S
Saima
I morse när jag körde in om stallet innan jag skulle till skolan fick jag se just detta i stallet. Stallägaren höll på att ta ut hästarna och min 1,5 åring togs ut sist som vanligt. Inget konstigt med det.
Däremot så står kvinnan 1-1,5 meter framför min häst och rycker med kraftiga tag i grimskaftet. Vid varje ryck så spjärnar min häst emot med huvudet och nacken. De står precis i grindhållet, stallägaren håller "grindsnörena" med andra handen. Jag antar att min häst inte vill gå in i hagen, hon tycker det är lite obehagligt när alla lermodd frusit och blivit ojämn. När stallägaren ser att jag kör in på gårdsplanen så slutar hon, ger efter på grimskaftet och tar ett steg åt sidan. Min häst går in i hagen.
När jag hoppat av bilen så säger hon "Gud var min häst var svår att ta ut idag, hon vill ju inte gå in i hagen." Jag svarar att det blir inte bättre av att du rycker henne i huvudet. "Nä, men vad ska jag göra!? Vi har stått där i 15 minuter!" får jag till svar. Jag kontrar med att jag försöker lära henne att när jag viftar/svänger med grimskaftet mot bakdelen så betyder det gå fram. "Jag har provat det också, men det funkar inte!" svarar hon då. Jag sa inte så mycket mer. Det kändes inte så lönt just då. Dessutom hade jag en tid att passa. Stallägaren gick in.
Jag känner inte att det är ok att min häst/mina hästar behandlas så här. Jag blev väldigt ledsen och upprörd över det. Jag tycker inte att jag har fel heller. Hur kan man lära en häst att gå fram på det sättet? Hur skapar man förtroende?
Det konstiga är att stallägaren har själv fött upp flera hästar och ägt unghästar.
Jag tycker det är ganska viktigt att jag berättar för stallägaren att jag inte tycker det är ok. Jag tänker berätta för henne hur jag känner, att det gjorde mig ledsen och upprörd och jag vill inte att hon står och rycker mina hästar i huvudet när de inte vill gå fram.
Jag vill gärna höra era åsikter. Överreagerar jag?
Sen kan jag inte låta bli att undra ifall det var en engångsföreteelse eller om det är så här ofta?
Däremot så står kvinnan 1-1,5 meter framför min häst och rycker med kraftiga tag i grimskaftet. Vid varje ryck så spjärnar min häst emot med huvudet och nacken. De står precis i grindhållet, stallägaren håller "grindsnörena" med andra handen. Jag antar att min häst inte vill gå in i hagen, hon tycker det är lite obehagligt när alla lermodd frusit och blivit ojämn. När stallägaren ser att jag kör in på gårdsplanen så slutar hon, ger efter på grimskaftet och tar ett steg åt sidan. Min häst går in i hagen.
När jag hoppat av bilen så säger hon "Gud var min häst var svår att ta ut idag, hon vill ju inte gå in i hagen." Jag svarar att det blir inte bättre av att du rycker henne i huvudet. "Nä, men vad ska jag göra!? Vi har stått där i 15 minuter!" får jag till svar. Jag kontrar med att jag försöker lära henne att när jag viftar/svänger med grimskaftet mot bakdelen så betyder det gå fram. "Jag har provat det också, men det funkar inte!" svarar hon då. Jag sa inte så mycket mer. Det kändes inte så lönt just då. Dessutom hade jag en tid att passa. Stallägaren gick in.
Jag känner inte att det är ok att min häst/mina hästar behandlas så här. Jag blev väldigt ledsen och upprörd över det. Jag tycker inte att jag har fel heller. Hur kan man lära en häst att gå fram på det sättet? Hur skapar man förtroende?
Det konstiga är att stallägaren har själv fött upp flera hästar och ägt unghästar.
Jag tycker det är ganska viktigt att jag berättar för stallägaren att jag inte tycker det är ok. Jag tänker berätta för henne hur jag känner, att det gjorde mig ledsen och upprörd och jag vill inte att hon står och rycker mina hästar i huvudet när de inte vill gå fram.
Jag vill gärna höra era åsikter. Överreagerar jag?
Sen kan jag inte låta bli att undra ifall det var en engångsföreteelse eller om det är så här ofta?