Jag har verkligen snöat in på att lära mig mer om hormoner och hälsa nu, och jag älskar verkligen känslan av att vara driven av ett stort intresse och nyfikenhet! Jag slukar böcker och poddar all min lediga tid för tillfället, och håller även på att testa en behandling jag inte testat förut. Det är riktigt roligt! :-) Synd bara att dessa intensiva perioder med ett så starkt inre driv inte brukar hålla i så länge... Men jag får njuta av det så länge det varar!
Jag har blivit så inne i det här med egenvård/friskvård och att ta ansvar för sin egen hälsa att jag ibland kan studsa till litegrann när jag möter människor som gnäller över sin dåliga hälsa men inte alls verkar tänka i banorna att de kan påverka sin egen hälsa. Jag tycker att det är lite synd att inte egenvård/friskvård är mer självklart för fler, eller att det finns mer hjälp att få på området. Det krävs ju en hel del kunskap och engagemang, och det är definitivt inte helt enkelt för en vilsen okunnig nybörjare på området att veta var man kan börja eller vända sig (när jag själv började tänka i egenvårds-/friskvårdsbanorna så visste jag inte ens skillnaden mellan alternativmedicin och skolmedicin... ). Men för mig har det nu blivit mitt största intresse och hobby.
När jag har försökt att sätta mig in i hormonell balans så har jag ännu mer insett att det faller tillbaks på hur vi väljer att leva, dvs vår livsstil. Det är så oerhört viktigt att grundstenarna är i balans för att vår hälsa ska vara i balans! Visst påverkar hormonell obalans oss så att vi kan må dåligt, men å andra sidan kan vi i viss mån genom vår livsstil påverka våra hormoner tillbaka och få dem att bli i bättre balans. Jag har tidigare suckat och himlat med ögonen litegrann när jag hör det ständiga tjatet om livsstilens betydelse, men när jag fördjupar mig i hormonerna så inser jag hur otroligt viktig den verkligen är.
Jag har hittills kommit att koncentrera mig på 7 områden som jag ser som ”grundstenar”: Sömn, Kost/näring, Rörelse, Livsnjutning, Avstressning, Andning och Tarmhälsa. Som jag förstår det är dessa grundstenar så sammanvävda att alla delar behöver vara mer eller mindre i balans för att hälsan ska fungera, om man har tappat bort den nånstans på vägen. Jag kan inte bara motionera duktigt och äta bra och förvänta mig att återfå god hälsa, om jag samtidigt har en dåligt fungerande sömn och mage, känner mig otillräcklig och inte ägnar mig åt avslappningsövningar på något sätt... Så jag försöker samla ihop mig en kunskapsbank och en verktygslåda inom vart och ett av dessa områden, så att jag har åtgärder att ta till om jag märker att något av områdena fallerar.
När det gäller hormonell hälsa så är jag för närvarande extra intresserad av sköldkörtel, binjurar och äggstockar, och försöker samla på mig kunskap om hur de kan påverka oss och hur de hänger ihop. Jag har också ramlat in på lymfsystemet, lymfödem och lipödem. Alltså detta med lipödem! Jag hoppas verkligen att det är ett område som kunskapen kommer att öka inom framöver, så att fler personer som lider av detta får hjälp!
Jag funderar förresten på om det kan vara så att jag själv har två ”påsar” av lipödem högst upp på insidan av mina lår? Om man nu kan ha det? Där har jag nämligen alltid haft som två ”hamsterpåsar” som känns som fyllda av ärtstora kulor, oavsett hur smal jag har varit annars på kroppen. Jag kan aldrig gå utan byxben, dvs så att låren ligger mot varandra hud mot hud, för då får jag skavsår direkt eftersom de gnuggar så hårt mot varandra. Mina byxor går alltid sönder just där, eftersom ”hamsterpåsarna” gör att byxorna slits mot varandra så att de går sönder. Vissa byxor har jag bara kunnat använda i några månader innan det slitits hål högst upp på insidan av låren, om tyget är dåligt. Och det här med att ”lufta” underlivet genom att gå utan trosor har jag aldrig förstått! Min fiffi är hermetiskt insluten i fukt och värme om jag skulle gå utan trosor, på grund av att ”hamsterpåsarna” effektivt stänger ute all luft, och hud mot hud är både varmare och fuktigare än om man stoppar in ett tyg däremellan! Det är först på senare tid jag har börjat inse att tipset om att lufta underlivet genom att gå utan trosor kanske kommer ifrån att alla faktiskt inte har ”hamsterpåsar” på insidan av låren!!?!.... (kan det vara så? - alltså visst har jag sett att det finns tjejer som har ett mellanrum mellan låren, men jag trodde att de var lindade eller nåt...)(<- som höres så har jag inte ägnat allt för mycket tid åt att grubbla över detta förut, utan utgått från att alla har hamsterpåsar mellan benen eftersom jag alltid haft det )
Anyway...
