'en' eller 'man'?

Jag försöker i den mån jag tänker på det, att använda en istället för man. I första hand försöker jag dock låta bli det i huvud taget, jag har blivit inpräntat sedan jag var liten att låta bli. För det första är det fult som fasen, för det andra så syftar en ;) oftast på någon varför det blir helt överflödigt. Jag håller med @Blueberry, jag hatar att läsa "Då har man vart och handlat!"-statusar. Vilken jävla man? DU har varit och handlat, det blir fan inte mer intressant för att "man/en" har gjort det! Mamma frågade alltid när jag använde man som liten - VEM har gjort/gör/ska? Det har skadat mig för livet :angel:

Jag gillar förresten hen också. Det är smidigt att använda!
 
Jag ser det som ett ställningstagande att använda 'en' istället för 'man'. Sedan hör jag till de som anser att 'man' används lite väl flitigt i skriftspråk överhuvudtaget, även om det givetvis inte går att undvika helt. Vad gäller 'hen' kändes det väldigt mycket mer naturligt att börja använda än 'en', men tycker det är ett himla bra och enkelt sätt att visa sin ståndpunkt genom att använda 'en'.

Sedan kan det ju bli lite tokigt med tanke på dialekter, på flera ställen i Värmland exempelvis är 'en' dialektalt och jag tror att det är många som misstar mitt användande av 'en' som att jag helt enkelt skriver på dialekt:D
 
@skogaliten Det är ingen som hindrar dig från att använda "man" istället för "en". Jag gör det själv, av vana och ointresse. Som sagt, gör det om du vill, låt bli om du vill. Språket är demokratiskt - det är vad språkanvändarna är överens om vad det är. Och exakt vilka språkanvändarna är - det beror ju på kontexten.

Att "en" för dig och mig är ett räkneord betyder inte att det alltid måste vara ett räkneord. Skulle två individer vara överens om att "en" egentligen betyder katt - voila, en är synonym till katt. En större massa kanske inte förstår, men så länge de här två individerna förstår varandra så betyder "en" katt i deras gemensamma språk.

Och apropå att bygga om språket avsiktlig ... "snippa" är ett exempel på ett lanserat ord. Jag och förmodligen en del andra tycker att det är ett bra ord och har inkorporerat det i vårt ordförråd. Vissa andra tycker att det är fult och har låtit bli. Valet är, återigen, fritt!

Förresten så behöver du inte tala om för mig vad generella pronomen och homonymer är. Jag läser (också?) språk :)

Det här är ett forum, med en tråd med många deltagare, inte en en-till-en konversation, så jag förklarade inte specifikt för dig, utan för andra läsare. Begrepp som t.ex. "homonymer" är inte självklara för alla läsare.
Det normala är väl ändå, att om man är intresserad av en tråd, så läser man alla inlägg!?

Men om du nu läser språk, oklart om det gäller mer språkhistoria eller studerar ett eller flera språk, så kanske du känner till att räkneord brukar anses som väldigt basala element i språket. Det är inte ord som som brukar vare sig förändras eller utsättas för betydelseglidning i nämnvärd utsträckning, utan bibehålls väldigt intakta genom tidsepokerna.

När jag nämnde "bygga om språket avsiktligt" så menade jag inte "införandet av enstaka nyord allteftersom någon hittar en bra ersättare för ett ord som saknas eller skaver", utan påtalade snarast att om det finns någon gruppering som anser att "man" skulle vara belastat av något slags genusproblematik, så borde man lansera ett kvalitativt genomtänkt nyord för detta. (I den här meningens sista del, skulle förresten ordet "en" istället för "man", bli lätt problematisk...)

Med att "bygga om språket avsiktligt" menar jag snarare att man tillsätter en utredning som, eller att en självpåtagen grupp åtar sig att, systematisk gå i igenom, i det här fallet t.ex. SAOL:s samtliga ord, och plockar bort och/eller ersätter (med nyord) alla ord som eventuellt skulle kunna anses vara stötande ur t.ex. ett genusperspektiv. En sådan verksamhet skulle kräva att stora delar av Sveriges befolkningen tycker att det vore vällovligt för att det ska kunna fungera. Historiskt, både i Sverige och utomlands, så har den sortens övningar ytterst sällan lyckats.

När du säger att "valet är fritt", så är det naturligtvis det, till en viss gräns. Syftet med ett standardiserat språk är att vi dels ska förstå varandra i största allmänhet, men också att det ska vara möjligt att skriva t.ex. legala dokument av olika slag, där det inte råder någon tvivel om vad man kommit överens om. Det kan gälla köpekontrakt, anställningsavtal, domslut, avtal om tjänster som ska utföras m.m.

Vad någon använder för klantiga formuleringar, vilka eventuella syftningsfel som uppstår i en Facebookstatus, är tämligen ointressant i det långa loppet. Det är färskvara, som försvinner i rätt fort ner i Facebooks tidslinjes svarta hål. Likaså andra korta texter som SMS, snabba korta svar i forum och liknande, det är texter med högt nuvärde, och (ofta) förhållandevis litet värde för framtiden.

