Och jag känner att min sommar blev så långt ifrån vad planen var från början. Min häst som aldrig varit någon olycksfågel och har hållit sig hel och frisk jämt har gjort allt för att vara mer eller mindre oridbar hela semestern. 
Jag har varit lyckligt lottad och varit väldigt förskonad från skador på hästar så jag känner att det känns lite ovant och jag är faktiskt lite bitter… Jag har ägnat min sommar åt att försöka få sår i diverse storlekar att läka ihop, så härligt med tanke på värmen och mängden flugor. Den har inte mycket till hovar kvar efter att ha dragit av sig skor, framförallt en nyskodd baksko i samband med att han troligen blev trängd in i staketet. Så det har varit plast och tejp och gud vet vad. Han har ju fortfarande inga hovar men det största av såren (som han fick samtidigt som tappsko nr1) har äntligen näst intill läkt ihop efter 6 veckor med sårvård… Samtidigt känner jag mig ganska tursam för det såret han drog på sig då kunde varit så mycket värre, så nära diverse leder och kärl så det hade kunnat sluta riktigt illa.
Men efter dagens skoning hoppas jag ändå kunna sätta igång lite mer seriöst igen. Vi har de senaste 2-3 veckorna i alla fall motionerat lite grann, mycket ut och mycket skritt. Men nu är hoppet tillbaka och jag hoppas hovslagaren kan göra det bästa med de lilla som finns kvar men jag är ärligt talat sugen på att slita av skorna och låta honom bli barfotahäst… det känns ändå himla behändigt!
Så semester med ridning, träning, tävling och annat blev ja, ingenting! Men jag antar att det är dags att ta nya tag! slut på gnäll.
Jag har varit lyckligt lottad och varit väldigt förskonad från skador på hästar så jag känner att det känns lite ovant och jag är faktiskt lite bitter… Jag har ägnat min sommar åt att försöka få sår i diverse storlekar att läka ihop, så härligt med tanke på värmen och mängden flugor. Den har inte mycket till hovar kvar efter att ha dragit av sig skor, framförallt en nyskodd baksko i samband med att han troligen blev trängd in i staketet
. Så det har varit plast och tejp och gud vet vad. Han har ju fortfarande inga hovar men det största av såren (som han fick samtidigt som tappsko nr1) har äntligen näst intill läkt ihop efter 6 veckor med sårvård… Samtidigt känner jag mig ganska tursam för det såret han drog på sig då kunde varit så mycket värre, så nära diverse leder och kärl så det hade kunnat sluta riktigt illa. Men efter dagens skoning hoppas jag ändå kunna sätta igång lite mer seriöst igen. Vi har de senaste 2-3 veckorna i alla fall motionerat lite grann, mycket ut och mycket skritt. Men nu är hoppet tillbaka och jag hoppas hovslagaren kan göra det bästa med de lilla som finns kvar men jag är ärligt talat sugen på att slita av skorna och låta honom bli barfotahäst… det känns ändå himla behändigt!
Så semester med ridning, träning, tävling och annat blev ja, ingenting! Men jag antar att det är dags att ta nya tag!
slut på gnäll.
