Ensamhetsträning?

[athena_arabians]

@cherie: Jag har inget att komma med vad gäller hunden, det har andra gjort så bra, men jag beklagar din förlust

 

[cherie]

Det kan iaf vara värt att prova ensamhetsträna honom. Börja från grunden med att han inte får följa dig/er i hälarna 24/7 hemma, precis som man gör med valpar. Skapa en tygg plats bakom galler för vila på avstånd från er osv.
Kanske funkar det, kanske inte alls, kanske till en hanterbar grad.

Det här har varit min tanke, att ensamhetsträna honom nu när vi ändå är hemma för att se hur långt vi kan komma. De första framstegen kanske ändå kan vittna lite om hur träningsbart det är, tänker jag? Jag tyckte tex det var ett gott tecken tidigare idag att han efter bara kanske 5 minuter i tvättstugan bakom kompostgaller kunde lägga sig ner och vila.

Men, hur snabbt tycker du vi kan börja nu när han varit med om så många omställningar? Som sagt, jag upplever honom inte alls stressad förutom att han följer mig. Han vilar lugnt större delen av tiden här hemma. Är pepp och glad på promenader och lek. Äter okej. Sover lugnt nedanför vår säng hela nätterna såvida han inte tar en sväng ner och äter/dricker lite. Men som sagt, kräks gör han någon gång per dag. Men kan ju vara så att magen är ur balans inte bara utav stress utan kanske lite oregelbundet matintag - mamma kan ha varit död i ett par dygn innan vi hittade henne. Sen åt hunden knappt något första dygnet och har precis börjat få i sig lite mat nu.

Jag vill gärna sätta igång så snart som möjligt med ensamhetsträningen, för att se hur han svarar på den, men vill ju också låta honom landa om han är otrygg och stressad just nu.

 

[inverterad]

Åh, beklagar verkligen sorgen och din stora förlust @cherie

 

[cherie]

Åh, beklagar verkligen sorgen och din stora förlust @cherie

Tack Det är så hemskt sorgligt, så svårt att ta in...

 

[nullo-modo]

Beklagar .

Tycker att avliva, behålla med eller utan lugnande eller att placera hunden hos uppfödaren oavsett om det är tillfälligt eller inte är alla bra alternativ.

 

[cherie]

Det värmer också i hjärtat när han nu precis valde att lämna mig i soffan för att han hörde att det vankades eventuella godsaker i köket i samband med matlagning. Det är så det ska vara tänker jag

 

[snorp]

Testa att inte låta honom följa efter dig hela tiden. Om du exempelvis ska lämna soffan och gå till köket och hämta nått så säg åt honom att ligga kvar där han ligger. Såna små saker kan även hjälpa i ensamhetstraningen.

Beklagar din stora förlust.

 

[Fetaost]

Det här har varit min tanke, att ensamhetsträna honom nu när vi ändå är hemma för att se hur långt vi kan komma. De första framstegen kanske ändå kan vittna lite om hur träningsbart det är, tänker jag? Jag tyckte tex det var ett gott tecken tidigare idag att han efter bara kanske 5 minuter i tvättstugan bakom kompostgaller kunde lägga sig ner och vila.

Men, hur snabbt tycker du vi kan börja nu när han varit med om så många omställningar? Som sagt, jag upplever honom inte alls stressad förutom att han följer mig. Han vilar lugnt större delen av tiden här hemma. Är pepp och glad på promenader och lek. Äter okej. Sover lugnt nedanför vår säng hela nätterna såvida han inte tar en sväng ner och äter/dricker lite. Men som sagt, kräks gör han någon gång per dag. Men kan ju vara så att magen är ur balans inte bara utav stress utan kanske lite oregelbundet matintag - mamma kan ha varit död i ett par dygn innan vi hittade henne. Sen åt hunden knappt något första dygnet och har precis börjat få i sig lite mat nu.

Jag vill gärna sätta igång så snart som möjligt med ensamhetsträningen, för att se hur han svarar på den, men vill ju också låta honom landa om han är otrygg och stressad just nu.