Jag har själv inte förstått skillnaden mellan fett och ödem, och blev jättesugen på att själv testa lymfmassage. Även för att jag alltid har känt det som att min kropp har så dåligt ”flöde” och att jag är kall, frusen och orkeslös. Det är annars tecken jag satt i samband med någon form av underfunktion i sköldkörteln (dock är mina värden normala så det är inte vanlig hypotyeros), men sköldkörteln kan ev dra ner på tempot om binjurarna får jobba för mycket, dvs alltså om stressystemet ligger på för länge, och då tänkte jag att om jag jobbar på avslappningsövningar för att aktivera det parasympatiska systemet och lugna ner stressystemet, så kanske jag även kan hjälpa sköldkörteln att ”skjutsa igång” kroppen lite genom att arbeta med att manuellt förbättra lymfflödet? För om lymfflödet förbättras kanske blodflödet förbättras samtidigt, och jag kan bli varmare och få bättre fart på kroppen? Det är ju åtminstone en teori som måste undersökas tyckte jag, så sagt och gjort så bokade jag in mig på lymfmassage. Och alltså - ! Så GALET skönt det är! Så gôtt det känns för min kropp! Jag gillar det mycket bättre än en vanlig massage! Och se på fan men vissa delar av mitt ”fett” verkar faktiskt ha omfördelat sig litegrann. Kanske är det svullnader ändå? Kanske är jag faktiskt stagnerad – precis så som jag har upplevt min kropp?...
Sen är jag förstås fortsatt intresserad av klimakteriet, och egenvård för att hjälpa till att lindra eventuella besvär. Det är ju hemskt hur vissa tjejer lider av hormonförändringarna när de börjar närma sig klimakteriet. Jag har ju inte sett på mig själv som att jag skulle vara där än, utan mest varit intresserad av ämnet för att veta om jag kan förbereda mig på något sätt inför det som väntar. Jag har ju egentligen längtat i hela mitt liv efter att mensen ska ta slut och försvinna, eftersom jag aldrig varit intresserad av att skaffa barn och jag har haft väldigt stora problem med mensen. Så på grund av att jag längtat så mycket efter att bli mensfri har jag lite ”stängt av” mig där, och försökt att ställa in på mig på att jag inte kan förvänta mig nånting förrän jag blir typ 55 (alltså först om 10 år). Därför kan jag inte låta bli att bli jätteförundrad och väldigt förhoppningsfull när jag märker av vissa saker som SKULLE kunna vara tecken på att jag faktiskt är på G att närma mig klimakteriet... (Lite tvärtemot det vanliga approachen kanske... )
I alla fall så tänkte jag vid tillfälle försöka testa mitt FSH-värde. Det ska tydligen eventuellt kunna ge en hint om var man befinner sig i klimakterieresan (ju högre värde desto närmare klimakteriet). Vet inte om det säger så jättemycket egentligen, men kunde ju vara kul att kolla. Men det ska enbart tas på dag 3 i menscykeln, och då vill det till att dag 3 infaller på en dag som passar för att smita iväg och ta ett prov också.... Och när dag 3 inträffar har jag ingen aning om förrän först 2 dagar innan, så det är inget som går att planera i förväg tyvärr.
