En dag till utan familjen

Tankarna snurrar runt och står still på samma gång. Jag vet inte vad som händer. Jag har fått en tid hos en som handlägger boendestöd, men jag vet inte längre vad jag ska säga. Dagen efter har jag en läkartid. Jag vet inte vad jag ska säga där heller. Någon kallelse till någon att prata med har jag inte fått än.

Idag skulle jag ha pratat med min chef. Det glömde jag bort. Jag har i alla fall lyckats jobba ganska hyfsat väl den här veckan. Onsdag och torsdag tog jag ut semester. På onsdagen var jag ute på sjön med en kompis. Det var väldigt trevligt och jag ville knappt åka hem efteråt. Jag trivs bäst ute i naturen.

Igår var det sista gången på depressionsskolan. Det var helt onödigt då det bara var en snabb genomgång av vad vi gått igenom de fyra första gångerna och sen kunde vi lämna feedback. Jag satt tyst i ett hörn och hade inte mycket att säga. Jag skulle ha lämnat in två papper till vårdsamordnaren också. Det var två skattningsformulär som jag ombetts fylla i, men jag glömde att lämna in dem.

Det här med olika diagnoser snurrar runt i min skalle. Jag vet egentligen inte vad det skulle göra för skillnad i mitt liv. Det enda jag egentligen vill ha är en familj. Och ingen diagnos i världen kommer att ge mig en familj. Mamma är dessutom krasslig och ingen vet hur länge hon kommer att hänga med. Kanske kommer det att vara för sent en dag. Som det ser ut nu så kommer vi aldrig att kunna mötas.

 

[tuaphua]

Det var nog mer som en kommentar om att det faktiskt finns de som försökt få kontakt men misslyckats.
Jag känner mig själv tämligen misslyckad som potentiell vän i den här tråden.
Totalt dissad faktiskt.
Inget som lockar till nya försök.
Och inte blir det bättre av kritik från andra skribenter.

Men det här är ju Magianas dagbokstråd. Den har ju syftet att hon ska få ventileraoch skriva av sig.

Att gå in i en sån tråd för att man förväntar sig bli någons vän känns konstigt för min del. Det känns fel att lägga press och krav på TS. Och det känns märkligt att bli besviken för att man själv antar saker. Det blir ju lite samma TS fått skäll för: att anta utan att veta och sen bli besviken för att folk inte är tankeläsare.

För egen del vill jag bli vän med folk som jag själv väljer bli vän med. Inte bara folk som bestämt sig för att vi ska bli vänner. Lite så känns det ju här nu.

Jag tycker du svarat med omtanke etc.
men kravet på vänskap och känslan av besvikelse förstår jag inte.

 

[mandalaki]

Jag räckte ut en hand privat för något år sedan. Den avvisades.

Men det finns väl ingen anledning att dra upp det ett år senare när Magiana mår ännu sämre än hon gjorde då? Lev med det, för sjutton.

 

[Inte_Ung]

Hon har dessutom inte bett om din vänskap, vad jag sett

Okej då så knallar jag ut ur den här tråden.
Och ägnar mig åt människor som uppskattar mig i stället.
Ha dé

 

[Raderad medlem 6459]

Men kan inte alla ( @Inte_Ung och @vallhund förslagsvis) hantera sina egna jäkla issues istället för att försöka lassa över dem på Magiana? Hon är inte ansvarig för ert mående.

 

[Inte_Ung]

men kravet på vänskap och känslan av besvikelse förstår jag inte.

Den kommer från det trevliga umgänge som jag tyckte att vi hade när vi träffades.
Då och där så trodde jag faktiskt att vi kunde bli vänner och nu så trodde jag att den tråden skulle gå att ta upp igen.
Men tydligen inte.
Det var en inbjudan från mig som dissades.
Men okej, vill man inte så vill man inte.

 

[Inte_Ung]

Men kan inte alla ( @Inte_Ung och @vallhund förslagsvis) hantera sina egna jäkla issues istället för att försöka lassa över dem på Magiana? Hon är inte ansvarig för ert mående.

Det är inte min issue. Utan ett försök till vänskap som sket sig.
Jag har inget mer att erbjuda. Det där klarar jag inte av.

 

[aiquen]

Skall jag skämmas för att jag räckte ut en hand o blev avvisad?

Att räcka ut en hand är ingenting att skämmas över, men att trycka till och bete sig oförskämt för att mottagaren avvisar om handen inte är önskvärd kan däremot vara det.

Att bli stött och applicera sina egna känslor på någon som mår dåligt och befinner sig i en svår situation är inte att hjälpa.

 

[tuaphua]

Den kommer från det trevliga umgänge som jag tyckte att vi hade när vi träffades.
Då och där så trodde jag faktiskt att vi kunde bli vänner och nu så trodde jag att den tråden skulle gå att ta upp igen.
Men tydligen inte.
Det var en inbjudan från mig som dissades.
Men okej, vill man inte så vill man inte.