Jag hade börjat mycket mjukt. Försökt få stopp på förföljandet genom att få honom lugn och trygg på en avsedd plats i hemmet. Har ni någon transportbur eller korg som han har haft innan? Annars bädda med textiler från din mamma i en komposthage som är en bit ifrån er där ni brukar sitta mest, tex soffan eller köksbordet. Låt honom vara där så att han är "med" men inte PÅ er.
Oftast är hundar mer anpassningsbara än vi tror. Men det kan ta tid.
Sen ska man också vara medveten att vissa har separationsångest som inte går att bota och som inte bara beror på brist på träning.

Men den här lilla killen kan nog inte vara helt ensam hemma på mycket länge, ens kortare stunder.

 

[Lhas]

Beroende på vad det är för hund så finns det säkert fler som lever som din mamma och hunden gjort och som vill ha en ny "färdig " hund.

Det är betydligt fler som söker hund än hundar till salu.

 

[cherie]

Tack för era tips och kloka ord och reflektioner.

Jag har nu tilldelat honom en plats på den filt vi tog med från mamma, tyvärr har jag inget att spärra av med hemma ännu utan det får vi ordna. Men som tur är, så är han en hund som verkligen vill vara sin människa till lags (och förstår saker snabbt) så det krävdes bara att jag hänvisade honom till sin plats ett par-tre gånger och nu har han legat där sen dess, trots att jag rört mig lite i huset. Så nu tränar vi på lite distans när vi människor ligger här i soffan.

Ett bra första steg efter era tips, som känns lagom utifrån förutsättningarna. Tack!

 

[ako]

Tack för era tips och kloka ord och reflektioner.

Jag har nu tilldelat honom en plats på den filt vi tog med från mamma, tyvärr har jag inget att spärra av med hemma ännu utan det får vi ordna. Men som tur är, så är han en hund som verkligen vill vara sin människa till lags (och förstår saker snabbt) så det krävdes bara att jag hänvisade honom till sin plats ett par-tre gånger och nu har han legat där sen dess, trots att jag rört mig lite i huset. Så nu tränar vi på lite distans när vi människor ligger här i soffan.

Ett bra första steg efter era tips, som känns lagom utifrån förutsättningarna. Tack!

Beklagar din mammas bortgång !

Försök ge hunden tid om det är så att du vill ha den och har tid att vara hundägare (men inte hemma 24/7 förstås). En knapp vecka är ju inget och det verkar redan ha gått framåt ju!

Vi hade ett elände att ensamträna vår cocker som hade bott på kennel till 7 mån ålder och slet enträget flera månader, men i dag lämnar vi honom 3 h utan problem.

 

[cherie]

Beklagar din mammas bortgång !

Försök ge hunden tid om det är så att du vill ha den och har tid att vara hundägare (men inte hemma 24/7 förstås). En knapp vecka är ju inget och det verkar redan ha gått framåt ju!

Vi hade ett elände att ensamträna vår cocker som hade bott på kennel till 7 mån ålder och slet enträget flera månader, men i dag lämnar vi honom 3 h utan problem.

Tack

Det svåra är bara att ge hunden tid när vårt liv behöver fortgå. Jag tänkte jobba så smått nästa vecka och sedan behöver vi fara fram och tillbaka till Stockholm under ganska lång tid framöver för att ordna med begravning, bouppteckning, rensa och sälja huset etc. Vi har olika hundvakter här som vi kan pussla med när jag jobbar och sambon behöver vara på kontoret och inte kan jobba hemma, men om hunden inte går att lämna till dem heller så blir det ju svårt att ge hunden tid även om vi kan tänka oss ha honom på sikt. Vi har alltid pratat om hund, men kanske egentligen inte förrän om några år, och kanske egentligen inte denna typ av ras

Fint att höra erfarenheter heter kring er cocker. Tack!

Jag kom på att vi hade en barnhage i förrådet så nu har vi ställt upp den med mammas filt i. Den är placerad mellan vardagsrum, kök och matplats (vi har ganska öppen planlösning) så han ser oss när vi är på alla dessa platser men är ett par tre fyra meter ifrån oss
Även när vi går i korridoren bort till tvättstugan eller toaletten ser han oss hela tiden. Han gnäller lite när han är där till en början, men lägger sig ner snabbt och vilar så länge vi är stilla. Tittar upp när vi rör oss. Han har fått lite tuggisar att sysselsätta sig med.

