I Ålandsfamiljen tyckte jag att det verkade vara pappans vägran att delta i hemmet som var roten till problemet.
Jag formulerar mig nog dåligt. Menar inte barn-problem så.Jag tycker att det är rätt uppenbart - och den stora styrkan hos den här nannyn jämfört med andra - att hon placerar problemen hos föräldrarna. Och då särskilt pappan, i de fall - säkert majoriteten - där det framförallt är han som sviker sitt föräldraansvar i sin familj. Och då kan det väl vara en rimlig nanny-uppgift att - kanske inte lära honom, men - förmå honom att koka makaroner. En pappa som kan det är en väldigt mycket bättre pappa än en som inte kan. Och han blir också mer tydligt en vuxen inför barnen om han kan den typen av saker.
Jag lutar åt att barnproblem inte existerar, medan det finns vuxenproblem i tusen och en varianter.
Håller med om att just det med att placera ansvar gör det bra.