Haha, inser tack vare ditt inlägg att Ä vs E kan vara enda tillfället en av sambons släktingar, born and raised i västerbottnisk håla UTANFÖR Åsele, talar "renare" svenska än undertecknad. I början hade jag ibland svårt att förstå hen (förlåt släkting om du nånsin ser det här).Absolut. Det ena med ä och det andra med e liksom.
Västerbottning här. Jag uttalar också bErg, fEm och gör skillnad på men och män och en och än.
Japp.
Det första och andra "men" i dina förslag uttalas olika. "Fysiska men" uttalar jag "meen". "Men ska du..." Utsläpp jag "men".Men @hastflicka du måste väl för guds skull vara medveten om att människor uttalar ord och bokstäver olika? Du försöker undervisa @Hedinn i hur hon ska tala. Det blir ju helt jäkla absurt. Hela den här tråden känns helt absurd - som om jag skulle rätta en smålänning för hur hen säger R
Skaka fram en enda svensk som uttalar men ("men ska du inte följa med", inte "han fick fysiska men") och män olika.
En lite nyansskillnad men fortfarande mer ä än ee.Eller pättär?
Jag tänkte faktiskt kvickt spela in meningen "Där fanns knappt några män, men många kvinnor.." Typ, fast jag har tamesjutton ingen aning om hur det skulle gå till. Det låter jättekonstigt i mitt läsöra att någon inte skulle göra skillnad på män och men där.Jag skulle verkligen vilja ha ljudfiler på alla olika uttal som nämns här!
Jag är glad att jag saknar bokstaven E i mitt namnEn lite nyansskillnad men fortfarande mer ä än ee.
jag säger solklart "pEttEr"Jag skulle verkligen vilja ha ljudfiler på alla olika uttal som nämns här!
Fast hur man uttalar har väl inget med att kunna skilja på dessa ord att göra?A-B-C-D-Ä-F osv?
Vad pågår egentligen i skolorna de senaste säkerligen 15 åren i af, när folk inte lärt sig vare sig stava eller hur man uttalar ord korrekt beroende på om de innehåller "e" eller "ä"
Finns inte på världskartan att det hade varit okej att inte kunna skilja på en/än, enda/ända, Petter/Pätter osv när jag gick i skolan.
Där håller jag inte med. T. ex. uttalas helvete och hel vete inte likadant, även om man säger det förstnämnda långsamt och med eftertryck.
Ok, korrigerar; det behöver inte betyda att man inte förstår skillnaden.
Jag satt på jobbet och mumlade ”men, män, än, en, MEN mer än en, men män” en väldigt lång stund idag och de undrade vad jag höll på med
Det blir Peter för mig. Ett helt annat namn.Jag är glad att jag saknar bokstaven E i mitt namn
Jag förstår vad du säger, men jag håller inte med dig. Om en inte uttalar ett ord rätt, beror det på en brist i förståelse av språkets utförande, inte nödvändigtvis att en inte förstår dess innebörd (i den detaljen håller jag med dig). Jag förutsätter att vi bortser från dialektala skillnader.Ok, korrigerar; det behöver inte betyda att man inte förstår skillnaden.
Eftersom jag citerades så svarade jag utufrån mig själv. Jag har inga problem att vare sig förstå eller använda de nämndaorden korrekt och stör mug på de som använder dom fel. Ok så?
Uttalar du det "päter"? För mig uttalas Peter "peeter" och Petter som det skrivs, inget ä någonstans.Det blir Peter för mig. Ett helt annat namn.
Men @hastflicka du måste väl för guds skull vara medveten om att människor uttalar ord och bokstäver olika? Du försöker undervisa @Hedinn i hur hon ska tala. Det blir ju helt jäkla absurt. Hela den här tråden känns helt absurd - som om jag skulle rätta en smålänning för hur hen säger R
Skaka fram en enda svensk som uttalar men ("men ska du inte följa med", inte "han fick fysiska men") och män olika.
