Etikett och regler i ett förhållande?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Idag blev jag lite ställd då det var en som frågade vad för regler jag ville ha i ett förhållande. Jag kunde inte komma på någonting på plats utan blev väldigt osäker. Det första som poppade upp var "inte vänsterprassla", men tyckte det var rätt givet om man inte är swingers. Sen tog det stopp.

Nu i efterhand kommer jag på att jag inte skulle vilja att ett nytt förhållande skulle vara likt mitt gamla, men det är ju inte "regler" i sig, utan mer hur man önskar det skulle vara.

Så nu försöker jag få lite klarhet i det hela och undrar vad ni har för regler i era förhållanden och vad som anses vara bas-regler som alla bör följa osv?
Hur har ni gjort för att komma fram till reglerna.

Nu så här i efterhand känns det som om man inte kan vara en och komma på dessa regler utan båda parter måste vara med eller tänker jag heltokigt?

Kollektivatal, AB, HÖK är ett sätt att relglera omjämnilka förhållanden. Lite oavsett åt vilket håll man anser det vara ojämnlikt.

Att ha ett reglerat kärleksförhållande strider mot kärlekens logik.

Sen är detväl bra om man har liknade värderingar om pengar, sex och annat som man hanterar tillsammans
 
Jag ska bära disken till diskbänken, han ska ställa sina skor i skohyllan.

Jag har förtur till bilen men ska hålla den i acceptabelt skick. Lite såna överenskommelser eller regler har vi.
Fast det händer inget om man bryter mot dem.
 
Idag blev jag lite ställd då det var en som frågade vad för regler jag ville ha i ett förhållande. Jag kunde inte komma på någonting på plats utan blev väldigt osäker. Det första som poppade upp var "inte vänsterprassla", men tyckte det var rätt givet om man inte är swingers. Sen tog det stopp.

Nu i efterhand kommer jag på att jag inte skulle vilja att ett nytt förhållande skulle vara likt mitt gamla, men det är ju inte "regler" i sig, utan mer hur man önskar det skulle vara.

Så nu försöker jag få lite klarhet i det hela och undrar vad ni har för regler i era förhållanden och vad som anses vara bas-regler som alla bör följa osv?
Hur har ni gjort för att komma fram till reglerna.

Nu så här i efterhand känns det som om man inte kan vara en och komma på dessa regler utan båda parter måste vara med eller tänker jag heltokigt?

Regler skulle jag nog inte säga att vi har några... Generellt skulle jag säga att det är viktigt för mig att man hjälps åt och att man prioriterar varandra i ett förhållanden.
"regler "som otrohet (om inte annat är överrenskommet) och respekt är väl rätt självklart.
 
Jag tror jag hakar upp mig på ordet regler för att det känns som något vi skulle sitta och stapla upp när vi först bestämde att vara tillsammans. Sen förstår jag också att förmodligen ingen menar så här.

Vi diskuterar ju mest hela tiden hur vi vill ha vårt liv. Ansvarsfördelning med hem och djur,hur vi hanterar bilen,värderingar, ekonomisk eftertanke etc. Men det blir ju aldrig uttalat till några "får/får inte " utan är bara ett sätt att leva.

Jag kom på en regel min sambo faktiskt uttalat. Jag fick inte sluta med p-piller i hemlighet (när det var aktuellt då). Ganska självklart tycker jag.
 
kanske OT

jag har nog inte haft tillräckligt många "lyckade" eller bra förhållanden tyvärr för att uttala mig, men kom att tänka på att jonatan unge pratade om det här i sin februaripodden någon gång - att vett och etikett om hur man uppför sig, typ 'vad man kan förvänta sig' och hur man i allmänhet ska förhålla sig till den andra personen i en relation egentligen borde läras ut, i alla fall ytligt, på sex & samlevnaden i skolan.
 
Tycker också regler känns väldigt underligt som begrepp när det gäller relationen.

Att respektera varandra, vilja varandras bästa, kommunicera etc är i min värld något som kommer automatiskt när man älskar någon. Hade jag känt att jag behövde bestämma att min partner ska respektera mig och vara snäll mot mig hade jag blivit ganska bestört.
 
