Min hund (7 månader) väljer att somna någonstans ute i lägenheten men vi har dörren öppen till sovrummet så han kan komma in till oss om han vill vilket han brukar göra tidig morgon (runt 3-5).
Gissningsvis vaknar han och känner sig lite ensam och väljer då att lägga sig med mig och min sambo på golvet i sovrummet för sällskapet.
Problemet är att vårt sovrum är väldigt litet och han ligger trångt mellan sängen och väggen och håller på och krafsar med tassarna i väggen vilket gör att jag vaknar och sen kan jag ofta inte somna om! Håller på att bli galen över detta då det händer flera gånger i veckan så jag tycker inte att han borde få vara i sovrummet på natten längre men min sambo tycker att det är grymt att han ska behöva vara "ensam" ute i resten av lägenheten hela natten... Håller med om att det känns trist att inte låta honom komma in i sovrummet om han vill det men jag mår inte bra utan min sömn.
Vad tycker ni? Är det okej att "porta" en stackars 7 månaders unghund från sovrummet hela natten?
Gissningsvis vaknar han och känner sig lite ensam och väljer då att lägga sig med mig och min sambo på golvet i sovrummet för sällskapet.
Problemet är att vårt sovrum är väldigt litet och han ligger trångt mellan sängen och väggen och håller på och krafsar med tassarna i väggen vilket gör att jag vaknar och sen kan jag ofta inte somna om! Håller på att bli galen över detta då det händer flera gånger i veckan så jag tycker inte att han borde få vara i sovrummet på natten längre men min sambo tycker att det är grymt att han ska behöva vara "ensam" ute i resten av lägenheten hela natten... Håller med om att det känns trist att inte låta honom komma in i sovrummet om han vill det men jag mår inte bra utan min sömn.
Vad tycker ni? Är det okej att "porta" en stackars 7 månaders unghund från sovrummet hela natten?