Några klimakterievallningar har jag inte känt av än, men humöret... Jag som alltid varit extremt stabil, logiskt styrd och icke-känslosam med total avsaknad av humörsvängningar, verkligen fullständigt lugn och jämn i humöret alltid, aldrig känt av nånting vid PMS eller nånting, aldrig brusat upp, aldrig känt mig irriterad, aldrig ens känt att jag har haft något behov av att bli arg eller irriterad. Men nu... Sedan kanske ett drygt halvår tillbaks så har det verkligen blixtrat till kan man säga, och humöret är inte alls lika stabilt som det alltid varit.
Igår smällde det till fullständigt när jag kom hem. Hann knappt själv fatta vad som hände, men det var några småsaker som strulade, och jag blev så arg att jag höll på att gå upp i limningen fullständigt. Sen blev jag bara mer och mer irriterad och arg och upprörd och kunde inte ens sitta ner utan vankade av och an och bara kokade av ilska och kände att jag hatade hela världen och snart måste skrika högt, och min hjärna hakade upp sig på småsaker och förstorade dem till enorma proportioner... Jag tänkte då på det jag läst att många klimakteriebesvär kan bero på att serotoninnivåerna är för låga, så jag tänkte att jag snabbt måste sätta mig ner och göra en serotoninmeditation.
Jag har använt mig litegrann av binaural beats/brainwave entrainment tidigare, och har tyckt att det kan ge en rätt bra effekt på mig. Det är musik/ljud som sägs eventuellt kunna påverka hjärnvågorna och hjälpa till att förändra sinnestillståndet. Lite besläktat med shamanska trumresor kanske. :-) Även om det finns några studier på området så är de för få och det vetenskapliga kunskapsläget är för lågt – man vet alltså inte varför det fungerar eller när – så det räknas som new age flum och är väl inget som ska användas av vem som helst utan att man läst på om det först.
I alla fall så satte jag mig ner och mediterade till ett spår som påstås kunna hjälpa till att öka serotoninivån. Och dra mig baklänges in i fågelholken – efter 10 minuters meditation med binaural beats så hade all ilska, irritation och upprördhet upphört! Jag kände mig fylld av ett harmoniskt lugn och kunde skratta igen, och allt dåligt humör hade blåst bort helt och hållet.
Jag är så imponerad och tacksam över när saker och ting faktiskt FUNGERAR och förbättrar mitt liv och min hälsa! Helt underbart! Vilken verktygslåda!!
Jag har blivit så inne i det här med egenvård/friskvård och att ta ansvar för sin egen hälsa att jag ibland kan studsa till litegrann när jag möter människor som gnäller över sin dåliga hälsa men inte alls verkar tänka i banorna att de kan påverka sin egen hälsa. Jag tycker att det är lite synd att inte egenvård/friskvård är mer självklart för fler, eller att det finns mer hjälp att få på området. Det krävs ju en hel del kunskap och engagemang, och det är definitivt inte helt enkelt för en vilsen okunnig nybörjare på området att veta var man kan börja eller vända sig (när jag själv började tänka i egenvårds-/friskvårdsbanorna så visste jag inte ens skillnaden mellan alternativmedicin och skolmedicin... ). Men för mig har det nu blivit mitt största intresse och hobby.
När jag har försökt att sätta mig in i hormonell balans så har jag ännu mer insett att det faller tillbaks på hur vi väljer att leva, dvs vår livsstil. Det är så oerhört viktigt att grundstenarna är i balans för att vår hälsa ska vara i balans! Visst påverkar hormonell obalans oss så att vi kan må dåligt, men å andra sidan kan vi i viss mån genom vår livsstil påverka våra hormoner tillbaka och få dem att bli i bättre balans. Jag har tidigare suckat och himlat med ögonen litegrann när jag hör det ständiga tjatet om livsstilens betydelse, men när jag fördjupar mig i hormonerna så inser jag hur otroligt viktig den verkligen är.