Tycker också regler känns väldigt underligt som begrepp när det gäller relationen.

Att respektera varandra, vilja varandras bästa, kommunicera etc är i min värld något som kommer automatiskt när man älskar någon. Hade jag känt att jag behövde bestämma att min partner ska respektera mig och vara snäll mot mig hade jag blivit ganska bestört.
Fast tror du inte att många har just regler? Jag tycker man ser rätt mycket av det här på buke.

Regler kring (o)trohet, regler för exakt vad som räknas som otrohet, regler kring att flirta eller inte flirta med andra osv. Diskussioner om sådant, handlar väl ganska ofta om vad man själv tillåter/accepterar att partner gör, och vad partner tillåter/accepterar att man själv gör.

Jag tycker vi ser så mycket av det, att det är lite fascinerande att det inte syns alls i den här tråden.
 
Fast tror du inte att många har just regler? Jag tycker man ser rätt mycket av det här på buke.

Regler kring (o)trohet, regler för exakt vad som räknas som otrohet, regler kring att flirta eller inte flirta med andra osv. Diskussioner om sådant, handlar väl ganska ofta om vad man själv tillåter/accepterar att partner gör, och vad partner tillåter/accepterar att man själv gör.

Jag tycker vi ser så mycket av det, att det är lite fascinerande att det inte syns alls i den här tråden.

Så är det säkert!
Jag har bara svårt att kalla det regler liksom.

Eller, jag tänker att t ex monogami då är en grej som är bra just att inte ha regler om, utan snarare vara överens om, eller känna likadant inför? Alltså: är det en "regel" tänker jag mig mer att man sätter någon slags spärr på den andra/varandra trots att man egentligen inte vill? Annars skulle väl ingen regel vara aktuell?
Kanske tänker helt udda men jag tänker lite att jag har inte behövt sätta någon regel om att hundarna ska ha mat: vi vill hundarna väl och den som är hemma vid deras middagstid matar dom, det är liksom helt logiskt och inget någon behövt bestämma.

Och så tänker jag att hade t ex jag då velat ligga med någon annan hade det ju knappast hjälpt att jag inte "får" för min sambo. Det hade ju inte haft med honom att göra, så jag har jättesvårt att se mig själv trogen dårå enbart för att det är en regel vi har = hjälper inte så mycket, tänker jag.

Sen reagerade jag mest på inläggen om då t ex respekt för varandra. Det borde väl inte behövas någon regel för det, & hade jag inte respekterat min sambo hade jag ju med största sannolikhet inte respekterat hans regler om respekt heller. :p
 
De regler jag har är för mig. De gränser jag har är kring mig. Där behöver jag regler för har jag inte det kan jag hamna i situationer jag inte alls vill vara. Jag har svårt att automatiskt sätta stopp när något bara sakta glider, därför behöver jag just regler. Men i övrigt håller jag med andra i tråden, sätta regler för en partner låter väldigt märkligt. Diskutera kring hur man upplever och ser på saker i förhållandet, javisst. Men därifrån till "du får inte" är steget väldigt stort.

Sen ser jag att många i tråden skriver att monogami/otrohet är så självklart att man inte ens behöver ta upp det, det förstår jag inte. Är man så säker på att alla har samma bild av vad som är otrohet eller bara lite harmlöst kul? Så tror jag absolut inte det ligger till.
 
Han bestämmer över Netflix, jag bestämmer över Spotify. Typ så.

Netflix skulle det kvitta vilken som bestämmer över, vi gillar att titta på samma saker :p

Spotify däremot... oavsett vem som skulle bestämma över den skulle det ta slut :cautious: Jag=metal, han=bluegrass :wtf:

Tillbaka till tråden. Regler har vi inte men innan vi blev ihop märkte vi att vi har många gemensamma värderingar, annars skulle det ju inte fungera. Sedan anpassar man givetvis sig när det gäller vissa saker. Vi är båda så att jobbet går före det mesta annat, vi lovade oss själva att aldrig anälla om en av oss åker iväg på jobb och är borta en längre tid. Visst, skulle jag få ett jobb i tex Afghanistan skulle det väl bli en diskussion om det är värt risken men det slutgiltiga beslutet är mitt.

