Men någon gång skapas ju en förståelse för sambandet emla och spruta. Emla torde ju främst fungera på bebisar för att föräldern förväntar sig att det fungerar och därmed bidrar till en avslappnad miljö. Sprutor är inte alls speciellt obehagliga om man är lugn och avslappnad. Bebisar är i det avseendet en reflektion av föräldern. En spänd förälder ger en spänd bebis. Jag tror alltså det finns en poäng med emla i vissa fall, men inte alla. Ofta är en lugn miljö i kombination med matning fullt tillräckligt.
Det kanske är jag som inte hänger med här, men jag tycker att de saker jag fetat i dina inlägg ovan respektive nedan säger emot varandra? Om Emla leder till en avslappnad omgivning, varför skulle det då signalera att sprutor är något att frukta?
Rädslan är din egen och en känsla du möjligtvis överför till barnet. Smärta är inte farligt och en vaccination på sin höjd lite obehaglig. Tror inte på Emla som en standardlösning, det signalerar ju bara att sprutan är något att frukta.