Conversation Piece
Trådstartare
Jag var med om en otäck sak igår. Ett av mina fölston attackerade mig över boxkanten och högg mig illa i ansiktet. Jag skulle bara se efter om hon behövde mer hö så jag gick upp mot hennes box och då kastade hon sig fram som en blixt och högg mig utan förvarning. Jag låg på akuten hela natten och är sydd med 14 stygn i överläppen.
Jag har haft henne i ungefär 1,5 år. Hon har varit lite sådär bortskämd av sig och inte alltid varit helt respektfull mot människor utan ibland "hotat" genom att lägga öronen och tjura. Hon blev värre när hon fick fölet som hon har vid sidan. Det är hennes första föl. Från början fick jag inte komma nära fölet men när jag väl lyckades fånga henne så gick det bra sedan. Det har alltid förut gått att prata med henne när hon varit tjurig och jag har aldrig känt att det varit några lynnesfel på henne egentligen. Men nu känns det här inte alls bra. Jag kan tillägga att jag var inne hos henne i boxen bara en timma innan detta hände och då såg jag inga som helst fel på henne. Annars kunde man ju tro att hon var sjuk eller så eftersom hon uppför sig på det här sättet.
Hennes föl (en hingst efter Rite On Line) är också skarp i humöret och han högg mig i ansiktet (men då utan skador) i somras. Då välte jag omkull honom och satte mig på honom ögonblickligen och efter det har han uppfört sig väl. Men nu känns det som att det är mammans temperament som nedärvts.
Hon är inte dräktig och har dessutom skadat en has för några månader sedan som inte ser så bra ut. Jag har varit tveksam till om hon kommer klara bära fram fler föl på grund av hasen. Inte för att det är avgörande, men hon har inte särskilt högt avelsvärde heller. Hon är efter Sugarcane på en Ata Star L-mamma och har tjänat runt 100 000 kr som tävlingshäst.
Nu till anledningen till att jag skriver. Jag har beslutat mig för att ta bort märren. Jag känner att jag inte kan garantera säkerheten i mitt stall om jag ska ha henne kvar och det är inte värt riskerna. Dessutom vill jag inte fortsätta avla på en märr med sådant humör. Tycker ni att jag är konstig som tar bort henne?
Jag har haft henne i ungefär 1,5 år. Hon har varit lite sådär bortskämd av sig och inte alltid varit helt respektfull mot människor utan ibland "hotat" genom att lägga öronen och tjura. Hon blev värre när hon fick fölet som hon har vid sidan. Det är hennes första föl. Från början fick jag inte komma nära fölet men när jag väl lyckades fånga henne så gick det bra sedan. Det har alltid förut gått att prata med henne när hon varit tjurig och jag har aldrig känt att det varit några lynnesfel på henne egentligen. Men nu känns det här inte alls bra. Jag kan tillägga att jag var inne hos henne i boxen bara en timma innan detta hände och då såg jag inga som helst fel på henne. Annars kunde man ju tro att hon var sjuk eller så eftersom hon uppför sig på det här sättet.
Hennes föl (en hingst efter Rite On Line) är också skarp i humöret och han högg mig i ansiktet (men då utan skador) i somras. Då välte jag omkull honom och satte mig på honom ögonblickligen och efter det har han uppfört sig väl. Men nu känns det som att det är mammans temperament som nedärvts.
Hon är inte dräktig och har dessutom skadat en has för några månader sedan som inte ser så bra ut. Jag har varit tveksam till om hon kommer klara bära fram fler föl på grund av hasen. Inte för att det är avgörande, men hon har inte särskilt högt avelsvärde heller. Hon är efter Sugarcane på en Ata Star L-mamma och har tjänat runt 100 000 kr som tävlingshäst.
Nu till anledningen till att jag skriver. Jag har beslutat mig för att ta bort märren. Jag känner att jag inte kan garantera säkerheten i mitt stall om jag ska ha henne kvar och det är inte värt riskerna. Dessutom vill jag inte fortsätta avla på en märr med sådant humör. Tycker ni att jag är konstig som tar bort henne?