Det kan ju vara så att om man mår så otroligt dåligt att man knappt orkar genom dagen så behöver man inte krav och efterföljande besvikelse för sånt man inte orkar/inte ser en invitation etc.
Jag tycker det är gränslöst agerande mot någon som inte mår bra.

 

[ekra]

Märklig kommentar då jag i åratal försökt skapa kontakter med de ha inte hört av sig tillbaka till mig, d.v.s. jag har stått för 100% av försöken att skapa en relation.

Jag har försökt med lite i taget under många år men resultatet har uteblivit.

Det kanske kan vara till hjälp att jag upplevt liknande. Men i vuxen ålder har jag förstått att förvånansvärt många bär eller har burit på samma rädsla som mig (och dig) att vi inte ska vara intressanta nog att vara någons vän, eller att vi tränger oss på, och det tror jag är en av de viktigaste hindren bakom att det kan vara svårt att skaffa nya vänner, och vårda de kontakter man har. Inte att man är ”fel” eller inte ”duger”.

Jag står nog för de absolut flesta av initiativen för att upprätthålla kontakten med mina vänner, men jag har lärt mig att förstå att det inte betyder att de inte tycker om mig, eller vill vara min vän. Vardagen för de flesta är ganska späckad, och det går ofta i vågor hur mycket kontakt man har med omvärlden. Liksom andras måenden också går upp och ned, ibland orkar man ju inte kontakta någon, men blir jätteglad om någon hör av sig och tar initiativ. Och så är det alltid trevligt att ses, även om det går åratal mellan gångerna i vissa relationer.

Mitt liv blev mycket bättre när jag bestämde mig för att droppa tänket om vems tur det är att höra av sig. (Det gick inte på en dag, men det gick) Nu resonerar jag snarare så att jag hör av mig när jag känner för det. Jag hoppas att du kan få hjälp med att komma dit också. Det är ett väldigt skönt hinder att få bort.

Resultatet för mig om vi ska prata om resultat av ansträngningen är att jag har mer kontakt med vänner och bekanta vilket är en stor vinst för mig. Och jag upplever att de uppskattar att jag hör av mig och ser till att vi inte mister kontakten totalt. Någon enstaka har blivit bättre på att höra av sig, och INGEN har behandlat mig dåligt för att jag plötsligt hör av mig out of the blue. Jag har inte fått några dom helst negativa konsekvenser.

Jag har just nu två vänner som regelbundet hör av sig och vill hitta på saker med jämna mellanrum. Men jag har varit helt ensam i vardagen i många år (frånsett i stallet, på jobbet eller i skolan). Min familj träffar jag ett fåtal ggr/år eftersom jag bor utomlands.

Det finns hopp!

 

[vallhund]

Skall jag o @Inte_Ung skämmas för att ha räckt ut en hand i ett ärligt försök till kontakt?

 

[Sleepy]

Människor är som pusselbitar; vissa passar/fungerar/trivs ihop bättre än andra. Det har inte med värdet på de enskilda bitarna att göra utan på hur de passar ihop.

Det kan kännas tröstlöst att leta bland alla bitarna ibland, men det bästa sättet att hitta det en söker är att lära känna och förstå sin egen bit så bra det går.

 

[ginnies]

Men kan inte alla ( @Inte_Ung och @vallhund förslagsvis) hantera sina egna jäkla issues istället för att försöka lassa över dem på Magiana? Hon är inte ansvarig för ert mående.

Men det är ju- vad det verkar- 2 st användare som faktiskt sträckt ut hand/ umgåtts och uppfattat det trevligt, som häri läser att @Magiana inte får kontakt med någon och alla vänder henne ryggen typ utan anledning, det är väl inte särskilt konstigt om det blir reaktioner av det om det inte är sant, och dessa två menar sig inte uppfört sig så?

Det handlar ju inte om vare sig @vallhund ´s eller @Inte_Ung ´s issus på något sätt, de klarar sig säker båda ua, utan mer en reaktion i en tråd( förvisso dagbok) där innehållet som skrivs i tråden inte riktigt stämmer med verkligheten och de som försökt och tagit kontakt.

Det är nog så, med min erfarenhet i liknade fall, att - med respekt- @Magiana mår så dåligt att det går inte diskutera eller ge råd, tråden är just i den bemärkelsen helt onödig, och de som lagt sig tid o peppat och gett förslag gör det i onödan- i nuläget. Kanske blir en viss irritation vad vet jag men jag tror att det är så.

Jag tror faktiskt inte måendet heller skulle bli hjälpt av en nära vän i nuläget för det är något som TS eftersträvar för att hon då tror att allt ska bli bra och hon då mår bättre. Det kommer inte ske, om en vän eller två hittas så är det något annan som skaver och sätter sig så måendet kan fortsätta på denna nivå, så enda vägen, proffshjälp och gå allt bakvägen. I all välmening.