Det är värre när det obegripligt vem eller vilka som avses i t.ex. ett kontrakt som handlar om en överenskommelse mellan ett företag och ett kundföretag, där där även t.ex. några transporttjänster vid leverans är involverade. Det kan krävas väldigt tydliga instruktioner om: vad som ska levereras, när det ska levereras, portkoder, lastnings- och avlastningsföreskrifter, säkerhetsfrågor, försäkringsfrågor, hur kontakter ska skötas mellan företagen m.m.
 
@skogaliten Tja, med tanke på att du citerar mitt inlägg är det väl hyfsat självklart varför jag väljer att svara som att du riktar dig till mig?

Jag använder som sagt inte "en" själv. Alltså tänker jag inte försvara användandet (det har jag inte argument för, i och med mitt eget ointresse). Däremot tänker jag inte heller stånga mig blodig för att få folk att inte använda det. Om människor i en viss diskurs väljer att använda "en" istället för "man" och förstår varandra - ja, då är det ju bara bra för dem. De som använder "en" istället för "man" som obestämt pronomen lär ju använda det i just den kontexten, och om de inte gör det - ja, då blir det lika fel som om de skulle ha använt "man" i en kontext där ett bestämt pronomen hade varit mer lämpligt.

Med tanke på att "man" är ett obestämt pronomen är det ju synnerligen dåligt att använda i den kontext som du nämner.
 
Jag kan tycka att användandet av ordet "man" är störande i sig, mest för att folk överanvänder det så mycket när det är helt onödigt. Tex när de i själva verket syftar på sig själva. Som @Blueberry skrev, i såna situationer vill jag bara fråga vem "man" är?

Jag själv har nog inte använt mig av "en" istället mer än när jag lite ironiskt överdriver min dialekt, det är nämligen en gammal version av skaraborgska för mig, alla gamlingar säger "en" sju gånger i varje mening typ :D
Jag försöker specificera vem eller vilka jag syftar på för det mesta.
 
Sista stycket, det handlar ju inte bara om situationer där man vet könet hen används, utan framförallt när man inte vet det. Tex ska jag till läkaren vet jag inte alltid om det är en kvinna eller man. "Jag ska till läkaren och då ska jag be honom eller henne att kolla på...", där är det ju mycket smidigare med hen.

Ibland känner jag att det där kommer att stå på våra gravstenar, för det kommer alltid att finnas någon som fortfarande inte fattat, som inte tagit reda på sammanhang men ändå har bestämda åsikter om ordet ...

KL

Jag har inget emot en. Men det kommer ändå aldrig fram i den "nya" betydelsen när jag skriver eller talar för där jag kommer ifrån (Bohuslän) är en talspråk för man. Och jag skriver ju inte på talspråk.
 
Ibland känner jag att det där kommer att stå på våra gravstenar, för det kommer alltid att finnas någon som fortfarande inte fattat, som inte tagit reda på sammanhang men ändå har bestämda åsikter om ordet ...

Haha, sant! Man bara säger samma sak om och om igen, och jag har ingen aning om de som säger det ens läser våra inlägg, det kan de knappast för då skulle väl strömmen avta? Jag menar folk säger ju fortfarande "Höhö, hööööna."
 
Haha, sant! Man bara säger samma sak om och om igen, och jag har ingen aning om de som säger det ens läser våra inlägg, det kan de knappast för då skulle väl strömmen avta? Jag menar folk säger ju fortfarande "Höhö, hööööna."
Ja, höna känns lika nytt och fräscht varje gång :up:

Själv tänker jag slåss som en dåre med samma argument varje gång någon säger fart.
 
Att man inte håller med innebär för de allra flesta inte att man inte förstår dock..
I det här fallet - liksom i många andra - så behövde någon (Mammas) än en gång förklara att man behöver inte använda hen för att ta bort kön, utan där man inte vet kön. Som svar på "jag föredrar att veta om det är en hon eller han". Vilket man allt inte alltid gör.
 
Angående diskussionen om "hen" är det ett ord jag ännu inte haft användning av men jag tycker inte det är dåligt som alternativ.

Men jag tänker också fortfarande på höns när jag hör det. Inte för att jag är dum i huvudet utan för att det är vad ordet varit för min hjärna hela livet. Kan ta tid att programmera om.

Angående "en" så funkar det som sagt inte för mig, det blir dialektalt. Så mycket dialekt kan jag inte ens prata naturligt så det är väldigt främmande för mig i skrift. Återstår att se vad som händer framöver när det kanske blir mer befäst som alternativ i språket.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 561
Senast: Twihard
·
Samhälle Jag funderade på om jag skulle skaffa mig en anonym användare, men jag väljer att skriva från "mitt vanliga konto". Jag har ju...
Svar
5
· Visningar
656
Senast: Görel
·
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 413
Kropp & Själ Alltså nu har jobbiga saker hopat sig för att jag skjutit på dem. T.ex. har jag en konflikt med en nära vän. Istället för att ringa och...
2
Svar
21
· Visningar
1 084
Senast: Cattis_E
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp