- Svar: 5
- Visningar: 537
Jag älskar Bella, hon är en jätterolig hund! Men jag saknar så extremt mycket att ha ett litet plåster som hela tiden är med mig, bredvid mig, på mig. Bella kelar gärna med pojkvännen, men i princip aldrig med mig. Det är bara när hon fryser som hon kommer och vill ligga under täcket och gud nåde mig om jag rör mig och stör henne för då blir hon sur och går därifrån.
Pärla skulle alltid vara hos mig. Om hon hade fått bestämma så hade jag haft en kängurupung som hon hade kunna bo i för att vara så nära det bara hade varit möjligt. Vi brukade lösa det med att hon låg i min luva om hon inte kunde ligga i knäet. Om hon inte kunde ligga i luvan heller så gick hon oftast och la sig i garderoben, men det var så många gånger jag hittade henne på alla möjliga knasiga platser
På nätterna, och framförallt mornarna, så kom hon och gosade sig så nära hon bara kunde så jag kunde ligga och snusa i hennes mjuka päls som luktade så gott. Jag saknar den långa pälsen och att kunna klippa och göra söta frisyrer.
Jag blev så ledsen för ett tag sedan. Hon jag fick Pärla av ville köpa ett gäng hundsaker jag lagt ut på annons. Eftersom det var många som ville ha just de grejerna så bad jag om betalt innan hämtning för att vara säker på att det var sålt innan jag sa nej till de andra. Jag fick ett meddelande ett tag efter om att hon tagit så illa vid sig för att jag krävde betalt direkt och hon hade minsann gett mig hennes mammas älskade hund i förtroende osv. Samma hund som hon själv har sagt att hon hade avlivat om jag lämnat tillbaka henne! Samma hund som jag gjorde ALLT för! Jag la så mycket tid, tårar och pengar på att försöka få henne frisk, bara för att få mitt hjärta totalt krossat när det inte räckte och hon ändå dog
Ofta tänker jag att jag aldrig borde tagit emot henne. Att det hade varit bättre om hon hade blivit avlivad redan 2019 utan att jag fick känna sådan kärlek och så otroligt mycket sorg…
Pärla skulle alltid vara hos mig. Om hon hade fått bestämma så hade jag haft en kängurupung som hon hade kunna bo i för att vara så nära det bara hade varit möjligt. Vi brukade lösa det med att hon låg i min luva om hon inte kunde ligga i knäet. Om hon inte kunde ligga i luvan heller så gick hon oftast och la sig i garderoben, men det var så många gånger jag hittade henne på alla möjliga knasiga platser
På nätterna, och framförallt mornarna, så kom hon och gosade sig så nära hon bara kunde så jag kunde ligga och snusa i hennes mjuka päls som luktade så gott. Jag saknar den långa pälsen och att kunna klippa och göra söta frisyrer. Jag blev så ledsen för ett tag sedan. Hon jag fick Pärla av ville köpa ett gäng hundsaker jag lagt ut på annons. Eftersom det var många som ville ha just de grejerna så bad jag om betalt innan hämtning för att vara säker på att det var sålt innan jag sa nej till de andra. Jag fick ett meddelande ett tag efter om att hon tagit så illa vid sig för att jag krävde betalt direkt och hon hade minsann gett mig hennes mammas älskade hund i förtroende osv. Samma hund som hon själv har sagt att hon hade avlivat om jag lämnat tillbaka henne! Samma hund som jag gjorde ALLT för! Jag la så mycket tid, tårar och pengar på att försöka få henne frisk, bara för att få mitt hjärta totalt krossat när det inte räckte och hon ändå dog
Ofta tänker jag att jag aldrig borde tagit emot henne. Att det hade varit bättre om hon hade blivit avlivad redan 2019 utan att jag fick känna sådan kärlek och så otroligt mycket sorg…
