Duvor

[Scandi]

Man kan ändå förstå att Akvarellduvan blir arg ibland, Viking som oftast är så snäll gav honom denna toffs-frisyr:

 

[Scandi]

Akvarell gav dock Vikingen den här fina frillan i gengäld, så jag antar att det jämnar ut sig!

 

[Scandi]

Fina Jehu gick med på att posera lite:

 

[Scandi]

Jehu och hans fru:

 

[Scandi]

Syskonbråk?

De ser nästan likadana ut, är i samma ålder och tjivas som sjutton med varandra!

 

[Scandi]

En lite underligt färgad duvunge:
Visa bifogad fil 92701
Den är typ cremefärgad uppepå huvudet, har vit näbb och vingspetsar, och allt det grå ser nedblekt ut så det blir spännande att förhoppningsvis få se hur den blir som vuxen.

Denna blekgrå bebben jag undrade över blev såhär:

Ljus, men det cremefärgade försvann helt. Tycker det är så kul att få se hur de blir när de fått sina vuxenfjädrar.

 

[Scandi]

Lurig Charmör:

 

[Scandi]

Snällaste lilla Modig med en bestämd Pärla som blänger däruppe i handen:

 

[Scandi]

Pärlan tycker inte riktigt om mobilen men lät mig ta en bild ändå. Skeptisk Pärla:

 

[Scandi]

Fina Lipa flyger vidare:

 

[Scandi]

Ballerinan är speciell.

Skitjobbig med alla hennes påhitt och egenheter och... alldeles, alldeles underbar.

 

[Scandi]

Det är inte lätt att vara Blickie:

 

[Scandi]

Underbara, tjusiga, duktiga Lillefläck:

 

[Scandi]

Älskade söta Mårten:

 

[Scandi]

Sen är det verkligen på tiden att jag presenterar den här duvan! En helt orädd, väldigt bestämd, påhittig och rolig liten skit. Möt Bosse:

Visst ser han trevlig ut?! x)

 

[Scandi]

Bosse är inte riktigt klok, ser ut som en boll och har fluffiga fötter. När Bosse vill ha mat gör han inte som andra normala duvor (väntar snällt, tränger sig på eller på sin höjt pickar lite försiktigt). Nä, Bosse bits. Och bits. Och bits:

Det hjälper inte att det inte blir något godis när man nyps! Bosse slutar ändå inte föränn man avbryter honom, han bara fortsätter försöka äta upp mig tills någon säger stopp. Får se om poletten trillar ner för honom någon gång... eller om han helt enkelt lyckas tillslut!

 

[Scandi]

Länge sen jag uppdaterade, de flesta duvorna verkar må okej än så länge men det är tuffa tider.

Vågade nästan hoppas lite på att duvpesten skulle försvinna men så kom denna:

Jag kände inte igen den och den kände inte igen mig heller (den sitter bara kvar i handen för att den precis blivit upptagen och var chockad över alltihop ). Detta var antagligen en sådan som kommit utifrån för den betedde sig så annorlunda jämfört med de andra duvorna, dvs helt vild och väldigt rädd för mig. Tycker det är skitjobbigt när de blir så rädda, jag vill ju inte skrämma dem.

När jag upptäckte den så hajade jag till för att den verkade hysterisk och förvirrad, och när jag såg att den hade svårt att äta så visste jag. Den hade även diarré och de där små skakningarna de kan få av sjukdomen. Påminner om parkinsons typ.

I övrigt var den i jättefint skick så den kan nog inte varit sjuk så länge, den slapp det åtminstone. Den fick vara ifred, lugn och ro, vatten och en skål solroskärnor så att den kunde äta sig mätt tillslut iaf. Sen fick den vandra vidare.

 

[Scandi]

De här två stackarna blev duvpestens nästa offer. De hör till flocken så de var i alla fall inte rädda men tyvärr i mycket värre skick.

 

[Scandi]

Narkolepsiliknande symptom är också ett tecken på duvpest. Detta är första gången jag sett det. Denna kunde sova vart som helst, den sov sig genom transport, den skulle sova i min hand när jag tog ut den - den bara la sig i handen när jag lyfte upp den för att släppa lös den hemma och började snooza:

Sen sov den ännu mer. Parkinsonsdarrningar, ett ben som inte hade någon styrka kvar och helt totalförstört matsystem - den drack hur mycket vatten som helst och bajsarna var bara vätska. Men den hade inget problem med att äta så det gjorde den gärna mellan tupplurerna.

 

[Scandi]

Den här lille skrutten var mycket piggare:

När jag upptäckte den så var den förvirrad och gjorde de typiska exorcist/orm- liknande halsrörelserna (Det är absolut lättast att upptäcka de som fått det symptomet för det är så himla konstiga rörelser!) men det värsta är ändå när de har så svårt att äta som denna hade, när näbbens koordination knappt fungerar alls längre. Men skam den som ger sig sa den och med lite stöttning + gröt och massa andra sorters mat samlat i en skål så fick även den känna sig mätt tillslut.

Varje duva som insjuknar är ju fruktansvärt men det är så mycket bättre om jag upptäcker två sjuklingar på samma gång istället för en och en. De blir så himla mycket tryggare bara de har duvsällskap. Den här skrutten var inte ens speciellt rädd till att börja med men när jag släppte ut den trötta till den så syntes det så tydligt hur den bara slappnade av helt.

De var så otroligt söta när de gick omkring tillsammans och tittade sig runt i sitt rum. Tror inte den trötta kunde flyga även om vingarna säkert fungerade, den lille kunde fortfarande flyga bra men är de trygga så går de gärna omkring, annars vill de sitta så högt upp som möjligt.