Vi har varit ute och luftat oss! "Bara" LA3 då ingen verkar arrangera LA5/6 och bytena är fortfarande inte rena för oss.
Första dagen hade jag en väldigt het häst som tyckte att det var mer logiskt att springa fullfart framåt och gå emot handen om jag försökte bromsa
. Inga missar direkt och 66% för att vi klarade av att styra runt
.
Andra dagen hade jag en helt annan Vera. Hon väntande och kämpade verkligen med att försöka lyssna och förstå mig! Fortfarande så är grundformen inte riktigt där den ska vara än men det blir bättre! 70,6% fick vi för ritten och det gav oss också en vinst bland 15 startade!
Visa bifogad fil 138971
Det är så roligt när kämpadet med allt ger utdelning inne på banan. Tävlingar driver mig framåt, jag vill visa upp att jag rider bättre och bättre. Att min häst blir mer och mer välutbildad. Jag vill från framridning till avskrittning visa upp det bästa jag kan av min ridning. Jag vill försöka föregå med gott exempel och ge min häst så goda förutsättningar att prestera som jag kan för dagen.
Film från dag 2
Tyvärr åkte jag hem från tävlingen med en ful eftersmak i munnen. Jag hann med att se lite ur de andra klasserna och framförallt en ritt fick ruskigt mycket poäng av alla tre domare trots att ryttaren satt i en fruktansvärd sits, riktig kraftsits, flexande hästen åt sidorna, höll i den så hårt att den verkligen inte kom någonstans, kort hals, hög kruppa, nosgrimman hårt spänd och jag hörde tydligt uppe på läktaren hur hästen väste när den inte kunde andas
. Och runt omkring så får ekipaget beröm och lovord av bland annat domare men även andra aktiva. Ja hästen är jättefin och tekniskt sett gjorde den allt den skulle men på bekostnad av vad känner jag.
Jag vill ju inte att domarna ger mig höga poäng bara för att hästen är fin och gör det den ska om jag rider som en påse kattskit. Jag vill ju kunna mäta min utveckling på tävling och känna att jag kan ha tilltro till bedömning.
Just nu känner jag inte den tilltron.