Elin för att umgås med henne, att det var hans umgänge, men så är det just de dagarna jag jobbar för att det passar ju bra så. Men nej, han är bara barnvakt då jag jobbar, för tex röda dagar då jag inte jobbar, ska han itne ha Elin.... Skrev ett sms i går att jag blev en kvart sen men då undrade han vad jag var sen till och så fick jag till slut ett sms om att jag inte behövde länna Elin till honom i går. Nehepp...slipp då.

Jag som har oroat mig för hur det blir på torsdagar nu då kursen slutar i morgon.... Jag ska då ta för givet att jag itne ska lämna henne för han blir lika förvånad varje gång han ska ha henne på röda dagar och så.....

I dag sa han att hon varit väldigt skrikig, men då sa jag att hon är mammig, det är åldern till viss del sa jag. Så är det ju och värre kommer det nog att bli. Han trodde dock att det var tänder på gång. Skulle visserligen inte förvåna mig om hon fick tänder nu, blir 5 månader den 5 maj så omöjligt är det ju inte, dock borde hon vara skrikig här med och det är hon inte:D

Skönt är det att det funkar bra med att han har henne och så nu, bättre än så här blir det nog inte tyvärr, men det duger.
 
Sv: Får jag skicka farmor till månen???

Jag tycker att du ska berätta JUST DET för pappan!
Att det faktiskt är så att tiden han har Elin är då han ska umgås med henne och skapa en relation med sin dotter.
Att du "passar på" att jobba på de tider då han har henne har liksom inte med saken att göra. Dvs, oavsett om du sitter på soffan och käkar praliner eller sliter som ett djur på ett jobb, så ska detta inte spela någon roll för hans umgänge med dottern!
 
Sv: Får jag skicka farmor till månen???

Jag kommer inte att säga till honom. Jag vet att det inte är lönt. Visst kommer han kanske att skärpa sig några veckor, men så orkar han itne mer och så blir det skit av det. Vill han itne ha henne på sina dagar så slipper han, utan att jag ens frågar om varför han itne ska ha henne. Jag tänker inte kämpa mig blå för att de ska få en bra relation, för jag vet att det kommer aldrig att funka så.

Ska jag låta smällen komma nu, när hon ändå itne "bryr" sig på samma sätt elelr ska jag kämpa för att deras relation ska funka och så kommer smällen när hon är runt två tre år istället....."pappa vill inte ha mig", kan tänka mig att det kommer inträffa oavsett hur mycket jag förhindrar det, så frågan är om det bästa för henne inte vore att låte det vara så här från början istället för att jag ska slåss för något som han inte vill i alal fall.

En annan baktanke jag har är faktiskt att om han gör just som han gör nu och jag inte kämpar för att han och Elin ska få en bra relation osv så kommer han itne att kunna kräva varannan vecka när hon är 1 år som jag misstänker han kommer göra. Jag tänker inte underlätta för honom att få igenom nåt som itne är bra för Elin. Kan han itne ens blanda maten rätt under de 4 timmarna han har henne så tror jag itne han är kapabel att ta hand om henne en vecka....
 
Sv: Får jag skicka farmor till månen???

Jag gillar de här senaste inläggen, Enya!

Det är ju väldigt tydligt att du har kommit igen hur mycket som helst efter allt det jobbiga då lilla Elin var alldeles ny.

När det gäller relationen mellan Elin och henne pappa tycker jag att du gör alldeles rätt när du tänker att det är pappans sak. Vill han vara pappa, får han ta det arbete detta innebär. Det finns inget du kan göra om han inte vill, så tror jag.

Och jag blir nästan euforisk när du skriver att han inte kan matcha dina krav som pojkvän/man!

Det har varit spännande att skriva med dig i den här tråden, tycker jag. Jag har tänkt en massa saker jag inte skulle ha tänkt på ordentligt annars.
 
Sv: Får jag skicka farmor till månen???

Jag gillar de här senaste inläggen, Enya!

Det är ju väldigt tydligt att du har kommit igen hur mycket som helst efter allt det jobbiga då lilla Elin var alldeles ny.

När det gäller relationen mellan Elin och henne pappa tycker jag att du gör alldeles rätt när du tänker att det är pappans sak. Vill han vara pappa, får han ta det arbete detta innebär. Det finns inget du kan göra om han inte vill, så tror jag.

Och jag blir nästan euforisk när du skriver att han inte kan matcha dina krav som pojkvän/man!