Jag har hittills kommit att koncentrera mig på 7 områden som jag ser som ”grundstenar”: Sömn, Kost/näring, Rörelse, Livsnjutning, Avstressning, Andning och Tarmhälsa. Som jag förstår det är dessa grundstenar så sammanvävda att alla delar behöver vara mer eller mindre i balans för att hälsan ska fungera, om man har tappat bort den nånstans på vägen. Jag kan inte bara motionera duktigt och äta bra och förvänta mig att återfå god hälsa, om jag samtidigt har en dåligt fungerande sömn och mage, känner mig otillräcklig och inte ägnar mig åt avslappningsövningar på något sätt... Så jag försöker samla ihop mig en kunskapsbank och en verktygslåda inom vart och ett av dessa områden, så att jag har åtgärder att ta till om jag märker att något av områdena fallerar.
När det gäller hormonell hälsa så är jag för närvarande extra intresserad av sköldkörtel, binjurar och äggstockar, och försöker samla på mig kunskap om hur de kan påverka oss och hur de hänger ihop. Jag har också ramlat in på lymfsystemet, lymfödem och lipödem. Alltså detta med lipödem! Jag hoppas verkligen att det är ett område som kunskapen kommer att öka inom framöver, så att fler personer som lider av detta får hjälp!
Jag funderar förresten på om det kan vara så att jag själv har två ”påsar” av lipödem högst upp på insidan av mina lår? Om man nu kan ha det? Där har jag nämligen alltid haft som två ”hamsterpåsar” som känns som fyllda av ärtstora kulor, oavsett hur smal jag har varit annars på kroppen. Jag kan aldrig gå utan byxben, dvs så att låren ligger mot varandra hud mot hud, för då får jag skavsår direkt eftersom de gnuggar så hårt mot varandra. Mina byxor går alltid sönder just där, eftersom ”hamsterpåsarna” gör att byxorna slits mot varandra så att de går sönder. Vissa byxor har jag bara kunnat använda i några månader innan det slitits hål högst upp på insidan av låren, om tyget är dåligt. Och det här med att ”lufta” underlivet genom att gå utan trosor har jag aldrig förstått! Min fiffi är hermetiskt insluten i fukt och värme om jag skulle gå utan trosor, på grund av att ”hamsterpåsarna” effektivt stänger ute all luft, och hud mot hud är både varmare och fuktigare än om man stoppar in ett tyg däremellan! Det är först på senare tid jag har börjat inse att tipset om att lufta underlivet genom att gå utan trosor kanske kommer ifrån att alla faktiskt inte har ”hamsterpåsar” på insidan av låren!!?!.... (kan det vara så? - alltså visst har jag sett att det finns tjejer som har ett mellanrum mellan låren, men jag trodde att de var lindade eller nåt...)(<- som höres så har jag inte ägnat allt för mycket tid åt att grubbla över detta förut, utan utgått från att alla har hamsterpåsar mellan benen eftersom jag alltid haft det )
Anyway...
Jag har själv inte förstått skillnaden mellan fett och ödem, och blev jättesugen på att själv testa lymfmassage. Även för att jag alltid har känt det som att min kropp har så dåligt ”flöde” och att jag är kall, frusen och orkeslös. Det är annars tecken jag satt i samband med någon form av underfunktion i sköldkörteln (dock är mina värden normala så det är inte vanlig hypotyeros), men sköldkörteln kan ev dra ner på tempot om binjurarna får jobba för mycket, dvs alltså om stressystemet ligger på för länge, och då tänkte jag att om jag jobbar på avslappningsövningar för att aktivera det parasympatiska systemet och lugna ner stressystemet, så kanske jag även kan hjälpa sköldkörteln att ”skjutsa igång” kroppen lite genom att arbeta med att manuellt förbättra lymfflödet? För om lymfflödet förbättras kanske blodflödet förbättras samtidigt, och jag kan bli varmare och få bättre fart på kroppen? Det är ju åtminstone en teori som måste undersökas tyckte jag, så sagt och gjort så bokade jag in mig på lymfmassage. Och alltså - ! Så GALET skönt det är! Så gôtt det känns för min kropp! Jag gillar det mycket bättre än en vanlig massage! Och se på fan men vissa delar av mitt ”fett” verkar faktiskt ha omfördelat sig litegrann. Kanske är det svullnader ändå? Kanske är jag faktiskt stagnerad – precis så som jag har upplevt min kropp?...
