Sv: Dressyrsnackis nr 9
Tömkörning inverkar man bakåt. Arbetet vid hand lär man in signaler som inte går bakåt och låser därför inte rörelserna.
Man kan också beroende på vinkel man inverkar i förstärka olika reflexer genom hästens kropp. Det går uppsuttet med. Men ingår sällan i vanlig ridutbildning för folk i Sverige. Dock i många andra länder.
Jag har också varit impad av tömkörning. Jääätteimpad! Jag har gått kurser för gurus och även fått häst arbetad av dem. Nja, säger jag idag.
Och arbetet för hand funkar på hästar i alla åldrar. Även om jag då som sagt i inridningsfasen använder tömkörning. Främst för att en ung häst kan behöva röra sig för att blåsa ur energi och få känna känslan av att gå fram. Jag skulle inte vilja traggla skritt med en sån tills den är redo fysiskt att börja bära i trav/galopp i ett tempo jag kan gå bredvid.
Undertempo är ett tempo hästen inte klarar av att bära sig i, inte klarar av att hålla sig ihopkopplad. Det har eg inget att göra med en viss hastighet.
Skritt brukar funka fint för de flesta att gå med i.
Trav och galopp funkar med om man själv är lite kvick och tränad.
Börjar hästen tänka bakåt har man missat något steg i utbildningen.
Lär man dem formgivning brukar bjudningen sitta iom det förutsatt att man inte ber dem om absurda saker, övergrepp.
Det jag sagt med tömkörning är att SKOLNINGEN kör jag inte på töm. Däremot inridningsfasen. Som för mig sträcker sig till att den ska kunna gå formgiven i alla gångarter, gå att styra och stanna och tolerera och vara trygg med ryttare och förstå de hjälper som krävs för detta.
Skolningen kommer sen. Då man ska börja samla hästen via skolorna, sen piruetter och sen tramp. Dvs man ska utbilda hästen i HUR den ska använda sin kropp för att förädla de medfödda naturliga gångarterna.
De är gjorda för påskjut. Haqr de bara lärt sig gå fram är det sällan påskjutet man behöver träna.
I en dålig ökning är det sällan för att den tar sig för lite fram(om inte ryttaren bromsar eller hästen står emot dvs fel..). Det är för att den inte håller ihop, dvs bärigheten.
Den delen av utbildningen gör jag inte i töm.
Det är få som får riktigt kassa hästar att få bra gång, bli smidiga, luftiga och få förmåga till samling på töm. För hand går det mycket lättare iom att man just inte låser dem.
De som piaffsätts på töm är inte helt sällan hoppande i bak och triangulerar på fronten. Man orkar inte hålla emot så om man arbetar i träns. Då MÅSTE man vara nogrannare. Och man får i sin tur en bättre piaff iom att det man inte har för mkt fram helt plötsligt blir lika mkt bättre bak.
Men det här är min tro. Andra får göra på sitt vis.