Det har varit spännande att skriva med dig i den här tråden, tycker jag. Jag har tänkt en massa saker jag inte skulle ha tänkt på ordentligt annars.
Nu känns det bra att vara mamma och jag kan fräsa ifrån på ett helt annat sätt. Visst är det fortfarande svårt att säga ifrån, men det blir bättre och bättre. Jag är en person som nog inte så lätt säger till andra människor om saker som jag inte tycker ok elelr om någon gör mig illa, kommer nog alltid vara sån till viss del, men jag hoppas och tror att jag blir lite mer "tuff".

Jag känner mig säker i mammarollen och i vad som är bäst för Elin och pojkarna. Ibland kan jag tänka att HUR kunde jag gå med på det elelr det.... men då hade jag det tufft kände jag.

I dag stannade han och hans skjuts på kaffe och jag märkte att när Elins pappa sa något på skämt men ändå lite elakt så svarade jag igen på samma dräpande sätt:angel: Vilket han nog inte var beredd på. Om det skulle vara en tävling oss emelllan om vem som kan svara i gen på elakaste sättet så vinner jag. Antagligen för att jag samtidigt som jag tycker om honom ändå känner mig överlägsen; jag är smartare, jag är vänligare och jag värderar vänner och familj högre än vad han gör - han förlorar själv på sitt sätt. Och egentligen är jag ju inte ens elak utan bara ärlig. Jag säger aldrig något för att såra, men det känns bra att svara igen på ett, för honom, brutalt ärligt sätt, för han förtjänar inte att bli inlindad i bomull.

Det har varit väldigt intressant att få dina synpunkter om allt det här som hänt sedan Elin föddes! Jag har aldrig känt mig dömd av dig och jag tror just den känslan är viktig när man ska försöka förmedla något till någon. Det är nog lättare att resa sig om man kan få en hjälpande hand :)

Till på köpet har jag lärt mig massor om hur andra människor fungerar. Och om hur jag fungerar.

En sak till..... Jag har nog världens underbaraste barn!!! Eric har blivit så STOR och mogen på flera punkter och jag känenr att det är lättare att resonera med honom nu. Isaac ser mindre och mindre ut som en bebis i ansiktet och kroppen och börjar förstå mer han också. Och Elin är ERics favorit här:D Elin vänder sig från mage till rygg och från rygg till mage, äter allt som bjuds...ja utom broccoligpuré men DET förstår jag! Hon är glad som en sol nästan alltid. Visst kan jag vara arg på barnen och känna att allt är skit, mn det händer inte så ofta mer!

Sedan har jag börjat fundera på om Eric har någon talang för att rita, för hans bilder tycker jag är lite avancerade. Visserligen tycker ALLA föräldrar att deras brn är bra på just det elelr det och så är barnet lika bra som alla andra barn.:angel: Men vad JAG har sett av femåringars bilder på dagis så uppfattar jag det som om Erics faktiskt är lite bättre än genomsnittet.

Jag bara måste!

x1pN1mp8dKYgTHb0diaRotuWJL0PNiM57LNchP_OQMGTAxl4pXcmtxCcMwl2dDcTOQuNUbpsTJIJf_W5u48H2QsPFIpcHDAd4hrh1eXsKIuUs-6tvEIG3PpdQ


x1pN1mp8dKYgTHb0diaRotuWMhQSXV7Hnv4RJYYIxOlCEVtLrnfBb5SohMG-tueRkmQWtQ44yL5z4yXP2Ix01li4MXlRYSU7qJCMLxgkrJrYUsN_2Iwu5KX8Q


x1pN1mp8dKYgTHb0diaRotuWAR1MMB4ooIzFSLcCoARQySEG0cR5_PXdt2xFOt53g0R_1eNZWMzw93ZrPgqtNEmz20mcc1BjFFmiA4465W1bTUccPW2vhPEQQ


http://byfiles.storage.msn.com/x1pN1mp8dKYgTHb0diaRotuWPZYaXZTntuSk2wmvChVH-1K5WtjtdUrW0fG_TcgPKGISDkhID3KzumPSHlW7T_dCLuZVjRB_bGBZZr4n9paaVSv0nKCXdQZTw

http://byfiles.storage.msn.com/x1pN1mp8dKYgTHb0diaRotuWMBgHMnEYButAy5eQduZobjDB_B63tc1PiDpktiEa5srYf_DaJzoZS9wM83Px3wAdZQEeGxpyMUqgl_ylfhelw7kTzRDfTwc3g

http://byfiles.storage.msn.com/x1pN1mp8dKYgTHb0diaRotuWK0YvjnOzl7T9q8hhd0RWOR6ARX9i5GHQryhINPIvlZ2hK7pD7A8l0duChQZtzBJFrx60M73QfCzltWTyLc8lp9YmNsf_H-6Ug