Sen är jag förstås fortsatt intresserad av klimakteriet, och egenvård för att hjälpa till att lindra eventuella besvär. Det är ju hemskt hur vissa tjejer lider av hormonförändringarna när de börjar närma sig klimakteriet. Jag har ju inte sett på mig själv som att jag skulle vara där än, utan mest varit intresserad av ämnet för att veta om jag kan förbereda mig på något sätt inför det som väntar. Jag har ju egentligen längtat i hela mitt liv efter att mensen ska ta slut och försvinna, eftersom jag aldrig varit intresserad av att skaffa barn och jag har haft väldigt stora problem med mensen. Så på grund av att jag längtat så mycket efter att bli mensfri har jag lite ”stängt av” mig där, och försökt att ställa in på mig på att jag inte kan förvänta mig nånting förrän jag blir typ 55 (alltså först om 10 år). Därför kan jag inte låta bli att bli jätteförundrad och väldigt förhoppningsfull när jag märker av vissa saker som SKULLE kunna vara tecken på att jag faktiskt är på G att närma mig klimakteriet... (Lite tvärtemot det vanliga approachen kanske... )
I alla fall så tänkte jag vid tillfälle försöka testa mitt FSH-värde. Det ska tydligen eventuellt kunna ge en hint om var man befinner sig i klimakterieresan (ju högre värde desto närmare klimakteriet). Vet inte om det säger så jättemycket egentligen, men kunde ju vara kul att kolla. Men det ska enbart tas på dag 3 i menscykeln, och då vill det till att dag 3 infaller på en dag som passar för att smita iväg och ta ett prov också.... Och när dag 3 inträffar har jag ingen aning om förrän först 2 dagar innan, så det är inget som går att planera i förväg tyvärr.
Några klimakterievallningar har jag inte känt av än, men humöret... Jag som alltid varit extremt stabil, logiskt styrd och icke-känslosam med total avsaknad av humörsvängningar, verkligen fullständigt lugn och jämn i humöret alltid, aldrig känt av nånting vid PMS eller nånting, aldrig brusat upp, aldrig känt mig irriterad, aldrig ens känt att jag har haft något behov av att bli arg eller irriterad. Men nu... Sedan kanske ett drygt halvår tillbaks så har det verkligen blixtrat till kan man säga, och humöret är inte alls lika stabilt som det alltid varit.
Igår smällde det till fullständigt när jag kom hem. Hann knappt själv fatta vad som hände, men det var några småsaker som strulade, och jag blev så arg att jag höll på att gå upp i limningen fullständigt. Sen blev jag bara mer och mer irriterad och arg och upprörd och kunde inte ens sitta ner utan vankade av och an och bara kokade av ilska och kände att jag hatade hela världen och snart måste skrika högt, och min hjärna hakade upp sig på småsaker och förstorade dem till enorma proportioner... Jag tänkte då på det jag läst att många klimakteriebesvär kan bero på att serotoninnivåerna är för låga, så jag tänkte att jag snabbt måste sätta mig ner och göra en serotoninmeditation.
Jag har använt mig litegrann av binaural beats/brainwave entrainment tidigare, och har tyckt att det kan ge en rätt bra effekt på mig. Det är musik/ljud som sägs eventuellt kunna påverka hjärnvågorna och hjälpa till att förändra sinnestillståndet. Lite besläktat med shamanska trumresor kanske. :-) Även om det finns några studier på området så är de för få och det vetenskapliga kunskapsläget är för lågt – man vet alltså inte varför det fungerar eller när – så det räknas som new age flum och är väl inget som ska användas av vem som helst utan att man läst på om det först.
I alla fall så satte jag mig ner och mediterade till ett spår som påstås kunna hjälpa till att öka serotoninivån. Och dra mig baklänges in i fågelholken – efter 10 minuters meditation med binaural beats så hade all ilska, irritation och upprördhet upphört! Jag kände mig fylld av ett harmoniskt lugn och kunde skratta igen, och allt dåligt humör hade blåst bort helt och hållet.
Jag är så imponerad och tacksam över när saker och ting faktiskt FUNGERAR och förbättrar mitt liv och min hälsa! Helt underbart! Vilken verktygslåda!!