En hjärtskärande tistel

[Sara-Ida]

Sv: En hjärtskärande tistel

man kan man skaffa en rastgård som ett bra komplement. Klättermöjligheter kan ordnas både där och inomhus. Likaså "gömma sig"-möjligheter.

Det beror ju på om man kan bygga en rastgård. Går det, är det förstås bra.

 

[Sara-Ida]

Sv: En hjärtskärande tistel

Jahapp. Så de är inte helt obildbara då?
Då kanske ägaren kan ta tag i saken (visa sin goda vilja till samarbete) och hjälpa till att lära katten att inte gå till tex min altan?

De är absolut inte obildbara, men de lär sig på andra sätt än flockdjur och agerar på andra drivkrafter. De har ingen som helst motivation att lyda. Det enda man kan göra är att på olika sätt avskräcka dem att vistas i ditt hus eller på din tomt.

 

[Björk]

Sv: En hjärtskärande tistel

Inte FRI från ansvar - som kattägare gör jag allt jag kan för att förhindra problem med grannar och balansera djurens behov mot andra människors. Men det räcker heller inte att lägga hela ansvaret på kattägaren, och jag tycker inte att grannarnas behov nödvändigtvis ska väga tyngre.

Grannarnas behov handlar ju om att slippa de "besvär" ett djur kan skapa när de själva valt att inte ha djur. Om jag valt att inte ha katt så vill jag ju inte behöva besväras av de nackdelar (tex hår) som en katt medför. Det väger alltså inte nödvändigtvis tyngre än kattägarens behov av att ha katt lös i tätort?

 

[Björk]

Sv: En hjärtskärande tistel

Nej, men vad menar du med uppsikt?

Koppel? Rastgård? Vara ute samtidigt med katten och passa den från att löpa iväg in i andras trädgårdar, altaner eller in hos grannen?

 

[Björk]

Sv: En hjärtskärande tistel

De är absolut inte obildbara, men de lär sig på andra sätt än flockdjur och agerar på andra drivkrafter. De har ingen som helst motivation att lyda. Det enda man kan göra är att på olika sätt avskräcka dem att vistas i ditt hus eller på din tomt.

Återigen: varför skulle inte det vara kattägarens ansvar att jobba med detta avskräckande?

 

[Sara-Ida]

Sv: En hjärtskärande tistel

Grannarnas behov handlar ju om att slippa de "besvär" ett djur kan skapa när de själva valt att inte ha djur. Om jag valt att inte ha katt så vill jag ju inte behöva besväras av de nackdelar (tex hår) som en katt medför. Det väger alltså inte nödvändigtvis tyngre än kattägarens behov av att ha katt lös i tätort?

Nej, precis. Så tolkar jag också de rättsutlåtande som finns. Du har dock samma rätt oavsett om du bor i tätort eller på landet - stallar som står för nära andras hus kan tvingas flytta, även om de stått på samma fläck i 50 år. Så det är ett givande och tagande, kan man väl säga!

 

[Sara-Ida]

Sv: En hjärtskärande tistel

Återigen: varför skulle inte det vara kattägarens ansvar att jobba med detta avskräckande?

Det skulle jag gärna göra om jag kunde. Men det är svårt för kattägaren - som katten har lärt sig att lita på - att barrikera sig på någon annans tomt och kasta vatten, skrika och vifta med armarna när katten dyker upp.

 

[Sara-Ida]

Sv: En hjärtskärande tistel

Koppel? Rastgård? Vara ute samtidigt med katten och passa den från att löpa iväg in i andras trädgårdar, altaner eller in hos grannen?

Inget alternativ är riktigt bra. Koppel funkar bara på vissa individer. Rastgård kräver en plats att bygga den på. Att passa katten medan den är ute är ju svårt, eftersom i alla fall mina katter kräver flera timmars utevistelse varje dag för att må bra.

 

[Björk]

Sv: En hjärtskärande tistel

Det skulle jag gärna göra om jag kunde. Men det är svårt för kattägaren - som katten har lärt sig att lita på - att barrikera sig på någon annans tomt och kasta vatten, skrika och vifta med armarna när katten dyker upp.

Det är ju positivt att du ändå skulle vilja lösa en sån situation. Kanske kan du donera fyspray som du vet fungerar när/om vi blir grannar?

Skrämma katter utan att ägaren är "med på det" känns heller inte så kul/trevligt för mig som kattvän. Även om jag vill bli av med dem. Och det hjälper säkert inte på alla kissar heller. Vad göra då?

 

[Björk]

Sv: En hjärtskärande tistel

Inget alternativ är riktigt bra. Koppel funkar bara på vissa individer. Rastgård kräver en plats att bygga den på. Att passa katten medan den är ute är ju svårt, eftersom i alla fall mina katter kräver flera timmars utevistelse varje dag för att må bra.

Om katten kräver så mycket utevistelse att man inte klarar att ha kontroll/uppsikt över den så tycker jag ändå att ansvaret för vad den gör under dessa timmar är kattägarens. Det kan liksom aldrig bli omgivningens ansvar vad kisse gör.

För att ta en parallell: om en katt springer ut framför min bil så kan det ju ändå inte vara mitt ansvar att katten blev påkörd och dog (såvitt jag inte med berått mod försökte träffa den eller struntar i att bromsa)? Det måste ju ändå vara kattägarens ansvar/risk som de får leva med.

Nå, nu ger jag upp för ikväll.

 

[Sara-Ida]

Sv: En hjärtskärande tistel

Det är ju positivt att du ändå skulle vilja lösa en sån situation. Kanske kan du donera fyspray som du vet fungerar när/om vi blir grannar?

Skrämma katter utan att ägaren är "med på det" känns heller inte så kul/trevligt för mig som kattvän. Även om jag vill bli av med dem. Och det hjälper säkert inte på alla kissar heller. Vad göra då?

Jag tycker att donation av fy-spray är jättebra! Precis den typen av samverkan som kan funka. Jag har gjort det till en granne (fast denna får eg. skylla sig själv, för h*n har matat katten med räkor (!) under ett år och sedan tröttnat på att den krypit in under deras altan).

Visst kan du skrämma iväg katten! De jag har haft har varit smarta nog att snabbt lära sig att här var man visst inte välkommen...

 

[Sara-Ida]

Sv: En hjärtskärande tistel

Det måste ju ändå vara kattägarens ansvar/risk som de får leva med.

Visst är det så. Men i de allra flesta fall tror jag att det går att hitta bra lösningar, om alla inblandade försöker.

 

[Heulwen]

Sv: En hjärtskärande tistel

Jag har haft många katter som inte har klarat av det livet - med individer som aldrig har varit ute. Räcker inte det som argument?

Har du hunnit ha ett 30-tal katter redan? Var har du fått tag på dem ifrån?

 

[Heulwen]

Sv: En hjärtskärande tistel

Men hundar gillar - eller accepterar på ett helt annat sätt - att gå kopplade. Katter gömmer sig under saker, har behov av att klättra och att vistas ute på andra tider än vi - de är nattaktiva. Inte lätt att uppfylla de kraven med koppel!

Det finns inte många utekatter som är ute och ränner på natten öht, de flesta brukar släppa in sina katter på kvällen.
Alla katter jag har haft anpassar sig dessutom till vår dygnsrytm otroligt lätt, de leker och aktiverar sig på dagen och sover på natten.
Klättra kan de göra i koppel.

 

[Sara-Ida]

Sv: En hjärtskärande tistel

Har du hunnit ha ett 30-tal katter redan? Var har du fått tag på dem ifrån?

Många är hittekatter, som placerats på hem, som jag sedan har omplacerat hos olika familjer.

 

[Sara-Ida]

Sv: En hjärtskärande tistel

Det finns inte många utekatter som är ute och ränner på natten öht, de flesta brukar släppa in sina katter på kvällen.
Alla katter jag har haft anpassar sig dessutom till vår dygnsrytm otroligt lätt, de leker och aktiverar sig på dagen och sover på natten.
Klättra kan de göra i koppel.

Det är nog erhört individuellt hur saker och ting fungerar med olika katter. Jag tänkte efter en stund och kom på att jag har haft två innekatter, en som bor inne nu och en som har gjort både och (levt både ute och inne). Alla andra bor eller har bott på landet, utom en, som bor i stad men går ute 8 timmar varje dag.

Den som klarar innelivet bäst är en katt som levt på gatan i hela sitt liv. Han vill helt enkelt inte gå ut mer. Den andra, en hona, har bott ute under perioder och är nu hemmstad i en lägenhet i London. Hon stortrivs där. Två kattungar, som aldrig förut hade varit ute, var så energiska och aktiva att det bara inte gick att ha dem inomhus. En försökte jag träna i koppel, men det misslyckades totalt. Dessa två ligister bor nu på landet och ställer till med trassel var de än kommer, men är oerhört trevliga och tajta med varandra. Den andra hankatten som bor i min lägenhet har också ett förflutet på gatan, men han blir sönderstressad om han inte får vara ute minst 8 timmar om dagen.

Så olika kan det alltså vara!

 

[MissFideli]

Sv: En hjärtskärande tistel

Men det går ju att skaffa katter som passar det boende man har. Jag valde en lugnare ras för att den skulle klara innelivet bättre. Vet man att katten ska bo inne och inte bör ha ett stort behov av att få springa ute, så kan man ju faktiskt försöka leta efter en som är uppfödd så. Säker kan man ju aldrig vara, men försöka går faktiskt. Om man verkligen vill.

 

[Sara-Ida]

Sv: En hjärtskärande tistel

Men det går ju att skaffa katter som passar det boende man har. Jag valde en lugnare ras för att den skulle klara innelivet bättre. Vet man att katten ska bo inne och inte bör ha ett stort behov av att få springa ute, så kan man ju faktiskt försöka leta efter en som är uppfödd så. Säker kan man ju aldrig vara, men försöka går faktiskt. Om man verkligen vill.

Ja, det må ju vara sant. Men de flesta skaffar nog bondisar och de kan ju vara synnerligen olika i temperamentet, från den ena ytterligheten till den andra. En hittekatt (kattunge) döpte vi till Isaac Newton, men det var ironiskt nog den mest korkade och irriterande individ jag någonsin träffat. Han gick inte heller att ha inomhus.

Personligen föredrar jag ändå att ta hand om övergivna katter. Hur det än utvecklar sig för dem, så blir framtiden bättre än dåtiden.

 

[MissFideli]

Sv: En hjärtskärande tistel

Det tycker jag är kanonbra gjort, självklart. Men även där går det att hitta katter som klarar innelivet bra. Det märks ju rätt fort på dom när dom väl ta sin om dom måste få gå ut.
Alla jag känner som har katthemskatter har dom som rena innekatter, möjligtvis med innätad balkong. Och det verkar ju som att dom med störst bekymmer som hemlösa inte alls vill gå ut när dom väl får ett hem. Så man måste såklart inte köpa raskatter, men det är kanske dumt att köpa en katt som är född ute med halvvilda föräldrar (typ stallkattskullar, gårdskattskullar osv) och räkna med att den ska klara omställningen.

Jag har själv haft en huskatt som inte gick att ha inne, så jag vet hur det är. 3 gånger fick jag flytta för att hitta ett ställde där både hon, jag och grannarna var nöjda. Nu var hon extremt social, vilket komplicerade det hela förstås.

Men som sagt, det finns katter för alla. Så man kan ju faktiskt som kattägare, eller blivande sådan, försöka motverka problem redan innan köp. För det är inte innekatterna och dom som hålls under uppsikt som har gjort att katten i mångas ögon är ett jätteproblem. Katten är faktiskt så pass domesticerad idag att den i majoriteten av fallen klarar av att leva som en hund. Och trivs bra med det.

 

[Sara-Ida]

Sv: En hjärtskärande tistel

Men som sagt, det finns katter för alla. Så man kan ju faktiskt som kattägare, eller blivande sådan, försöka motverka problem redan innan köp. För det är inte innekatterna och dom som hålls under uppsikt som har gjort att katten i mångas ögon är ett jätteproblem. Katten är faktiskt så pass domesticerad idag att den i majoriteten av fallen klarar av att leva som en hund. Och trivs bra med det.

Jo, det är sant. Fast det kräver ju mycket goda kunskaper och jag tror de flesta får sin kattunge från grannen för 100 spänn.

Problemet är när man ställer upp regler och fokuserar på principer i stället för på individuella lösningar. Varenda hund kan lära sig att gå i koppel, vågar jag påstå. Det är långifrån möjligt med alla katter. En del katter trivs i rastgård, inte alla. Osv. osv.

Vi hade en kastrerad katthona - som bor på landet nu - som fick en normal uppväxt som kattunge, med både ute- och innevistelse, mycket kel och andra kattkompisar. Hon är dock en riktig satkärring! Kommer det en främling på besök är hon borta i en vecka. Tre månader om året bosätter hon sig i skogen och plundrar varenda ekorrbo. Hade hon varit några storlekar större hade hon ätit mig till frukost, det är jag helt säker på. Bara tanken på att försöka tämja henne att gå i koppel får mig att rysa, eller få henne att göra någonting över huvud taget. Andra är snälla och beskedliga och står ut med vad som helst.

Jag håller nog dock inte med om att katterna är domesticerade till den grad vi tror. Många mår riktigt dåligt psykiskt, kissar inomhus och utvecklar andra stressbeteenden. Jag tror bara inte folk fattar att de mår dåligt. Vi har fått anställa en tjej som tar in och ut min hankatt varje dag när jag är på jobbet. Annars mår han pest.