http://byfiles.storage.msn.com/x1pN1mp8dKYgTHb0diaRotuWB8EqBN_ruqLbIYWhd9v5IvmvaItAS6zYALyjZgV7ovp9y2Q132roBdhzjGFGPxOvWDD58HrUtP0phVTy767DQ83oAGjYXtYwQ

http://byfiles.storage.msn.com/x1pN1mp8dKYgTHb0diaRotuWD9cYWH0D8eg4VS8Zocfh-h8LTuU4xYDhc2qY7HXfPmTL8hjNg2iYzszSvnBxzBdL7qLSGE6V1GipNdDFfvoLjK5uf7JI5Mkyw

http://byfiles.storage.msn.com/x1pN1mp8dKYgTHb0diaRotuWDDM_98xddads0rs02QkWJC_qYztiX_p8oWTxMGqFkRiDzTEjC1hemJBUBxgCP77tJXNRYHODVSnBX1T81wTwQRlZKnwfWqOew

http://byfiles.storage.msn.com/x1pN1mp8dKYgTHb0diaRotuWP0IlVwITjLC8EqJHpd0R_bcXaEtgCXn0nCo69IH5rfFzqopvg26D1KZC_y3nTuAVqM8U2lugMHFT9nsEIMuBY5XHywbNX-4dg

Jag vet fortfarande inte hur man döper om länkar så detta får duga:D

VEm är vem av grabbarna?:angel:
 
Sv: Får jag skicka farmor till månen???

Dina barn är jättefina!!!!

:bump:

Jag tror visst det kan vara så att Eric har en viss talang för att rita, varfö skulle han inte kunna ha det?

:love:
 
Sv: Får jag skicka farmor till månen???

Vilka söta barn du har!

Nu känns det bra att vara mamma och jag kan fräsa ifrån på ett helt annat sätt. Visst är det fortfarande svårt att säga ifrån, men det blir bättre och bättre. Jag är en person som nog inte så lätt säger till andra människor om saker som jag inte tycker ok elelr om någon gör mig illa, kommer nog alltid vara sån till viss del, men jag hoppas och tror att jag blir lite mer "tuff".

Vet du vad jag har tänkt på? Du är bra på att fräsa ifrån här, när du tycker att någon går för långt. Kanske finns det någon "nyckel" där som du kan använda när det gäller att säga ifrån IRL och mot män också? Jag menar alltså en nyckel till själva kapaciteten att säga ifrån. Men jag tror dig verkligen när du säger att du blivit bättre på det mot Elins pappa.

Det har varit väldigt intressant att få dina synpunkter om allt det här som hänt sedan Elin föddes! Jag har aldrig känt mig dömd av dig och jag tror just den känslan är viktig när man ska försöka förmedla något till någon. Det är nog lättare att resa sig om man kan få en hjälpande hand :)

Åh, Enya, jag får nästan tårar i ögonen. :love:

Den här tråden dör nog nu och ska nog dö nu, för nu är ju ditt liv ett helt annat än då du startade tråden.
 
Sv: Får jag skicka farmor till månen???

Först nu har jag öppnat tråden,läst från början till slut..
spännande var ordet!
O wow..vilken förändring enya!
Hoppas allt kommer fortsätta bli bättre för dej!
 
Sv: Får jag skicka farmor till månen???

Jag orkade inte läsa allt, blev bara så matt och ARG!!!!
När bebisarna är små är infektionsrisken väldigt stor, varför det inte är bra att flänga omkring för mycket med dom, vare sig det är mor eller far som gör det. Använd det som argument för att ha henne hemma.

han var ju rädd att du skulle ta henne ifrån dig, du kanske kan fråga honom vad det är som ger honom rätt till att göra likadant, fast mot dig????

Jag blir bara så matt... vad är det för fel på en del????

Jag tycker du ska ta ledigt från jobbet och be dina föräldrar eller vänner om hjälp, som nyförlöst kan man ju ha svårt att sätta ner foten ibland. Men du måste också inse att du måste säga ifrån. DU är mamma, det är DITT barn och DU vet bäst!!!
 
Sv: Får jag skicka farmor till månen???

Tips kolla datum på tråden... det har hänt en hel del sen denna tråd skrevs. bl a så har Enya ensam vårdnad om Elin nu.

Javan
 
Sv: Får jag skicka farmor till månen???

Jag orkade inte läsa allt, blev bara så matt och ARG!!!!
När bebisarna är små är infektionsrisken väldigt stor, varför det inte är bra att flänga omkring för mycket med dom, vare sig det är mor eller far som gör det. Använd det som argument för att ha henne hemma.

han var ju rädd att du skulle ta henne ifrån dig, du kanske kan fråga honom vad det är som ger honom rätt till att göra likadant, fast mot dig????