 

[ginnies]

Skall jag o @Inte_Ung skämmas för att ha räckt ut en hand i ett ärligt försök till kontakt?

Självklart inte.

 

[mandalaki]

Skall jag o @Inte_Ung skämmas för att ha räckt ut en hand i ett ärligt försök till kontakt?

@aiquen har ju redan svarat när du nyss ställde frågan: ”Att räcka ut en hand är ingenting att skämmas över, men att trycka till och bete sig oförskämt för att mottagaren avvisar om handen inte är önskvärd kan däremot vara det.”

 

[mandalaki]

Men det är ju- vad det verkar- 2 st användare som faktiskt sträckt ut hand/ umgåtts och uppfattat det trevligt, som häri läser att @Magiana inte får kontakt med någon och alla vänder henne ryggen typ utan anledning, det är väl inte särskilt konstigt om det blir reaktioner av det om det inte är sant, och dessa två menar sig inte uppfört sig så?

Det handlar ju inte om vare sig @vallhund ´s eller @Inte_Ung ´s issus på något sätt, de klarar sig säker båda ua, utan mer en reaktion i en tråd( förvisso dagbok) där innehållet som skrivs i tråden inte riktigt stämmer med verkligheten och de som försökt och tagit kontakt.

Det är nog så, med min erfarenhet i liknade fall, att - med respekt- @Magiana mår så dåligt att det går inte diskutera eller ge råd, tråden är just i den bemärkelsen helt onödig, och de som lagt sig tid o peppat och gett förslag gör det i onödan- i nuläget. Kanske blir en viss irritation vad vet jag men jag tror att det är så.

Jag tror faktiskt inte måendet heller skulle bli hjälpt av en nära vän i nuläget för det är något som TS eftersträvar för att hon då tror att allt ska bli bra och hon då mår bättre. Det kommer inte ske, om en vän eller två hittas så är det något annan som skaver och sätter sig så måendet kan fortsätta på denna nivå, så enda vägen, proffshjälp och gå allt bakvägen. I all välmening.

Jo. Det är jävligt konstigt. Man kör inte rakt över nån som redan ligger.

 

[vallhund]

@aiquen har ju redan svarat när du nyss ställde frågan: ”Att räcka ut en hand är ingenting att skämmas över, men att trycka till och bete sig oförskämt för att mottagaren avvisar om handen inte är önskvärd kan däremot vara det.”

Uppenbarligen bör jag lämna tråden, jag har varken tryckt till någon eller varit oförskämd.

 

[ginnies]

Jo. Det är jävligt konstigt. Man kör inte rakt över nån som redan ligger.

Men den som ligger påstår ju att alla de hon umgåtts med vänt henne ryggen på ett fult sätt, kanske därav reaktionen.

 

[mandalaki]

Men den som ligger påstår ju att alla de hon umgåtts med vänt henne ryggen på ett fult sätt, kanske därav reaktionen.

Hon har inte pekat ut någon som måste komma och försvara sig.

Och det är en sak att säga ”jag har träffat dig, du var trevlig och jag skulle gärna vara din vän”, en annan att säga ”Nu efter den här tråden så känner jag att jag inte skulle duga åt dig som vän” eller ”skärp dig, vi är många som är ensamma utan att skylla på omvärlden” - till någon som är djupt deprimerad.

 

[ginnies]

Hon har inte pekat ut någon som måste komma och försvara sig.

Och det är en sak att säga ”jag har träffat dig, du var trevlig och jag skulle gärna vara din vän”, en annan att säga ”Nu efter den här tråden så känner jag att jag inte skulle duga åt dig som vän” eller ”skärp dig, vi är många som är ensamma utan att skylla på omvärlden” - till någon som är djupt deprimerad.

Ja jag håller med dig, som jag skrev, ingen information / råd kommer att gå in hur välmenande den är .
Och om jag inte minns fel så skrev faktiskt @Inte_Ung nära precis så som ditt första citat.

Sen är det väl inte konstigt om någon som sträckt ut handen / umgåtts efter att ha läst tråden inte anser sig duga?

 

[mandalaki]

Ja jag håller med dig, som jag skrev, ingen information / råd kommer att gå in hur välmenande den är .
Och om jag inte minns fel så skrev faktiskt @Inte_Ung nära precis så som ditt första citat.

Sen är det väl inte konstigt om någon som sträckt ut handen / umgåtts efter att ha läst tråden inte anser sig duga?

Jag kopierade från @Inte_Ung s inlägg, ja.

Men det gynnar inte Magiana ett smack om du och jag dividerar om hennes eventuella historia med Inte_Ung och @vallhund