En 13-åring bestämmer över mig

[Blandrastik]

Är särbo med världens bästa kille sedan 1½ år tillbaka, han har två 13-åringar (tvillingar) som han har vårdnaden om varannan vecka. Vilket innebär att vill jag se pojkvännen varannan vecka så får jag bo hos honom den veckan.
Jag har själv inga barn och inga planer på att skaffa några, problemet är att det blir en sådan grym skillnad på vardagen när barnen är hemma gämfört med när de är hos sin mamma. Hans dotter uppför sig väl mest som många tonårsdöttrar gör, det är en hel del dörrsmällande och "-Ahmen pappa" när hon är hemma.

Jag lägger mig inte på något sätt mig i hans sätt att uppfostra sina barn, men ibland blir det knepigt när hon för regering hemma, tex så får vi inte kramas när hon ser det, för det tycker hon är äckligt, allting i hemmet som mamma har valt måste vara som det alltid har varit, ingenting får ändras. Vi får inte stänga sovrumsdörren om oss för då känner hon sig utanför. Hennes humör har förstört många hemmakvällar för samtliga, då hon minsann ska sitta och tjura i ett hörn.
Särbon har vädjat till att jag ska bete mig vuxet mot henne de gånger hon inte gör det mot mig, då jag bara har god lust att platta till henne verbalt, samt att återigen, uppfostringen står bara han för.

Men vart går gränsen? Hur mycket ska man acceptera? Bara att bita ihop och tänka "nästa vecka är hon inte här"
Finns det fler med liknande uppleverler.

 

[Dravena]

Sv: En 13-åring bestämmer över mig

Hon låter som en typisk tonåring tycker jag! Det kanske är svårt för henne att pappa har ett nytt förhållande?

 

[CillaW]

Sv: En 13-åring bestämmer över mig

Hon får acceptera att du finns i hans, och därmed i hennes liv. Hon behöver inte tycka om dig, men hon ska visa dig samma respekt som hon bör visa andra. Det är din sambo som ska säga till henne när hon inte visar dig respekt.

 

[escodobe]

Sv: En 13-åring bestämmer över mig

du kanske ska delta i upfostringen, det är säkerligen inte populärt hos dottern - men det innebär ju att du automaiskt stärker din position som vuxen "extra förälder". Går det att prata med mamman så försök göra det.

 

[ankans]

Sv: En 13-åring bestämmer över mig

hmmmm, svårt det där, jag kan se det från två håll.

För dotterns del tror jag det handlar om att bli bekräftad av fadern att hon fortfarande betyder mest... Sen kan det finnas en annan historia bakom, och det är att mamman påverkar flickan, för deras relation inte är avslutad mentalt....

Jag hade nog försökt bli kompis med dottern, prata lite om hur mycket hennes pappa säger att han tycker om henne, hur glad du är för hans barn osv.....

Tycker det är tecken på osäkerhet, inte endast uppfostran.. Men risken är att om man låter det gå för långt nu, så blir det invant och svårt att ändra...

 

[Smulu]

Sv: En 13-åring bestämmer över mig

Du kanske kan tala om för henne att du älskar hennes pappa och att det är något som inte kommer ändras bara för att hon tjurar . Tjejen får helt enkelt acceptera att ni två har ett förhållande.
Varför inte lära känna henne och inte bara tänka " Åh denna jobbiga 13-åring!"

Gillar du henne överhuvudtaget? Kan ni hitta på något ni två tillsammans?

Finns det något sätt du kan visa henne att du bryr dig? Eller är det så att du går genom hennes pappa såfort du tycker något i hennes beteende är fel? Är det inte då bättre att säga det direkt till henne?


Lite tankar bara...

 

[cirkus]

Sv: En 13-åring bestämmer över mig

Jag tror att hon och framförallt HAN (pappan) måste acceptera att du är en del i hennes uppfostran.

 

[Inte_Ung]

Sv: En 13-åring bestämmer över mig

Särbon har vädjat till att jag ska bete mig vuxet mot henne de gånger hon inte gör det mot mig, då jag bara har god lust att platta till henne verbalt, samt att återigen, uppfostringen står bara han för.

Det kommer aldrig att fungera.
Du måste få sätta dina egna gränser mot människor i din omgivning.
Skapa dina egna relationer.
Så länge som pappan har exklusiv rätt till att uppfostra, så kommer det aldrig att fungera.

Ta ett snack med din särbo om detta.
Om han vill ha dig där, så måste det göras plats för dig.
Annars så kommer du och hans dotter för evigt att konkurrera om pappans uppmärksamhet och kärlek.
Och du är alltid förloraren i en sådan kamp.

Det har INGET med mamman att göra, inget med att du är "den nya" att göra, utan bara om ren och pur konkurrens.
Samma händer även i familjer med gemensamma barn.
Barnen vill ALLTID stå i centrum och de kommer att jobba på det med alla medel.

 

[Blandrastik]

Sv: En 13-åring bestämmer över mig

du kanske ska delta i upfostringen, det är säkerligen inte populärt hos dottern - men det innebär ju att du automaiskt stärker din position som vuxen "extra förälder". Går det att prata med mamman så försök göra det.

Har träffat mamma en enda gång, det enda hon sa till mig var:

-Och du kan dra åt helvete du också!

Det första helvetes-vägvisningen var syftat till särbon.

 

[ankans]

Sv: En 13-åring bestämmer över mig

Ja, och troligen är det detta dottern får höra hos mamman med.. Dessutom drivs hon säkert av skuldkänslor gentemot mamman, hon får inte tycka om eller acceptera dig, för mammas skull.

Du och sambon måste komma överens om en lösning som ni båda kan stå för.

men jag hävdar fortfarande att du inte kan luta dig tillbaka och låta sambon dottern reda ut detta, utan du måste vara delaktig och bjuda till med, har man valt en partner med barn, så är det inte bara sambon man valt, utan även barnen.....

 

[Blandrastik]

Sv: En 13-åring bestämmer över mig

Du kanske kan tala om för henne att du älskar hennes pappa och att det är något som inte kommer ändras bara för att hon tjurar . Tjejen får helt enkelt acceptera att ni två har ett förhållande.
Varför inte lära känna henne och inte bara tänka " Åh denna jobbiga 13-åring!"

Gillar du henne överhuvudtaget? Kan ni hitta på något ni två tillsammans?

Finns det något sätt du kan visa henne att du bryr dig? Eller är det så att du går genom hennes pappa såfort du tycker något i hennes beteende är fel? Är det inte då bättre att säga det direkt till henne?


Lite tankar bara...

Vi har inga gemensamma intressen, hon gillar dans, smink och killar, själv är jag en typisk hästtjej.
Men jag gillar henne skarpt hon är ju både vassare och häftigare än sin tämligen tama bror. Så egentligen tycker jag att det är synd att vi två inte kan vara bättre kompisar, jag skulle vilja att det var lite så där "oss tjejer emellan".

Jag ska i alla fall tacka för alla tips, tror att jag ska försöka bli lite tydligare mot henne, båda att jag faktiskt gillar henne, att jag inte kommer att försvinna i första taget och slutligen att jag inte behöver accepera någon skit ifrån henne lika lite som hon behöver ta skit ifrån mig.

Finns det någon kurs man kan gå? (suck)

 

[slice]

Sv: En 13-åring bestämmer över mig

tex så får vi inte kramas när hon ser det, för det tycker hon är äckligt

Och då får hon väl tycka det? Din särbo kan inte ha exklusiv rätt till uppfostran, då fungerar det aldrig. NI måste stå som enad front och vara överens om vad som ska gälla i ert/hans hem. Han är vuxen, hon är barn (därmed inte sagt att hon inte får ha åsikter). Vill ni kramas så ska ni kramas. Vill hon inte se behöver hon inte titta.

allting i hemmet som mamma har valt måste vara som det alltid har varit, ingenting får ändras.

Allting i hennes fars hem ska vara så som hennes far har valt det. Det är hans hem. Hon har väl ett eget rum att regera över? I sin fars hem regerar hennes far, i hennes mors hem bör hennes mor regera, men utan smutskastning åt något håll.

Vi får inte stänga sovrumsdörren om oss för då känner hon sig utanför.

Stäng. Och lås. Och hon ska väl sova på nätterna? Det finns familjetid och vuxentid. För förhållandets skull måste man få lite vuxentid.