Jag blir bara så matt... vad är det för fel på en del????

Jag tycker du ska ta ledigt från jobbet och be dina föräldrar eller vänner om hjälp, som nyförlöst kan man ju ha svårt att sätta ner foten ibland. Men du måste också inse att du måste säga ifrån. DU är mamma, det är DITT barn och DU vet bäst!!!
:rofl:

Förlåt, ska inte skratta egentligen. Men det är svårt att låta bli alltså!

Vill du ha en uppdatering? :)

Elin är nu 1,5 år gammal och som javan säger har jag ensam vårdnad om henne. Jag fick nog i november förra året och sa att antingen skriver han under papperna eller så tar jag det genom rätten och att jag skulle få vårdnaden om henne också då han inte var intresserad och vägrade skriva under dagisblanketten. Han skrev under ( fast jag tror inte att han är till 100 % medveten om vad det egentligen betyder).
Sedan den 3 juni 2007 har Elin träffat sin pappa kortare stunder ( några timmar) hemma hos mig endast 6 gånger ( kalaset den 1 dec., 7 dec.,22 dec., 13 jan., 18 jan.,22 mars). Under besöken här har han visat litet intresse för sin dotter och för henne är han en främling. Hon vet inte att det är pappa och det är inget jag tänker "lära" henne så länge umgänget inte blir bättre än så här. När hon blir äldre och förstår mer så lär hon få lära sig det, men nu är hon lyckligt omedveten om att den galenpanna som besökt oss några gånger är hennes PAPPA.

Pappan till henne skryter om henne på sitt jobb ( även om han inte träffar henne och inte känner henne....), men han har också sagt på jobbet att han inte kan träffa henne så ofta då han har 3 andra barn, pojkar, som bor hos hans mor eftersom de inte kan bo hos sin mamma, så han måste ju träffa dem och ta hand om dem också....... Jag undrar om hans mamma vet att hon har tre barnbarn boende hos sig:angel: Jag har kollat upp honom, han har ett registret barn på skattemyndigheten och det är min dotter.;)

Kontakten med farmor är också dålig. Hon träffade henne förra söndagen och gången innan det var det den 22 december förra året. Jag har fått höra en del tjat om att jag ska åka i väg med Elin till henne men har också meddelat att det kostar lika mycket för mig som för henne att åka i väg samt att jag har ett ganska fullt upp liv också. Att dela på besöken känns mest rättvist, men det har ju också lett till att de inte träffas så ofta. Nu när hon var här ( första gången sedan tösen föddes) så sa hon några gånger att hon ville att Elin skulle vara hos henne under någon helg och så. Jag sa inget, för jag hade ingen lust att diskutera det. Och jag tänker så klart inte lämna ut mitt barn till en kvinna som för Elin är okänd. Hon har dessutom aldrig sovit borta från mig.

Jag har frågat pappan varför han skulle ta henne ifrån mig, men jag har inte fått några svar.
Som en hel del här förutsåg så var mitt barn bara en "statuspryl" eller en tillfällig leksak som han roade sig med en tid och sedan tappade han intresset. Vilket jag tycker är tur då han är en dålig pappa, han har gjort några misstag, som jag absolut inte tänker blunda för. Med andra ord är det jätteskönt att han inte är intresserad för då vet jag i alla fall att hon blir väl omhändertagen. :love:

i övrigt går hon på dagis och har nu senaste tiden börjat prata jättemycket riktiga ord. Det låter så underbart härligt när hon säger Hej Då ( de daå), hon är även så otroligt artig och säger tack så fort hon får något. i dag satt hon i mitt knä när jag åt en kaka och pekade på den och sa tack!:D Hon fick den, hon var så gullig! :angel:

Hon är jättesöt, lite kort och så, men det är inget konstigt då vi är korta, hon har axellångt blont/mörkblont hår och är lik mig!:D
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 543
Senast: Anonymisten
·
Övr. Barn Det kommer ett barn till mig och rider rätt ofta och har gjort så i drygt ett år. Barnet är 12 år och har det rätt jobbigt med en...
Svar
14
· Visningar
1 661
Senast: Ninnurur
·
Övr. Barn Vi har 2 barn. Ett på 10 och ett på 7. Det yngre barnet är till vissa delar extremt olik sitt äldre syskon och saker som fungerat med...
Svar
16
· Visningar
1 139
Katthälsa Hej, I förra veckan hittade vi vår fina hankatt Sigge påkörd i skogen. Då hade han legat och tryckt i 6 dagar. Vi åkte direkt till...
2 3
Svar
42
· Visningar
3 175

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp