Fånge i mitt hem

[Tamara]

Så. Under hemligt nick. Kris.

Nyutskriven från sjukhuset och redan på botten igen.

Jag sitter fast. Det är svårt för mig att skriva, inte bara för att jag skäms över att det gått såhär långt, utan eftersom allting gungar. Jag har ryckningar och besynnerliga elstötsliknande impulser i huvudet och händerna och har svårt att fokusera med blicken.

Anledningen till att jag sitter såhär, som ett skakande, darrande kolli, är inte någon tyrannisk man. Jag är fast och fånge i mitt eget hem på grund av mina egna tankar. Tankar som hindrar mig från att gå ut genom dörren och köpa min medicin. Medicinen som jag behöver för att få världen att sluta snurra.

Det är inte i första hand den uteblivna effekten som håller mig inlåst, det är utsättningssymtomen.

Snälla någon, resonera med mig. Hjälp mig. Det finns förstås mer jag borde berätta, men jag kan inte samla mig till det och är redan slut efter att ha författat denna snurriga trådstart.

 

[lil-sis]

Sv: Fånge i mitt hem

Beställ medicinen på nätet och få den i brevlådan så du iaf slipper utsättningsproblemen?

 

[MissFideli]

Sv: Fånge i mitt hem

Precis! Bästa sättet.

 

[Tamara]

Sv: Fånge i mitt hem

Ni har förstås rätt båda två. Det känns bara så meningslöst. Innan jag åkte in akut hade jag inte tagit min medicin på tre dagar(eftersom jag inte klarat att ta mig iväg till apoteket) och tog en överdos lugnande- och sömntabletter för att slippa vara vaken. Jag som laltid varit otroligt restriktiv med allt vad mediciner heter - otroligt. De sömntabletter jag haft utskrivna har jag inte ens vågat använda mig av till vardags.

Nu har jag varit hemma i tre dagar och redan halkat in i samma snurr igen. Medicinen jag inte hade hemma före inläggningen har förstås inte trollats fram medan jag låg på sjukhus och nu sitter jag här igen. Värdelös känner jag mi som inte klarar ens de enklaste ting ochjag skäms som en hund över alla de lugnande tabletter jag stoppat i mig för att slippa vara vaken. Nu är skåpen tömda och jag har vaknat på nytt.

De dagar det kommer ta innan jag får hem medicinen per post känns alltför långa.

 

[athena_arabians]

Sv: Fånge i mitt hem

Kan du säga i vilket område du bor, det kanske finns någon Bukare som kan hjälpa till?

 

[ullo]

Sv: Fånge i mitt hem

Eller kan du ge en fullmakt till en granne/kompis/släkting och be denne hämta?
Blanketter hos ehälsomyndigheten

 

[Tamara]

Sv: Fånge i mitt hem

Jag bor längst söderut i landet.

Tanken på att en främling skulle hjälpa mig får mig att vilja ta mig i kragen och bege mig iväg till apoteket trots allt. Jag är inte rörelsehindrad ohc promenaden till närmaste apotek tar nog inte mer än femton-tjugo minuter. Det är bara det att jag skäms så över mig själv. Jag känner mig så otroligt tjock och äcklig att jag helst inte vill visa mig ute. Mitt ansikte är svullet av alla mediciner och det känns som att jag kisar fram genom fettlagren när jag tittar ut ur det fängelse som är min kropp.

 

[Tamara]

Sv: Fånge i mitt hem

Eller kan du ge en fullmakt till en granne/kompis/släkting och be denne hämta?
Blanketter hos ehälsomyndigheten

Det är vad jag borde göra, men jag har inte lyckats berätta för någon att jag är hemma igen. Jag vet inte riktigt varför, men kanske för att få göra mig själv illa ifred. När jag åkte in akut för ett par veckor sedan hade jag inte heller lyckats be någon om hjälp och nu sitter jag här igen. Mitt omdöme är grumlat av alla mediciner och jag vet inte riktigt vad jag sysslar m,ed. Jag som brukar vara ett under av kontroll. Jag skäms så över mig själv.

