Sv: Dressyrhästen lättskrämd, genetik? Apropå krönika
Även om jag skulle rida i riktigt höga klasser vill jag ändå ha en häst som håller ihop sig så pass att den går att rida ut i alla gångarter utan risk för livet
Hade ett sto för några år sedan som skulle ridas till, korrigeras och för det skulle jag ta en unge som betalning...Mycket tokerier kunde härröras från grava munproblem som korrigerades och hästen blev lugnare och mer avslappnad. Dock var hon heltosig ändå och även om jag red i alla gångarter ute så var det alltid ett riskabelt företag för man visste aldrig när damen blev rädd för något...och blev hon det reagerade hon fullständigt hysteriskt och vägrade lyssna även om jag kom rätt långt när det gäller den biten. Aldrig att jag vågade låta någon annan rida den hästen utomhus
Lastning var ett kapitel för sig och det tog lusten ur mig att åka och träna/tävla damen...jag lastade henne själv som regel men det var sällan jag kom undan utan ett enda blåmärke.
...jag bestämde mig tidigt för att inte ta föl på den damen och skickade tillbaka henne efter jag var klar med det jag föresatt mig att göra med hästen.
Idag har jag syrrans häst, en suverän korsning, korrekt men med okänd härstamning. Urtrevlig, lugn och sansad. Klok...och hon är betäckt Avkomman ska tävlas i western och jag siktar åtminstone upp till A...men kanske inte internationellt...och jag är övertygad om att jag kommer ha många sköna naturminnen med den hästen framöver Det ger mer, enligt mitt sätt att se...
Även om jag skulle rida i riktigt höga klasser vill jag ändå ha en häst som håller ihop sig så pass att den går att rida ut i alla gångarter utan risk för livet
Hade ett sto för några år sedan som skulle ridas till, korrigeras och för det skulle jag ta en unge som betalning...Mycket tokerier kunde härröras från grava munproblem som korrigerades och hästen blev lugnare och mer avslappnad. Dock var hon heltosig ändå och även om jag red i alla gångarter ute så var det alltid ett riskabelt företag för man visste aldrig när damen blev rädd för något...och blev hon det reagerade hon fullständigt hysteriskt och vägrade lyssna även om jag kom rätt långt när det gäller den biten. Aldrig att jag vågade låta någon annan rida den hästen utomhus
Lastning var ett kapitel för sig och det tog lusten ur mig att åka och träna/tävla damen...jag lastade henne själv som regel men det var sällan jag kom undan utan ett enda blåmärke.
...jag bestämde mig tidigt för att inte ta föl på den damen och skickade tillbaka henne efter jag var klar med det jag föresatt mig att göra med hästen.
Idag har jag syrrans häst, en suverän korsning, korrekt men med okänd härstamning. Urtrevlig, lugn och sansad. Klok...och hon är betäckt Avkomman ska tävlas i western och jag siktar åtminstone upp till A...men kanske inte internationellt...och jag är övertygad om att jag kommer ha många sköna naturminnen med den hästen framöver Det ger mer, enligt mitt sätt att se...