Jag har nyligen tagit mig ur en liknande period och även om mitt första råd är att ta hjälp/terapi så har jag också full förståelse för att det tar emot. Jag har dels dåliga erfarenheter och i många fall har det varit en krycka att luta sig mot där och då, men ingen långvarig förändring.
Mitt recept har varit: vara snäll mot mig själv, minska krav till minimum och att det räcker att dyka upp, göra det man måste endast osv - allt behöver inte alltid vara superbra. Regelbundna rutiner med mat, sömn och träning. Planera in någon enstaka rolig grej som spadag, middag ute osv men typ 1-2 gång i månaden bara så det inte blir ett måste/övermäktigt. Underlätta där man kan: orkar man inte laga mat - köp färdigt, orkar man inte städa - låt bli/köp typ robotdammsugare eller städtjänst för att göra det lättare osv. Skippa sånt som inte känns roligt och fokusera på det som känns roligt. Och förlåta mig själv när jag mår dåligt och faktiskt inte orkar! Det är okej att må dåligt, att inte orka, att inte städa/laga mat/vara social och så tar man nya tag en annan dag.
Mitt recept har varit: vara snäll mot mig själv, minska krav till minimum och att det räcker att dyka upp, göra det man måste endast osv - allt behöver inte alltid vara superbra. Regelbundna rutiner med mat, sömn och träning. Planera in någon enstaka rolig grej som spadag, middag ute osv men typ 1-2 gång i månaden bara så det inte blir ett måste/övermäktigt. Underlätta där man kan: orkar man inte laga mat - köp färdigt, orkar man inte städa - låt bli/köp typ robotdammsugare eller städtjänst för att göra det lättare osv. Skippa sånt som inte känns roligt och fokusera på det som känns roligt. Och förlåta mig själv när jag mår dåligt och faktiskt inte orkar! Det är okej att må dåligt, att inte orka, att inte städa/laga mat/vara social och så tar man nya tag en annan dag.