 

[athena_arabians]

Sv: Fånge i mitt hem

Fast ibland behöver man hjälp. Kan du klara det själv är det jättebra men var inte rädd för att ta emot hjälp heller så du kan må bättre.

 

[athena_arabians]

Sv: Fånge i mitt hem

Finns inget att skämmas över, är man sjuk så är man.

 

[tanten]

Sv: Fånge i mitt hem

OK du finns i sydligaste delen av landet.

Sådär kan du inte ha det! Finns det några skåne-bukare som kan ta sig an det?

Själv har jag 7-8 timmars resa till södra skåne så det hinner jag inte och har inte råd.

Nog finns det nära hjälp??

 

[Tamara]

Sv: Fånge i mitt hem

+A_A

Fast nog tusan måste jag kunna ta mig ut genom dörren och iväg till ett apotek, inte sant? Om jag kör igånfg peppig musik och gömmer mig bakom lite smink, så kanxke?

 

[Mixoman]

Sv: Fånge i mitt hem

+A_A

Fast nog tusan måste jag kunna ta mig ut genom dörren och iväg till ett apotek, inte sant? Om jag kör igånfg peppig musik och gömmer mig bakom lite smink, så kanxke?

Det låter som en helt överkomlig uppgift. Vad är det du är rädd ska hända på väg dit eller hem?

 

[MM]

Sv: Fånge i mitt hem

Kan du inte specificera dig lite mer var du bor. Skåne, Halland, Blekinge? Norra/södra/västra/östra delen?

Kan jag så hjälper jag dig gärna. Jag vet exakt hur du har det och vet hur viktigt det är att få hjälp när man inte kan ta sig fram själv.

Kram!

 

[Tamara]

Sv: Fånge i mitt hem

Jamen, eller hur? Jag är inte rädd för något särskilt men mycket yr, illamående och skakig. Dessutom kraftigt äcklad av mig själv och rädd att inga av mina kläder kommer gå på mig. Och så övermannas jag ständigt av hopplöshetstankar. Fast nu är ju alla överdoseeringsbara mediciner slut$ så nu kan jag inte ens söva nr mig själv mer.

Jag vet ju att skaket, yrseln och darret bara kommer bli värre i åtminstone fyra-fem dagar till innan kroppen börjar vänja sig vid att vara utan medicin och så länge kan jag inte vänta utan sömnmediciner och lugnande. Alltså MÅSTE jag ut. INget snack.

 

[Tamara]

Sv: Fånge i mitt hem

Jag har allt att vinna på att komma ut och iväg. Verkligen.

 

[Tamara]

Sv: Fånge i mitt hem

Tack, det är jätterart av dig. Tror nog inte riktigt att jag klarar att ta emot sån hjälp, ändå. för tusan, jag måste ju kunna ta mig tiltl apoteket, för bövelen! Att jag fallit såhär djupt så snabbt känns obegripligt.

 

[Mixoman]

Sv: Fånge i mitt hem

Låter som kraftig abstinens.

 

[tanten]

Sv: Fånge i mitt hem

Ja, du b-o-r-d-e kunna ta dig till apoteket.

Men nu gör du inte det, och det finns folk som vill hjälpa dig.

PMa tex matmissbrukaren och så kanske hon eller någon som bor närmare kan rycka ut.

Det är sånt här buke är bra på - det vet du.

Kram
/tanten

 

[ullo]

Sv: Fånge i mitt hem

Ta på dig mjukisbyxor och hoodie och så nån slags jävla jacka ovanpå det. Huvan upp.
Strumpor och skor, hittar du inga strumpor så hopp i skorna direkt.

Inget smink, sånt är jobbigt och tar tid, är man sjuk kan det gott synas faktiskt.

Bara trampa iväg nu. Fort! Innan du hinner tänka för mycket.

Och ID-kort och en hundring!
Måste med, apotekspersonal gillar ID-kort och betalningar mycket mer än smink.