Ni har ju kommit med många kloka input redan. Hur mycket ska han få vara i hagen för att det ska bli en lugn och trygg plats ? Större delen av tiden när vi är hemma? Vill samtidigt ge honom mycket gos och närhet också, han är en liten knähund som älskar klapp, kli och gos i famnen. Kanske ska sätta mig med honom därinne då?

 

[Lena_B]

Har ni testat om hunden är tryggare med sambon om det är de som går ifrån dej i stället för tvärtom? Hur blir det om sambon går ut en liten sväng med hunden och du har gått när de kommer tillbaka ?

 

[cherie]

Har ni testat om hunden är tryggare med sambon om det är de som går ifrån dej i stället för tvärtom? Hur blir det om sambon går ut en liten sväng med hunden och du har gått när de kommer tillbaka ?

Det kan nog gå mycket bättre. Sambon är ute och tar promenader med honom flera ggr per dag, så det är mycket möjligt att det går bättre om jag smiter ifrån när de är ute. Tack! Det upplevs att det är just separationer när jag lämnar honom som är det värsta.

 

[Bulldoozer]

Jag vill bara ge input på att ni faktiskt inte måste ha hunden om det blir ett stressmoment i ert liv just nu. De framsteg ni gjort visar på att det borde inte vara nåt större problem att omplacera och även med separationsproblem så finns det säkert hem där nån är hemma mycket.
Att ni vill ha hund nästa år betyder inte att det passar med hund nu, det kanske inte heller så att ni är det optimala hemmet för hunden eller hunden är det som passar er. Samtidigt förstår jag att det svårt att släppa hunden då det ändå den ni har kvar efter din mor . Ni har det kanske stressigt nog ändå utan att pussla kring hunden just nu? Om uppfödaren är nån du känner du kan ha förtroende för kanske ni kan be denne om hjälp med omplacering? Många bra vuxna hundar omplaceras via uppfödare utan att nånsin hamna ute på annons då de har kontakter och får förfrågningar regelbundet.

Ni gör precis som ni vill men försök att inte vända ut och in på er för att matcha hundens behov då det ändå låter som en fin liten hund som skulle kunna hitta ett bra hem annanstans.

Beklagar sorgen ❤.

 

[cherie]

Jag vill bara ge input på att ni faktiskt inte måste ha hunden om det blir ett stressmoment i ert liv just nu. De framsteg ni gjort visar på att det borde inte vara nåt större problem att omplacera och även med separationsproblem så finns det säkert hem där nån är hemma mycket.
Att ni vill ha hund nästa år betyder inte att det passar med hund nu, det kanske inte heller så att ni är det optimala hemmet för hunden eller hunden är det som passar er. Samtidigt förstår jag att det svårt att släppa hunden då det ändå den ni har kvar efter din mor . Ni har det kanske stressigt nog ändå utan att pussla kring hunden just nu? Om uppfödaren är nån du känner du kan ha förtroende för kanske ni kan be denne om hjälp med omplacering? Många bra vuxna hundar omplaceras via uppfödare utan att nånsin hamna ute på annons då de har kontakter och får förfrågningar regelbundet.

Ni gör precis som ni vill men försök att inte vända ut och in på er för att matcha hundens behov då det ändå låter som en fin liten hund som skulle kunna hitta ett bra hem annanstans.

Beklagar sorgen ❤.

Såklart vi inte behöver. Samtidigt är det så terapeutiskt för mig att ro om honom och ha honom här. Klia på magen, ge stimulans och motion. Nåt för mig att pyssla med, som jag mår bra av. Jag älskar djur och vi har inget hemma. På många sätt lyser han upp vår tillvaro just nu. Delar av att han är här innebär ju en stress, andra delar absolut inte. Uppfödaren är nog ändå det alternativ det kommer landa i till slut. Men jag kan nog ha honom en eller ett par veckor till här innan stressen kring pusslandet blir det som tar överhanden.