Det verkar ju funka, vi har varit ihop i fem år nu :D
 
Så är det säkert!
Jag har bara svårt att kalla det regler liksom.

Eller, jag tänker att t ex monogami då är en grej som är bra just att inte ha regler om, utan snarare vara överens om, eller känna likadant inför? Alltså: är det en "regel" tänker jag mig mer att man sätter någon slags spärr på den andra/varandra trots att man egentligen inte vill? Annars skulle väl ingen regel vara aktuell?
Kanske tänker helt udda men jag tänker lite att jag har inte behövt sätta någon regel om att hundarna ska ha mat: vi vill hundarna väl och den som är hemma vid deras middagstid matar dom, det är liksom helt logiskt och inget någon behövt bestämma.

Och så tänker jag att hade t ex jag då velat ligga med någon annan hade det ju knappast hjälpt att jag inte "får" för min sambo. Det hade ju inte haft med honom att göra, så jag har jättesvårt att se mig själv trogen dårå enbart för att det är en regel vi har = hjälper inte så mycket, tänker jag.

Sen reagerade jag mest på inläggen om då t ex respekt för varandra. Det borde väl inte behövas någon regel för det, & hade jag inte respekterat min sambo hade jag ju med största sannolikhet inte respekterat hans regler om respekt heller. :p
Jag tänker likadant kring monogami. Jag och min partner har aldrig diskuterat det eftersom jag vet att vi ser så olika på det. Han dör hellre än att vara otrogen. Jag tycker otrohet är ett fjantigt ord och fattar inte hela grejen.
Men jag respekterar min partner och vet att om jag letar efter annat är det finito med honom. Men det är ingen uttalad regel.
 
Vi tycker och tänker väldigt lika när det gäller ekonomi, sex, flirt, hem etc, så vi behöver inga regler. Ingen säger till den andre att du får inte.

Jag skulle inte vilja leva med en människa som inte har samma syn på tex sex eller pengar som jag.
 
Regler låter väl kanske som sagt lite konstigt men överenskommelser känns bättre. Kanske är det samma sak i längden men....

Till exempel överenskommelsen att man på en fest som vi åkt bil till kommer överens om vem som ska dricka innan någon av oss börjar göra det.

Vi har massor av andra överenskommelser som har praktiska och känslomässiga grunder som man kanske genom "trail and error" kommit fram till under åren när det visat sig att den ena inte tyckte det var lika självklart som den andra.
Sådant växer fram tycker jag. Man kommer ju ändå från olika bakgrunder och även om man valt personen efter vad man själv tycker ligger närmast en egna värderingar så kan det ju skilja.

Förbjuda varandra har vi aldrig gjort någon gång men båda har talat om vad konsekvenserna kan bli om något den andra inte tycker är ok. Valet är ju då den andras.
 
Fascinerade att så många här inte har några regler, när de flesta jag möter AFK har monogami som så självklar regel att det även anses vara norm för andras förhållanden.

Jag skulle dock inte kalla monogami för en regel utan en beskrivning på vad det är för relation man har.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Tjatter Hjärtligt välkomna till ”Lobelias meditations och mindfulnesscenter" Jag är glad att så många valt att närvara vid denna 10 dagars...
21 22 23
Svar
456
· Visningar
20 784
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har en sak att säga när det gäller vett, etikett och rent allmänt hyfs. Jag är uppriktigt sagt skittrött på att tacka för gåvor som...
Svar
0
· Visningar
1 105
Senast: Skorpion76
·
Småbarn Hej igen Bukefalister! Jag behöver, åter igen, "opartiska" tankar kring dotterns relation med sin far. Tidigare har jag rådfrågat om...
2
Svar
37
· Visningar
4 469
Senast: Petruska
·
M
Övr. Barn Bakgrund: Vi har en tioårig flicka, ganska känslig sak som vi redan från början fått stötta och pusha i alla situationer. Hon blir lätt...
Svar
11
· Visningar
2 703
Senast: Sonic76
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattbilder #10
  • Akvarietråden V
  • Valp 2024

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp