Elaka rykten - hur tacklar man det?

[Salama]

Det var många år sedan jag skrev någonting här inne på forumet, men jag har smygläst en hel del. Nu har jag dock råkat ut för någonting som jag inte klarar av att släppa och inte vet hur jag ska hantera. Kanske finns där några kloka Bukare som har några råd?

I höstas avlivades min häst, mitt allt, efter att ha blivit utdömd av veterinären. Nu har jag fått höra att någon har spridit ut till folk att jag avlivade en frisk häst.

Jag vet inte hur jag ska reagera - jag är ledsen, förtvivlad, chockad och arg.

Varför gör man så?

Att ta bort hästen var jobbigt nog. Jag vigde mitt liv åt henne. Och så får jag denna käftsmäll?

(Om tråden ligger fel får moderator gärna flytta den.)

 

[sjoberga]

Släpp det. Människor som sprider rykten i syfte att misstänkliggöra och svartmåla andra är inte särskilt trevliga. De bör man minimera sitt samröre med. Man lär sig ganska fort att genomskåda dem som alltid pratar skit om andra människor när man umgås, då är det lätt att förstå hur tugget går vid andra tillfällen. Och det är ganska ointressant med sånt dyngsnack.

Anledningen till att man vill vara elak tror jag är mycket olika. Antingen är man bara det, eller så är man sjuk, eller så mår man dåligt och vill att andra också ska göra det. Fast anledningen är inte så intressant.

Så mitt råd; släpp det. Och bemöt om någon frågar dig rätt ut.

 

[Lovisaleonora]

Folk kommer alltid att snacka gojja. Så länge de tror att det tas illa upp. Så länge de tror att det berör. En liten del snackar skit om alla till alla, urskiljningslöst och enbart för att öppna munnen (min egen erfarenhet genom livet).

Jag tycker du ska släppa det. Det är inget brott att avliva en frisk häst, så ge det ingen uppmärksamhet. Får du höra det bakvägen, konstatera lugnt att "ja, folk vet ju sannerligen inte vad de pratar om, vilka idioter". Det brukar nämligen gå samma väg tillbaka till den det kom ifrån, och då har du i bästa fall fått säga ditt till den fegisen.

Du och de du umgås med vet sanningen.

 

[tanten]

Jag fick något liknande på mig efter att ha försökt hjälpa en tjej att lasta en svår foderhäst på ridklubben. Efteråt fick jag höra att jag piskat hästen randig och det var ridskolechefen som spred det! Som om jag skulle piska en häst, min eller någon annans.

Jag var så arg att jag kokade men tänkte att jag är en större människa än den där chefen.

Idioter finns det gott om. De flesta vettiga personer brukar dessutom ha ganska lätt att kunna se vilka som faktiskt är idioter. Jag gissar att du säkert är mer trovärdig än skitsnackarna.

Du är i upprörd nu - men det går över. Jag lovar. Skit i dem.

 

[Ryttaren]

Det är inte sant, så ryktena spelar ingen roll.
Dom tror att dom vet vad som har hänt, men egentligen så vet dom ingenting.
Skit i dom.

 

[Salama]

Tack alla

Har starka misstankar om vem som spridit ryktet och denne person ses som allsmäktig i många kretsar vilket gör att det hela känns ännu jobbigare.

 

[Gimlan]

Som sagt, det är inget brott att avliva en frisk häst - om det nu varit så. Du vet att du gjorde det bästa för din häst oavsett vad som sägs.

 

[Fiorano]

Jag får med jämna mellanrum höra rätt myckt konstoga saker om mig själv. Som en lite obekväm typ som säger vad jag tycker (när tillfrågad) vågar folk sällan ta upp saker direkt till mig.

Har varit med om ganska likartad situation som din. När jag flyttade 100 mil upp hit hade jag med mig mitt då dräktiga sto. Detta var hennes sista chnas med lång vila pga en skada som inte ville läka. Så efter fölet avvants så flyttade jag till en anläggning och skulle sätta igång henne. Tyvärr efter 6-7 månader kände jag att det verkligen inte fungerade. Hon föll tilbaka i gammalt beteende och var vid koll riktigt kass på böjpprov. Så jag valde då att avliva. Hade kämpat i fem år med henne innan, men det visste ju ingen här. Således fick jag också höra rykten om att jag bara avlivade utan att ens behandla eller göra nånting med hästen för att få henne frisk.

Det bekom mig faktiskt inte. JAG visste ju hur det låg till, vilket är det viktigaste för mig.

 

[Lovisaleonora]

En liten sidofundering: jag hade tagit mer illa vid mig om jag fått höra att jag försökt hålla liv i en uppenbart dålig häst som borde få somna in. Det hade nog tagit mig hårdare.

Fast jag hade nog inte brytt mig vidare värst i alla fall, huvudsaken är att jag och de jag umgås med vet hur det ligger till.