Det gick faktiskt jättebra att ta med honom till Stockholm i helgen och bo här hos min bror och hans familj. Fullt ös men han anpassar sig så fint, lägger sig och sover mitt i stöket bland alla barn. Följer så glatt med svägerskan på promenad. Han är så nöjd bara han får vara med sina människor som han känner. Han bodde här den första natten när min bror hittade min mamma, och de sa idag att då hade han varit dunderstressad och de upplevde honom så lugn och harmonisk idag. Det känns så skönt att veta att han landar snabbt i nya miljöer, även om han såklart känner mig väl så tror jag han skulle anpassa sig fint i ett nytt hem på ganska kort tid.

 

[Fetaost]

Tack

Det svåra är bara att ge hunden tid när vårt liv behöver fortgå. Jag tänkte jobba så smått nästa vecka och sedan behöver vi fara fram och tillbaka till Stockholm under ganska lång tid framöver för att ordna med begravning, bouppteckning, rensa och sälja huset etc. Vi har olika hundvakter här som vi kan pussla med när jag jobbar och sambon behöver vara på kontoret och inte kan jobba hemma, men om hunden inte går att lämna till dem heller så blir det ju svårt att ge hunden tid även om vi kan tänka oss ha honom på sikt. Vi har alltid pratat om hund, men kanske egentligen inte förrän om några år, och kanske egentligen inte denna typ av ras

Fint att höra erfarenheter heter kring er cocker. Tack!

Jag kom på att vi hade en barnhage i förrådet så nu har vi ställt upp den med mammas filt i. Den är placerad mellan vardagsrum, kök och matplats (vi har ganska öppen planlösning) så han ser oss när vi är på alla dessa platser men är ett par tre fyra meter ifrån oss
Även när vi går i korridoren bort till tvättstugan eller toaletten ser han oss hela tiden. Han gnäller lite när han är där till en början, men lägger sig ner snabbt och vilar så länge vi är stilla. Tittar upp när vi rör oss. Han har fått lite tuggisar att sysselsätta sig med.

Ni har ju kommit med många kloka input redan. Hur mycket ska han få vara i hagen för att det ska bli en lugn och trygg plats ? Större delen av tiden när vi är hemma? Vill samtidigt ge honom mycket gos och närhet också, han är en liten knähund som älskar klapp, kli och gos i famnen. Kanske ska sätta mig med honom därinne då?

Tanken med en hage är att ha den stängd några ggr per dag och annars öppen så han kan välja själv att söka sig dit eller vara med er. Självklart ska han få vara med er och gosa och mysa också. Hur mycket beror på hur redo ni tycker han är.
Du ska inte sätta dig där inne för då faller hela idén med att det är en plats där han ska vara ensam och trygg på.

 

[cherie]

Tanken med en hage är att ha den stängd några ggr per dag och annars öppen så han kan välja själv att söka sig dit eller vara med er. Självklart ska han få vara med er och gosa och mysa också. Hur mycket beror på hur redo ni tycker han är.
Du ska inte sätta dig där inne för då faller hela idén med att det är en plats där han ska vara ensam och trygg på.

Tack för info! Han sökte sig faktisk dit en gång i fredags när lillan härjade runt. Det är ju jättebra att han har ett ställe att vara ifred på.

 

[Fetaost]

Tack för info! Han sökte sig faktisk dit en gång i fredags när lillan härjade runt. Det är ju jättebra att han har ett ställe att vara ifred på.

Precis så! Han har börjat kopplat det redan. Det där är hans egna trygga rum. En positiv plats. Man kan strö godis där ibland, ha leksaker där osv för att de själva ska välja den platsen före att hänga husse/matte i hälarna

 

[cherie]

Alltså vilken fantastisk hund han är, i grunden, om man ser bortom ensamhetsproblematiken. Det är som att hans trygghet dock finns i sina människor som jag skrivit förut, finns de nära är han lugn men annars nipprig.

Vi har vi varit inne i stadsmiljö, men han tog det med sån ro så vi gick vidare till stadslekparken med massa barn för att rasta 2-åriga människobarnet. Inga problem där heller. Lägger sig ner och reagerar inte alls på stök och liv. Vi mötte upp en ev kandidat för omplacering som han charmade järnet med sitt lugn och massa gos. Inte säkert det fungerar med dem ändå, då de bor i lägenhet och jag tror han kommer vakta för mycket på alla ljud. Vi får se, svårt att prova också då man inte vill att han ska hoppa runt.

Inte kräkts på ett par dagar nu heller