Om travtränarna älskade hästar skulle vi inte ha travtävlingar, det hade inte funkat att travtränarna stod o gullade med alla hästar som inte sprang in pengar men var trevliga o älskvärda.
Jag kan inte heller förstå hur ni här inne anser er vara kvalificerade att försvara andra, jag tror ju inte att gräddan, proffsen hänger här..
Har ni nånsin reflekterat över vad er sport går ut på, inte är det umgänge med Hästen, djuret hästen, utan ett levebröd som inkluderar hästar, pengar, ära o berömmelse, och hårt slit. Hästen kommer så att säga både först och sist. De flesta travkuskar/tränare kör bara snabbjobb med hästen, de har inte ens tid att skritta fram eller av sin "älskade vän". Klappar om den, eller rent av pussar den?? gör man om någon tittar.
Bara för att man inte älskar sin häst behöver den inte lida, det är ni som läser in det, JAG har inte påstått att hästar behöver kärlek. De behöver sociala kontakter med andra hästar, frisk luft, stråfoder och att utrustningen är fräsch och en schysst människa som gör sitt bästa för att lidandet ska minskas mot noll. För vad man än gör med sin häst/ponny ingår det ett lidande. Det kan räcka med en snubbling så att hästen rycks i munnen, alltså inget medvetet. Men ett lidande.
Kärlek, det behöver människor. Inte hästar, och det får de inte heller i ett proffsstall, för då hade det inte gått runt. krasst.
Sen kan man ju reflektera över hur många hästar som kanske får Kärlek, men inget av ovanstående. Många inom alla discipliner...främst kanske dressyr och galopp.
